Hoppa till huvudinnehåll

Snart får du bo på stugan året om

Sommarstuga och bastu vid Ruovesis strand
Sommarstuga och bastu vid Ruovesis strand Bild: Yle/Arja Lento fritidsbostad

Det ska bli enklare att ändra om fritidsbostäder till permanent boende, står det i det nya regeringsprogrammet. Helt enkelt blir det ändå inte att komma överens om riktlinjerna.

I dag bor många olagligt i sina fritidshus året runt, eftersom de inte fått lov att bygga om sin stuga till en permanent bostad.

Regeringen hoppas råda bot på det här genom att minska på byggnadsreglerna och göra lov och förfaranden mer flexibla.

Regeringens initiativ att göra det enklare att bo i fritidshus året runt välkomnas av sommarstugeägaren Kristina Virkola, som bor vid lantstället i Degerby i Ingå om somrarna.

- Människor får väl bo där de vill. Jag har ingenting emot det. Jag vet att det också finns några här i Svenviken som tillbringar största delen av året på sommarstugan, men som troligen är mantalsskriven någon annanstans, säger Virkola.

”I dag behandlas folk orättvist”

Fritidsboendes förbund välkomnar också regeringens initiativ.

- Det är ett väldigt bra linjedrag av den nya regeringen. Jag tror att de förfaranden som redan nu begränsar sommarstugeägare kommer att göras smidigare, säger förbundets ordförande Pentti Heikkurinen.

Arkitekten Stefan Ahlman instämmer.

I det nuvarande systemet faller den vanliga människan mellan stolarna, tycker han.

- Tjänstemän behandlar nog folk ganska elakt och väldigt känslokallt, speciellt i fall där det är så uppenbart att det är fråga om en omdisponering av någonting som är alldeles entydigt, säger Ahlman.

Kommunerna och NTM-centralen tolkar ofta byggnadslagen olika, anser Ahlman.

Om kommunerna ställer sig positiva till bygglov kan NTM-centralen förhålla sig negativa till beslutet.

- Det kan inte vara så att en så enkel sak som byggnadslagens bestämmelser om användning ska tolkas totalt olika av två instanser som båda är professionella och uttryckligen jobbar med frågor som det här, säger Ahlman.

Många frågor kvarstår

Miljöministeriet förbereder som bäst regeringens initiativ.

Om allt går som planerat träder de nya reglerna i kraft redan nästa sommar. Många frågor återstår fortfarande att ta ställning till.

Om allt fler bosätter sig på sommarstugan permanent kan det finnas risk att samhällsstrukturen blir mera decentraliserad än tidigare.

Belastningen på kommunerna blir tyngre, eftersom de måste bistå med skolskjutsar och annan service från glesbebyggda områden.

För sommarstugegäster kan semesterkänslan förstöras om grannarna bor på området permanent, varnar Aila Korpivaara, arkitekt och byggnadsråd på Miljöministeriet.

Byggnadstekniska problem kan uppstå

Om folk bosätter sig på sommarstugan permanent kan oplanerade bostäder uppstå, varnar Aila Korpivaara.

- Om förändringen innebär att alla möjliga skärgårdshus som är byggda på 50- eller 60-talet kan användas för permanent boende, så har vi stora problem, säger Koipivaara.

Arkitekt Ahlman håller med. Alla hus uppfyller inte boendekraven och det finns alltid gränsfall. Därför förespråkar Ahlman ett ordentligt regelverk för de byggnadstekniska detaljerna.

- Ta ett soldattorp som exempel. Den byggnaden kanske aldrig kan fylla ett rimligt boendekrav. En byggnadsplats som består av bara berg är ett annat exempel. Det är nästan omöjligt att behandla avloppsvatten på ett sådant ställe, säger Ahlman.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes