Hoppa till huvudinnehåll

”Det ligger i Europas intresse att hindra en kollaps i Grekland”

Demonstration i Aten
Demonstration i Aten Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS epaselect

I dag går tidsfristen ut för återbetalning av låneraten på 1, 5 miljarder euro som Grekland ska betala till internationella valutafonden IMF. Oron över Grekland känns förutom i Bryssel, på börsen och framför allt på gator och torg i Aten. Flera dagstidningar tar upp Greklandssituationen i dag.

Hufvudstadsbladets John-Erik Jansen tar på ledarplats fasta på folkomröstningen som ska gå av stapeln i Grekland – även om det i dagens läge är aningen oklart hur frågan som grekerna ska ta ställning till kommer att formuleras.

Hbl skriver att bilden av krisen som Tsipras regering underblåser är att Tyskland och andra kreditgivare förolämpar den grekiska demokratin och självbestämmanderätten genom att kräva åtgärder som grekerna sagt nej till i fria val genom att välja Tsipras parti Syriza till makten. Hbl påpekar att man i Grekland kan säga vad man tycker om stödprogrammen och reformerna som krävs av Grekland, men de kan inte bestämma vad väljarna i kreditgivarländerna tycker.

De grekiska ledarna ser inte myntets andra sida. Hur ser processen ut i långivarländerna? Vilket mandat har deras regeringar fått av sina väljare när det gäller att satsa skattemiljarder på att hålla Grekland flytande? Grekerna kan säga ja till euron, men enligt all politisk logik väljer de i så fall bort den regering som utlyste folkomröstningen.

Hbl citerar det grekiska journalisten Despina Trivolis svar till danska Politiken:

Om man är en tiggare får man inte bestämma själv.

Hbl frågar vilka krafter som kan väckas till liv under en vecka med växande oro i Grekland.

Säkerhetspolitisk dimension

Det frågar också ledarskribenten Stig Nygård på Vasabladet. Marknadens reaktion på de senaste nyheterna från Grekland visar, att de som trott att Europa haft tillräckliga skyddsvallar runt Grekland har varit för optimistiska, skriver Nygård. Problemen är ändå politiska.

Förutom marknadens reaktion och den karga ekonomiska verkligheten för medborgarna och staten har Greklands problem en såväl politisk som säkerhetspolitisk dimension.

Vasabladet frågar vilka följder det får om Natolandet Grekland i högre utsträckning vänder sig till Ryssland. Vad gör Nato?

I fall Tsipras vänsterregering faller, ruvar också Greklands tredje största parti - det öppet nazistiska Gyllene gryning - i kulisserna, påpekar Vasabladet.

Historien visar att samarbete leder till fred och välstånd och nationalism till krig och förstörelse. Det ligger därför i Europas intresse att hindra en fullständig kollaps i Grekland

"Bryssel har varit en enögd cyklop"

I Vasabladet kan man i dag också läsa Ralf Fribergs kolumn om Greklandskrisen. Friberg var Finlands ambassadör i Aten i början av 1990-talet.

Bryssel har varit blindare än den enögde cyklopen Polyfemos, som Odysseus tog kål på, skriver Friberg.

Enligt Friberg har det saknats en förståelse för Greklands historia och samhällsutveckling och framför allt det som heter filotimo, uppfattningen om människovärdet, känsligheten att inte bli kränkt som nation och medborgare – något som enligt Friberg ingalunda är obekant för finländare.

Enligt Friberg går det att se hur situationen blivit till i Greklands historia och kulturella utveckling. Korruption och svågerpolitik är inte fenomen som blivit till under de senaste årtiondena, skriver Friberg.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes