Hoppa till huvudinnehåll

"Skjutna rådjur minskar inte fästingburna sjukdomar"

närbild på fästing
Vi vet alltför lite om fästingen för att kunna ta till radikala åtgärder mot den. närbild på fästing Bild: AP Graphics Bank borrelios

Förslaget att motarbeta fästingarnas framfart genom att radikalt skjuta bort rådjur och vitsvanshjortar får mothugg av åländsk expert.

Professor Dag Nyman som leder borreliaforskningen på Åland säger att en radikal minskning av rådjur och vitsvanshjortar kunde få fatala konsekvenser.

Fästing som kryper på finger.
Fästingen är fortfarande ett okänt djur Fästing som kryper på finger. Bild: Yle/Filemon von Numers webbdoktorn

- Jag tycker inte att det är ett särskilt bra förslag, det är inte underbyggt på något sätt, säger Nyman. Det är inte bevisat att antalet infektioner skulle påverkas på något sätt genom att skjuta bort rådjur och vitsvanshjortar.

Bland andra parasitologen Margaretha Gustafsson vid Åbo Akademi har talat för att rådjur och vitsvanshjortar borde skjutas bort i stor skala för att motarbeta fästingar. Rådjuren och vitsvanshjortarna fungerar som värddjur för fästingarna.

"Lika många skulle drabbas av fästingburna sjukdomar"

Dag Nyman förklarar sin kritik med att man visserligen har visat att man kan få tillstånd en övergående förändring i antalet rådjur som finns på ett område, och att om alla dessa djur skjuts bort så kan också antalet fästingar övergående minska.
- Men det är ingen som ännu har visat att mängden infektioner skulle minska i området, säger Dag Nyman.

två rådjur
Rådjuren tar kål på borreliabakterien två rådjur Bild: YLE/Stefan Härus rådjur

Men om antalet fästingar minskar – borde inte risken för att man stöter på en fästing med borreliabakterien samtidigt också minska?

- Nej, säger Nyman bestämt. Det beror på att till exempel rådjuren, liksom hästar och kor i synnerhet, har en egenskap i sitt blod som gör att de tar kål på borreliabakterien inne i fästingen som har bitit sig fast i dem. De kan alltså inte överföra en smitta, förklarar Nyman.

Borrelia sprids av sorkar, möss, ekorrar och fåglar

Nyman säger att smittan från en fästing måste överföras från andra djur.

Bild av fältsork
Bland andra sorkar sprider borrelia Bild av fältsork Bild: Seppo Nykänen sork

- De djur som kallas reservoardjur, där borreliabakterien kan överleva och föra smittan vidare, det är sorkar, möss, igelkottar, ekorrar och fåglar. Det är i så fall de här djuren som ska skjutas bort, säger Nyman.

Nyman förklarar att mängden borreliabakterier i en fästing avsevärt minskar om den har suttit fast på hjortdjur, hästar och kor. I genomsnitt bär var femte fästing på borreliabakterien. Effekten av att borreliabakterien har suttit fast på hjortdjur, kor eller hästar är att bara cirka en på hundra fästingar bär på borreliabakterien.

- Vi har många fästingar men de är inte så smittsamma, säger Nyman.

Vad skulle det alltså innebära om man radikalt sköt bort rådjur och vitsvanshjortar?

- Det kunde innebära att vi kanske har färre fästingar, men en betydligt högre smittsamhet hos dessa fästingar, säger Nyman.

Vitsvanshjortarna kommer ofta nära bebyggelse. Bild: Yle/Veronica Montén vitsvanshjort

"Utbredd sly och varmare väder orsaken till ökat antal fästingar"

Nyman säger att huvudorsaken till att fästingarna ökar beror på miljöfaktorer. Dels ökar de på grund av förändringar i väderförhållandena, dels på grund av att vi har ett helt annorlunda utnyttjade av marken jämfört med tidigare, säger Nyman.

Lövskog i Runsala
Gnagare trivs i sly och långt gräs. Lövskog i Runsala Bild: YLE / Kristiina Koskinen lövskog

- Vi har mycket mera områden med sly idag, säger Nyman. Alla små gnagare gillar sly och på det sättet ökar fästingarnas antal. När vädret blir varmare och fuktigare ökar också fästingarnas antal.

"Skydda dig själv!"

Berättelserna om livslånga handikapp blir också fler, många är rädda för fästingarna – hur tycker du att man ska förhålla sig till fästingarna?

- Det vi kan göra är att försöka ge fästingarna så små möjligheter som möjligt att överföra smitta till oss. Det kan man göra med lämpliga kläder. Om man nu nödvändigtvis måste röra sig i slymarker, säger Nyman. Det andra man kan göra är att kolla sig noga efteråt. Och mot TBE finns det vaccin. Bor man i ett område där det finns kända TBE-fall så är det en god sak att vaccinera sig, säger Nyman.

En fästing kryper på ett finger.
En fästing kryper på ett finger. Bild: Filemon von Numers kumlingesjuka

Nyman konstaterar att hans erfarenheter säger att antalet fall där borrelios ger kroniska följder är mycket sällsynta.

- De flesta kroniska symptom är oftast förorsakade av något helt annat än borrelios. Det är alltså frågan om feldiagnoser. Man skyller på borrelios men i själva verket är det något helt annat, säger Nyman.

Fästingarna är små och svåra att hitta ibland men det lönar sig att anstränga sig för att avlägsna dem efter att man varit på skogspromenad. Bild: Yle/Seppo Sarkkinen
Svårt att bekämpa fästingarna med dagens kunskap. Fästingarna är små och svåra att hitta ibland men det lönar sig att anstränga sig för att avlägsna dem efter att man varit på skogspromenad. Bild: Yle/Seppo Sarkkinen Bild: Seppo Sarkkinen/YLE Kuvapalvelu. K webbdoktorn

"Vi vet alldeles för lite"

Många skulle vilja agera, göra något för att stoppa fästingarnas framfart – vad kan man göra?

- Vi vet alldeles för lite för att ta till några drastiska åtgärder. Jag förespråkar inte hård jakt och definitivt inte giftspridning, säger Nyman. Vi har spritt ut gifter så det räcker, utan att veta vad som händer i naturen på lång sikt. Det vi kan göra är att röja slymarker, införa mer betesdjur som exempel kor och hästar, säger Nyman.

- Jag tror att vi vet alldeles för lite för att kunna ge allmängiltiga rekommendationer, säger Nyman.

Fästing
Bara hälften av dem som smittas blir sjuka. Fästing Bild: Cityportal Ab fästingbett

Liten risk att bli smittad

Många är oroade för att symptomen ibland är så lindriga att man inte ens vet om att man har smittats och i och med det inte heller behandlat borreliosen som senare ger svåra symptom. Hur ser du på det?

- Enbart det att man kommit i kontakt med borreliabakterien betyder inte att man får en sjukdom, säger Nyman. Vi kan säga att det är ungefär 50 procent av dem som blivit smittade av borreliabakterien som överhuvudtaget utvecklar sjukdom. Det kan vara ännu färre, säger Nyman. Det är ett vanligt fenomen bland infektionssjukdomar att en stor del av smittorna tas om hand av kroppen. Då blir man inte heller sjuk. Då har du inte märkt något heller och då har du ju ingen sjukdom, konstaterar Nyman. En sjukdom ger symptom, har du inga symptom har du inte heller en sjukdom.

Borrelios ger ibland upphov till en röd ring. Bild: iStock.com erythema migrans

Lömskt rykte

Borreliosen har ett lömskt rykte och kan blomma upp långt efter att man blivit biten av en fästing – därför är kanske många så rädda för fästingarna?

- Ja det är klart. Borreliabakterierna kan under en lång tid ligga tysta och stilla i kroppen. Men då är de inte heller farliga och gör ingen skada. Sedan om man får symptom så ska det utredas. Har man varit i borreliaområden så blir det naturligt att utreda om det kan vara borrelios som förorsakar symptomen, säger Nyman.

Men om symptomen kommer långt senare – kan man då fortfarande behandla borreliosen?

- Ja det kan man, säger Nyman. Det finns absolut ingen svårighet att behandla borrelios när symptomen väl finns där. Då är bakterierna fortfarande lika känsliga för antibiotika och symptomen betyder inte att de har ställt till en irreversibel skada i kroppen. Bakterierna gör ingen skada medan de ligger stilla och väntar i kroppen. Kroniska skador kan uppstå om man har infektionssymptom särskilt från nervsystemet som kan pågå i flera år oupptäckt. Men det är i dagens länge mycket ovanligt, säger Nyman.

Antibiotika biter bra på borrelios. Bild: YLE/Erica Vasama vårdenhet

Hur uppstår kroniska neurologiska besvär?

- Om vi har en allvarlig borreliainfektion i vår hjärna som hinner ge förändring i hjärnans cirkulation så att man kan få områden i hjärnan med syrebrist, då kan det uppstå en skada. Och den skadan kan inte försvinna. Men själva borreliainfektionen försvinner nog med hjälp av antibiotikan och oftast försvinner också de flesta symptomen som man har haft under infektionen. Det är regeln, säger Nyman.

Så din erfarenhet gör att du förhåller dig ganska optimistiskt till att borreliosen går att behandla?

- Ja absolut! Det som är nödvändigt är att alltid känna till alla de diagnostiska metoder som finns. Borrelios är en rätt ny sjukdom och de diagnostiska metoderna har utvecklats oerhört mycket. Med modern diagnostik kommer vi betydligt längre än förr, särskilt när det gäller neuroborreliosen.

Diffusa symptom måste utredas ordentligt

Nyman säger att det som kan fallera när det gäller upptäckandet och behandlingen av misstänkt borrelios är att läkaren kanske konstaterar att "du har ingen borrelios" och så slutar man utredningen.

Åbo universitetscentralsjukhus.
ÅUCS har vart med om att utveckla borreliosforskningen i Finland Åbo universitetscentralsjukhus. Bild: Yle/Lotta Sundström Åbo universitetscentralsjukhus,sjukhus,åbo universitets centralsjukhus

- Där finns ofta ett glapp, säger Nyman. Man måste alltid utreda alla möjliga andra orsaker till patientens symptom ifall man inte tror på en borreliainfektion. Annars kommer patienten alltid att misstänka oupptäckt borrelios, tror Nyman.

Två skolor om borrelios

Det verkar finnas två olika skolor när det gäller hur man ska förhålla sig till borrelios?

- Ja, den skola dit jag också hör är den mer vetenskapligt inriktade skolan där man baserar sig på de vetenskapliga studier som finns. I USA kallas denna skola för IDSA, namnet kommer från de amerikanska infektionsläkarföreningarna. Sen finns det en annan skola som är betydligt mer känslosam och som inte tar så strikt på vetenskapliga resultat. Det kallas för ILADS-skolan, som är en förening som har en helt annan syn på både diagnostik, behandling och sjukdomsbilder, som inte är baserat på vetenskaplig fakta, förklarar Nyman.

Hur farliga är de små krabaterna egentligen? peter klemets

Vad får det för konsekvenser?

- Det blir en massa onödigt käbbel mellan de olika synsätten, säger Nyman. Den andra konsekvensen är att patienterna väldigt lätt råkar i kläm. Om de är förtvivlade över långvariga symptom som de inte kan få lindring för, och om de är övertygade om att de har borrelios som inte går att diagnostisera – då kan det leda till allvarsamma, långvariga behandlingar med antibiotika. Det utsätter patienterna för fullkomligt onödig risk, säger Nyman.

Det talas om turism till tyska borrelioskliniker?

- Ja det är väldigt synd att det förekommer, säger Nyman. Man kan förstå att en patient som inte har fått en förklaring till sina symptom och ingen lindring söker svar på varför hon är sjuk. Man försöker gripa efter halmstrån. Det borde vara onödigt, säger Nyman.

Nyman menar att läkare kunde bli bättre på att lyssna på sina patienter och gå till botten med symptom som patienter misstänker att beror på borrelios.

ÅUCS
Diagnostiken idag är betydligt bättre än förr. ÅUCS Bild: Yle/Nora Engström sjukvård

- Huvuddelen av patienterna får rätt vård i tid inom sjukvården idag, säger Nyman. Sen finns det fall som kan ta längre tid att utreda och då behövs det sannolikt en mycket mer utvidgad diagnostik än man först hade tänkt sig. Det är viktigt för att få rätt diagnos, säger Nyman.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland