Hoppa till huvudinnehåll

Ögonläkare: Vi går mot sämre seende

gamla glasögon
gamla glasögon Bild: Licensed to the public under Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License. närsynthet

Allt fler unga i Europa lider av närsynthet, visar en undersökning gjord vid universitetet King´s College London .

Uppgifter som samlats in runt om i Europa ger vid handen att hela 47 procent av alla 25-29-åringar har problem med synskärpan då det gäller att se långt.

- Närsyntheten bland unga vuxna är klart mer omfattande nu än för en eller två generationer sedan. Det kan vi slå fast trots att exakta siffror saknas för de allra senaste åren, säger ögonläkaren, docenten Olavi Pärssinen som länge forskat i just närsynthet.

Hos oss är nu åtminstone 30 procent - antagligen fler - av de unga vuxna närsynta, mot 10-15 procent två generationer bakåt i tiden, säger Pärssinen.

syngranskning med olika linser
syngranskning med olika linser Bild: yle synkontroll

Närsynthet är det vanligaste synfelet i världen.

- Världsrekordet innehas av sydkoreanska beväringar; 96,5 procent av dem kan betecknas som närsynta, säger Pärssinen.

Världens mest explosiva gräns bevakas alltså åtminstone från ena sidan av personer som behöver glasögon, kontaktlinser eller synkorrigerande operation för att kunna se ordentligt.

Få unga ser skarpt

Forskarna på King’s College analyserade data om mer än 60 000 personer i 15 separata studier genomförda mellan 1990 och 2013.

Studien som publicerats i tidskriften Ophthalmology visar att ungefär en fjärdedel av alla européer är närsynta, men att närsynthet är betydligt vanligare bland yngre människor än bland äldre: Bland 25-29-åringar är nästan hälften närsynta, medan bara en dryg fjärdedel av personer mellan 55 och 59 år är det.

Studien visade också att närsynthet är dubbelt vanligare hos personer med högre utbildning jämfört med personer som avslutade skolgången vid 16-årsåldern.

I Asien har problemet med unga människors närsynthet varit känt redan länge. I Japan, Singapore och Taiwan är mellan hälften och två tredjedelar av hela den vuxna befolkningen närsynt.

liten pojken spelar datorspel
liten pojken spelar datorspel Bild: EPA pekplatta

Problemet utvecklas när man är ung

Närsynthet, myopi, utvecklas oftast under barndomen och tonåren. Ögongloben växer för mycket och blir för lång och näthinnan blir uttänjd. Ögats brytande system blir för kraftigt i förhållande till avståndet från linsen till näthinnan. Objekt på långt håll blir oskarpa och suddiga.

Närsyntheten är ofta ärftlig, men den kraftiga ökningen i modern tid tros ha ett samband med vårt sätt att leva.

Tidigare sades det att det finns ett samband mellan högt IQ och närsynthet, men det har inte kunnat bevisas biologiskt. Troligen hänger det samman med ett personen ifråga är intresserad av att läsa mycket.

Ögonen borde få vila

Ögonläkare slår nu fast att den moderna livsstilen - där ögonen fokuserar mycket på närliggande föremål, man är mycket inomhus i elektrisk belysning och man rör mindre på sig - har gjort närsynthet klart vanligare än tidigare.

- Vi vet att skolgång och utbildning indirekt inverkar på uppkomsten av närsynthet, säger Pärssinen.

Glasögon hos optikern
Glasögon hos optikern Bild: Yle optiker

Det handlar om att barnens ögonglob växer mer då barnet fokuserar blicken nära än om det tittar långt. Utomhus söker sig blicken oftare automatiskt på fjärran belägna föremål och då får ögongloben vila, säger forskarna.

Utevistelsens betydelse i förebyggande syfte stärks i internationella jämförelser.

Pärssinen säger att det är intensiteten i skolgången som är den stora skillnaden mellan eleverna i exempelvis Sydkorea och Finland - vi har raster då eleverna kan röra på sig utomhus och ögonen får vila. Och i Sydkorea inleds skolgången redan som 2-3-åring, skoldagarna är långa och kvällarna späckade med hemuppgifter.

- Vad som är de elektroniska apparaternas andel i ökningen av närsynthet vet vi inte riktigt än, men där handlar det ju också om små ögonrörelser, säger Pärssinen.

Enligt Pärssinen är det förhållandet mellan utevistelse och motion samt fokuserandet på nära håll som är den springande punkten - det ska vara tillräckligt med pauser i stirrandet på skärm eller bok.

Bild: YLE/Rolf Granqvist ögonfransar

När man läser lönar det sig alltså att hålla pauser och i skolan är rasterna väldigt viktiga.

Det är inte bara barn utan också unga vuxna som kan inverka på hur synen utvecklas.

- Synen är bättre hos de universitetsstuderande som lägger ner tid på fysiska aktiviteter, säger han på basis av inhemska undersökningar.

- Det kan nog vara en riskfaktor, det är lite svårt att ta ställning till det, svarar Pärssinen på frågan om det är bra eller illa att låta småbarn syssla med pekplattor och mobiler till exempel medan de sitter i kärran.

Närsynthet också risk för ögonsjukdomar

Kraftig närsynthet medför ökad risk för synhotande sjukdomar.

- Att vara kraftigt närsynt är förutom en optisk defekt också en riskfaktor för synskada, vilket de flesta inte tänker på, säger Pärssinen och räknar upp bland annat gråstarr, grönstarr och olika degenerationssjukdomar.

Världshälsoorganisationen WHO betecknar ökningen av närsynthet som en epidemi och anser att läget är oroande. WHO räknar med att var fjärde människa på jordklotet lider av närsynthet om tio år.

Redan nu är närsynthet den fjärde största orsaken till blindhet i världen.

Min Morgon diskuterar laserkorrigering av närsynthet (2013).

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes