Hoppa till huvudinnehåll

Ryggradsdjur håller på att massutrotas - människan snabbar upp 50 gånger

utdöda djur
Några utdöda arter och när de tros ha försvunnit: Gyllene padda (2004), Po'ouli (2004), Kaspisk tiger (på 1970-talet) och Zanzibar-leopard (1996). utdöda djur Bild: Bildkälla: U.S. Fish and Wildlife Service, Peter Maas. Kollage: Yle/Niklas Fagerström utdöda djur

Forskare är nu säkrare än någonsin på hur stor negativ inverkan människan har haft på naturens mångfald. Vetskapen väntas tysta kritiker som hävdar att människans inverkan inte är så stor, och också underlätta arbetet för att rädda ekosystemen i världen.

Det är ryggradsdjur som är i fokus i den nya studien som publicerades i den vetenskapliga tidskriften Science nu på fredagskvällen. Alltså fiskar, kräldjur, groddjur, fåglar och däggdjur.

mikael fortelius
Mikael Fortelius forskar om ryggradsdjur. mikael fortelius mikael fortelius
- Man har räknat ut hur många arter som faktiskt har dött ut, och jämfört det med fossilmaterialet där man vet hur det har varit under många miljoner år, alltså hur många som i allmänhet dör ut, kommenterar Mikael Fortelius som är professor i paleontologi vid Helsingfors universitet.

Han säger att det är en väldigt låg uppskattning, men att den å andra sidan är väldigt pålitlig.

Närmare 480 arter sedan år 1900

Forskarnas slutsats är att ryggradsdjuren har dött ut i drygt 50 gånger snabbare takt under det senaste århundradet på grund av den mänskliga aktiviteten, jämfört med om människan inte hade funnits.

Istället för att nio arter skulle ha försvunnit sedan år 1900 så försvann 477. Och dessutom är många fler hotade.

Utdöda arter Antal sedan år 1500 Antal sedan år 1900
Fiskarter 158 158
Groddjur 148 146
Fågelarter 163 80
Däggdjur 111 69
Kräldjur 37 24
Totalt 617 477

- Här i Finland är det kanske lite svårt att tänka sig. Ingenting händer. Men på planeten tar mänskligheten kollektivt snart hälften av landytan i besittning. Vi tar ut nästan hälften av det som biosfären producerar genom fotosyntesen, säger Fortelius.

fisk
Det är framför allt fiskar och groddjur som har utrotats. fisk fisk
Såsom tabellen ovan visar så har de flesta av utrotningarna sedan år 1500 skett efter år 1900.

- Vår analys betonar att det globala samhället har börjat förstöra andra organismer i ett accelererande tempo och att en ny massutrotning, vars like vi inte har sett på 65 miljoner år, redan har börjat, skriver forskarna i Science.

Det är hittills särskilt fiskarter och groddjur som har drabbats.

- Groddjuren har bland annat påverkats av infektionssjukdomar som beror på mänskliga effekter, förklarar Fortelius.

När det gäller fiskar är det till exempel klimatförändringen och fisket som är förklarande orsaker.

- Vi tar ut förskräckligt mycket biomassa, kör ned populationer och rubbar havets ekosystem väldigt kraftigt. Människans påverkan på haven är fruktansvärt stark.

- Det som en art normalt tar ut är en bråkdel av en miljontedel, tillägger han.

Snabba åtgärder behövs

Enligt forskarna gäller det att agera så snart som möjligt för att rädda naturens mångfald. Det blir svårare hela tiden ju längre vi väntar.

bernt nordman
Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och miljö. I bakgrunden skymtar europeisk bison. bernt nordman bernt nordman
- Det viktigaste sättet är att skydda djurens och växternas livsmiljöer. Till exempel här på Högholmen kan man göra små insatser för att rädda de allra sista individerna av de här arterna, men det som vi verkligen borde göra är ju att lämna tillräckligt mycket utrymme för naturen, kommenterar Bernt Nordman, verksamhetsledare på Natur och miljö.

Olika miljöorganisationer har en viktig roll i det här arbetet.

- Miljöorganisationernas främsta uppgift är att påverka beslutsfattare, politiker, att stärka medborgaropinionen så att de folkvalda har mod att till exempel besluta om att inrätta nya skyddsområden eller minska exploateringen av de här livsmiljöerna som också de här hotade arterna behöver.

16 forskare - bland annat Mikael Fortelius - har också sammanfattat en del råd till beslutsfattare (på engelska), i form av sammanslutningen Consensus for Action.

Dessutom kan var och en ge naturen lite extra hjälp, till exempel genom att i första hand konsumera miljövänliga produkter.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes