Hoppa till huvudinnehåll

“Vansinnigt roligt att hitta på spel för barn”

Eemeli Kelokorpi och Pia Manns.
Det är den här duon på Svenska Yles webbutgivning som ser till att det ständigt skapas nya spel för buu.yle.fi. Eemeli Kelokorpi jobbar som spelutvecklare, Pia Manns är konceptutvecklare med ansvar för BUU-klubbens webbtjänster. Eemeli Kelokorpi och Pia Manns. Bild: Yle/Alexander Granholm eemeli kelokorpi

Det här är ett knasroligt jobb! Här får man släppa fram sin kreativa ådra och kasta sig barnslig, säger konceptutvecklaren Pia Manns, som ansvarar för BUU-klubbens webbtjänster.

På BUU-klubbens webbplats buu.yle.fi och i BUU-applikationerna finns ungefär 300 spel riktade till barn under skolåldern.

– Typiskt för BUU-spelen är den trygga omgivningen, att föräldrarna inte behöver vara oroliga för att barnen stöter på våld eller andra hemskheter. Dessutom förekommer ingen reklam, säger konceptutvecklaren Pia Manns på Svenska Yles webbutgivning.

Ett annat karaktärsdrag för BUU-spelen är att de är pedagogiska, men helst lite i smyg, så att barnen lär sig något av bara farten.

I Plåstrets bokstavsspel lär sig barnet bokstäver och att hitta dem på tangentbordet, och i Hamsterns flaggspel hur olika länders flaggor ser ut. Mattespelet lär ut siffror och låter barnet öva på enkel addition. I en del spel sorterar barnet enligt former och färger, eller så kan spelen utveckla barnens finmotorik, som i Spika med Farfar Rost eller Hollys hinderbana.

Det finns också spel som uppmuntrar barn till att skapa själva, som applikationen Nottäppan. Hitta kexet lär barn att fokuserat följa med och komma ihåg. Pusselspelen utvecklar både barnets förmåga att se helheter och lösningar, och det logiska tänkandet.

Digital lek i finlandssvensk miljö

Samtidigt är det viktigt för Pia Manns att spelen innehåller humor, och “lite knasfaktor”, som Manns uttrycker det. Alltid behöver det inte vara så pedagogiskt, utan mest bara roligt.

– Vi har också spel som inte strävar efter att vara något annat än digital lek med en god nypa humor i en trygg miljö.

På finlandssvenska, kan man tillägga, för de röster som hörs i spelen tillhör vanligtvis BUU-klubbsledarna, eller i vissa fall finlandssvenska skådespelare.

– Också det har ett egenvärde, att barnen får höra just finlandssvenska spelinstruktioner, säger Manns.

Olika spel för treåring och sjuåring

Pia Manns är en verklig veteran då det gäller dataspel för småbarn. Manns har jobbat med BUU-spel på Yle i över tio år.

Tidigare jobbade hon mest med att koda spelen, men i dag är Pia Manns huvuduppgift att vara konceptutvecklare, alltså planera spelens innehåll. Fast huvuduppgiften sväller ut till att omfatta det mesta, för Manns är en mångsysslare utan like. Hon fungerar som allt-i-allo, vikarie och allmän inhoppare för det mesta då det gäller barnwebben. Om det behövs kan hon koda ett spel eller skriva ett manus, fixa en animation eller en ljudeffekt. Men hon klagar inte, för hon tycker om sitt jobb.

– Det här är ett av de där jobben där man får vara som mest kreativ och fantisera vildast. Samtidigt är det utmanande, för man måste verkligen tänka till, så att det varken blir för knepigt eller för lätt.

Bredden på målgruppen gör det inte lättare precis. BUU-spelen riktar sig till barn som är 3–7 år gamla.

– Men om man tar en treåring och en sjuåring är det ljusår däremellan. Det har vi löst genom att vi försöker variera oss, att vi har spel som riktar sig mera till treåringar, och spel som riktar sig mera till sjuåringar.

Fingret i huvudroll

Åldersspannet är inte den enda utmaningen då man jobbar med spel för barn under skolåldern. Innan pekskärmarna slog igenom ägnades mycket energi åt att fundera på hur barnet hanterade tangentbordet och musen som användes för att spela BUU-spel. Nu måste Pia Manns och spelutvecklaren Eemeli Kelokorpi dessutom fundera på hur barnet använder fingret när det spelar på mobiltelefon eller pekplatta.

– Barn håller i pekplattor på olika sätt. Man kan till exempel inte sätta in en aktiv ikon på det ställe där barnen oftast håller i pekplattan, säger Manns.

En annan utmaning är att skapa sådana symboler som barn som inte ännu kan läsa förstår, eftersom ett spel riktat till ett barn under skolåldern inte kan innehålla skrivna instruktioner.

Utgår från BUU-karaktärer

När ett nytt spel börjar planeras för buu.yle.fi handlar det oftast om att BUU-klubben har någon typ av satsning i tv-rutan som kräver ett matchande webbinnehåll. Det kan handla om ett nytt program i BUU-klubben eller till exempel den årliga julkalendern på webben. Ibland kan det också handla om att man vill ha fler spel med någon bekant BUU-klubbenkaraktär i huvudroll, som figurerna i Hittehatt eller Undra sa flundra.

– Tumregeln när vi gör nya spel är att vi försöker ta avstamp i en figur i BUU-klubben. Och då är det viktigt att figuren har samma personlighet på webben som på tv. Till exempel ska Bärtil göra vad han brukar göra på tv också på webben, säger Manns.

Ofta samarbetar Manns i detta idékläcknings- och konceptutvecklingsskede med framför allt spelutvecklaren Eemeli Kelokorpi, som kan säga vad som är möjligt att genomföra, och Svenska Yles barnredaktion, som bidrar med insikter om hurdana de olika karaktärerna i BUU-klubben är.

När spelkonceptet är klart kopplas fler resurser in. Grafiken görs ibland internt av till exempel Svenska Yles grafiker Johan Lindström, men beställs ibland också av frilansande grafiker utanför Yle. Johanna Sjöström och Janne Hänninen hör till dem som bidragit mest på senare år.

– Om man tar ett Bärtilspel som exempel är det en grafiker som ritar ängen i bakgrunden och Bärtil i alla de olika positioner som behövs i spelet, säger Manns.

Sedan ska spelet animeras, vilket betyder att man med hjälp av ett dataprogram lägger in rörelser mellan bilderna. Om till exempel Bärtil ska springa lägger man in rörelser på armar och ben. Animeringarna görs ofta av Eemeli Kelokorpi, vars huvuduppgift ändå är att koda spelet, alltså att bygga den motor som gör att spelet fungerar.

I samma veva görs också ljudeffekterna. Här är det ofta frilansande musikern Mats Prost som levererar allt från vattenplask och hoppljud till kraschade ägg och segertrudelutter för spelen.

Testar på BUU-dagen

När spelet sedan är så gott som klart försöker webb- och barnredaktionerna se till att spelet testas på barn i olika sammanhang. Bland annat får de barn som besöker BUU-dagen i Helsingfors i november i allmänhet testa de spel som ska ingå i den kommande julkalendern.

– Egentligen borde vi vara mera systematiska med att testa spelen, för vi får ofta värdefull information av barnen. Ibland ser man snabbt hur fel man tänkt. Och ibland ser man så tydligt hur barnen tycker något är rasande roligt, för att de helt konkret inte vill släppa spelen ifrån sig, säger Manns.

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP
  • Bärtils bokklubb: BUUs boktips

    Här är listan på böckerna i Bärtils bokklubb under våren.

    BUU-klubbsledarna tipsar om böcker att läsa tillsammans och titta i. Här är listan på de bilderböcker som under våren syns i BUU-klubben inom ramen för läskampanjen Bärtils bokklubb.

  • Barn i 100 år

    Dramaserie om barn i Finland under 100 år.

    En dramaserie om barn i Finland under100 år av självständighet.

  • Sluta aldrig att tala om mobbning

    Barnens egna berättelser om hur de upplevt mobbning.

    Under hösten bad Hajbo barn skicka in sina berättelser om hur de upplevt mobbning. Förvånansvärt många barn tog kontakt och berättade att de blivit mobbade och utfrysta. Många var också villiga att dela med sig av sin mobbningshistoria.

  • Hajbo vill engagera 8–13-åringarna

    Producenten Sandra Wikstrand vill skapa en dialog.

    – Vi vill skapa en dialog och vara en källa till inspiration i 8-13-åringarnas vardag, och därför jobbar vi webben och nätet först, säger producenten för Hajbo Sandra Wikstrand på Svenska Yle.

  • Kocka på

    Matglädje för småbarn

    Här får du många roliga tips på vad man kan kocka tillsammans med barn.

  • Glada lekstunder med BUU-klubbens app

    BUU-klubbens nya app finns att ladda ner.

    En fantasifull och lite knasig, men samtidigt trygg och bekant BUU-värld. Spelaren har sällskap av figurer ur BUU-klubben, som t.ex. BUU-stämpeln, Bärtil och Isa Gris och karaktärerna från Hittehatt. Det finns en massa att upptäcka - det mesta i världen går att dutta på och interagera med. Det finns också en uppsättning minispel för barn som hellre vill spela med mera uttalad målsättning.

  • 20 år med BUU-klubben

    BUU-klubben fyller 20, får sin trettionde programledare.

    Under sina tjugo år har BUU-klubben utvecklats till en central svenskspråkig platform för barn i Finland. BUU-klubben stärker barnens identitet och lotsar dem både in i vardagens mysterier och ut i världen.

Nyligen publicerat - Barn