Hoppa till huvudinnehåll

Kvarlevor från 1790-talet välsignas

Arkivbild. Bild: Yle/Berislav Jurisic gravgård

Kvarlevorna av ett fyrtiotal soldater från slutet av 1700-talet begravdes i hemlighet på nya gravgården i Lovisa. Nu ska deras sista viloplats välsignas.

År 1952 hittades ett fyrtiotal kranier och en massa ben på Järnvägsgatan i Lovisa. Fynden gjordes i samband med grävningar i en bastugrund.

Kvarlevorna var högst sannolikt delar av en gammal massgrav. Eftersom tänderna var friska och välskötta, antogs de vara soldater. De personer som begravdes i massgravarna hade antagligen dött i samband med att epidemier härjade i trakten i slutet på 1790-talet.

De avlidna hade begravts på varandra, med huvudet mot nordost. Det hittades inga spår av kläder, vilket också tyder på att det var fråga om en massgrav för sjukdomsoffer.

Området fullt av kvarlevor

Fallet väckte stor uppståndelse då det uppdagades. Och benfynden från 1952 är inte de enda från området. I samband med olika byggprojekt har flera Lovisabor stött på benbitar och kranium i bostadsområdet. Trots upptäckterna har massgravarna varken bokförts i museiverkets eller stadens kartor. Men nu ska fynden registreras i fornlämningsregistret.

Efter upptäckten 1952 begravdes de hädangångna i vigd jord i hemlighet. På norra sidan av den nya gravgården i Lovisa vilar de nu.

Gravplatsen intill granhäcken har varit bortglömd och omärkt sedan dess. Men nu vill Lions Club Lovisa och föreningen Hakeva ära de avlidnas sista viloplats. Ett anslag som berättar om gravplatsen presenteras den 29 juni klockan 11. Samtidigt välsignar kyrkoherde Seppo Apajalahti de okända soldaternas grav.

Platsen är nya gravgården i Lovisa, ingången från norr bredvid den ortodoxa gravgården.