Hoppa till huvudinnehåll

Praktik: 60 000 oavlönade årsverken

Det görs en hel del oavlönat arbete i Finland. Praktikanter står för närmare 60 000 årsverken visar vår uträkning.

Datakällor och beräkningsgrunder

  • Yrkesskolornas rapporter till Utbildningsstyrelsen om antalet presterade studieveckor för praktik 2005-2013 (uppskattning för år 2014).
  • Antalet studerande i yrkeshögskolornas examensprogram för unga enligt Statistikcentralen, beräkning enligt antagandet två månader praktik per läsår.
  • För yrkeshögskolornas del har vi räknat med rektorsrådet Arenes uppskattning att andelen oavlönad praktik har minskat från 70 % år 2008 till 60 % år 2014.
  • Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik. En tredjedel av arbetskraftsutbildningen antas vara praktik.
  • För att kompensera för semestrar har alla siffror korrigerats så att elva praktikmånader motsvarar ett årsverke.

Diagrammet ovan är en uppskattning av mängden oavlönat arbete som utförs av praktikanter. Yle-programmet MOT gjorde år 2009 en liknande uträkning som har tjänat som inspiration.

Arbetspraktik är inget klart definierat begrepp, men vi har räknat in sysselsättningspolitiskt motiverade praktikperioder och praktik som görs vid yrkesskolor och yrkeshögskolor.

De praktikanter vi är intresserade av är berättigade till studiestöd eller arbetsmarknadsstöd, men får huvudsakligen inte någon annan ersättning för sin arbetsinsats.

Vi har också talat med proffs och studerande i olika branscher om praktiksystemet.

Det finns stora branschvisa skillnader i yrkesutbildningarnas praktikantvillkor Bild: YLE / Keijo Salokangas praktik

Läroanstalternas praktik sker på mycket varierande villkor

År 2009 bedömde Yrkeshögskolornas rektorsråd Arene för Yle-programmet MOT att 70 procent av den praktik som hör till yrkeshögskolestudierna är oavlönad.

Rektorsrådets verksamhetsdirektör Riitta Rissanen tror att läget har förbättrats sedan dess. Det finns inga exakta uppgifter om andelen avlönad och oavlönad praktik, men Rissanen bedömer att omkring 60 procent av yrkeshögskolepraktiken numera är oavlönad.

Rissanen påpekar samtidigt att det finns stora branschvisa skillnader. Inom tekniska utbildningar görs praktiken ofta mot lön, medan social- och hälsovårdsutbildningarna oftast har oavlönad praktik.

I synnerhet inom vården är det dessutom vanligt med utbildningsersättningar. Det innebär att skolorna betalar arbetsgivarna för att de tar emot praktikanter.

Inom yrkesskolorna är så gott som all praktik oavlönad vilket har beaktats i beräkningen.

Enligt Utbildningsstyrelsens uppföljning har antalet avlagda praktikveckor på yrkesskolorna ökat stadigt under de senaste åren. Det är en uttalad målsättning inom yrkesutbildningen att öka andelen inlärning genom arbete.

Universitetsstuderande praktikanter får vanligtvis lön och har inte räknats med i siffrorna. Vi har inte heller tagit med grundskolornas praktiska arbetslivsorientering (Prao) i beräkningen.

Praktik som sysselsättningspolitik

Inom sysselsättningspolitiken förekommer oavlönad praktik inom ramen för arbetskraftsutbildning och arbetsprövning.

Den sysselsättningspolitiska arbetskraftsutbildningen täcker ett brett spektrum av vuxenutbildning som ofta innehåller perioder av inlärning i arbetet.

Arbets- och näringsministeriets statistik visar att antalet som deltar i arbetskraftsutbildning har minskat de senaste åren, trots att arbetslösheten ökar.

Inspiration från MOT

Den här artikeln kan ses som en uppföljning på en tidigare uträkning av redaktör Kati Juurus på Yle-programmet MOT

Uträkningen byggde på arbetsförmedlingsstatistik och studerandeantal år 2008.

MOT kom till en högre siffra, 61 773 oavlönade årsverken år 2008 mot 52 455 enligt vår nya uppskattning.

Siffrorna är inte helt jämförbara på grund av skillnader i metodik och vilka antaganden som har använts.


Konsultative tjänstemannen Markku Virtanen uppger att budgetanslagen för arbetskraftsutbildning har minskat. Förändringen hänger också samman med att det sedan år 2010 är möjligt att lyfta arbetslöshetsstöd för så kallade frivilliga studier.

Arbetsprövning har ersatt de tidigare sysselsättningsåtgärderna arbetspraktik och arbetslivsträning. Syftet är att arbetslösa genom att pröva på jobb kan hitta framkomliga vägar tillbaka till arbetslivet.

Mängden oavlönat praktikarbete är stabil

Sammanfattningsvis ger beräkningarna vid handen att knappt 60 000 årsverken i Finland görs av oavlönade praktikanter. Sedan år 2006 har antalet varierat något beroende på ändringar i sysselsättnings- och utbildningspolitk samt konjunktursvängningar.

En brasklapp gällande uträkningen är att den bygger på flera antaganden som kan medföra fel. Antagandena var ändå nödvändiga eftersom det saknas specifik statistik om praktikanters arbete.

De antaganden som har gjorts är konservativa, vilket innebär att det faktiska antalet oavlönade årsverken varje år kan vara betydligt högre.

Läs också