Hoppa till huvudinnehåll

Konst om vårt totalitära tänkande

Laibach på 1980-talet
Laibach på 1980-talet Bild: Museum of modern art/Ljubljana laibach

Genom nazistisk och socialistisk estetik, disko och provokationer rörde konstnärskollektivet Nsk (Neue slowenische Kunst) upp känslor i Jugoslavien. Från att ha varit en förbjuden grupp så ställs nu kollektivets konst ut stort för första gången i Slovenien.

Jag träffar Zdenka Badovinac som arbetar på Moderna Galerija i Ljubljana och är kurator för utställningen som samtidigt också skapar en hittills inte existerande Nsk-samling.

– Vi ville sätta Nsk i ett sammanhang både vad gäller 1980-talet och också samtiden.

Nsk utgörs av de tre grundande grupperna Laibach, Irwin och Scipion Nascine Sisters Theatre och vissa senare tillkomna avdelningar.

Själva utställningen

Själv har jag främst lyssnat på Laibach och fascinerats av deras musik och estetik och utställningen är verkligen en massiv upplevelse och består av olika tematiserade rum.

I konstgruppen Irwins rum hänger punkaktig graffiti, uppstoppade djur och bildkonst i fascistisk anda.

Irwin/Nsk
Irwin/Nsk Bild: Museum of modern art/Ljubljana irwin nsk

I Laibachdelen kan man se musikvideor, skandalösa intervjuer på tv, posters och album.

Kollektivets principer som går ut på att individen underordnas kollektivet (idén kommer alltid först) går att läsa ut på väggarna i museet, som också följer upp vad som hände mellan åren 1980-92.

Jugoslavien och vidare

Är ni fascister? Den frågan drabbades de olika Nsk-konstnärerna under Jugoslavientiden. Ett svar nej eller ja ingick inte i gruppens kommunikationsform.

Ändå ägnade de sig estetiskt åt teman som hade att göra med olika frånvarande element i Jugoslavien; frånvaro av arbetares rättigheter, en frånvaro av en ursprunglig nationell kultur, politiska friheter, konst och en stabil stat.

Identifikation (over identification på engelska) är ett centralt konstgrepp och just staten är ett tema som Nsk alltid har arbetat med och lyfts upp på utställningen.

Badovinac betonar just arbete med identifikation som något viktigt i Ljubljanas intellektuella tradition.

– Det är naturligtvis en lacansk term, Slavoj Zizek arbetade också med de här frågorna som står Nsk nära.

Psykoanalytikern Jacues Lacan och den slovenska filosofen Slavoj Zizeks tänkande står Nsk nära och de var ständiga kommentatorer till det politiska läget i Jugoslavien också efter landets sammanbrott.

Utställningens syfte är att bredda förståelsen för Nsk:s arbete som ofta anses handla bara om Jugoslavien.

– Staten kollapsade och ingen trodde längre på socialismen också om Nsk ville ha mera socialism, inte mindre.

Queen i totalitär tappning

Nsk har ändå inte begränsat sig till att kommentera Jugoslaviska angelägenheter. Kapitalismen var närvarande redan då Nsk startades och utställningen kallas därför ”Från Kapital (i Marx mening) till Capital" (nyliberalism).

– Nsk var kritiker både av den konkreta, byråkratiska och nationalistiska socialismen och av den kapitalism som var på intåg.

Gruppen distanserade sig från både kapitalism och den socialism som präglade Jugoslavien.

Gruppen uppmärksammade de totalitära elementen i bägge systemen och kulturen i allmänhet och redan på 1980-talet arbetade Laibach med den popkulturella symbolik som de också själva vuxit upp med.

Genom att omkonstruera Queens låt ”One vision” och kalla den ”Geburt einer Nation” och sjunga på tyska infogade man en fascistisk estetik i musiken som blev en spegel för det egna totalitära beteendet hos människor, inom rockindustrin.

– Laibach var mest provokativt och arbetade med chockering och var mest direkt i sitt uttryck. De arbetade med nazistiska motiv och tysk folkkultur.

Ockupationens språk

Bara valet av namnet Laibach, det tyskspråkiga namnet på Ljubljana som bland annat användes av de nazityska ockupanterna, väckte upprördhet och bandet förbjöds att använda namnet.

På musikbiennalen i Zagreb projicerade Laibach en socialrealistisk film om arbetare parallellt med en porrfilm.

Porr var förbjudet och skapade skandal, precis som då Laibach uppträdde på nationell tv i Slovenien klädda i uniform och med gruppens korssymbol som för tanken till en svastika.

– Bandet gav bara färdigskrivna svar som var hämtade ur en dominerande politisk jargong.

Det här var ett indirekt sätt att kritisera det dominerande socialistiska språket, en estetisk kommentar till den politiska och mediala kulturen i Jugoslavien.

Det här skapade stor skandal och mellan 1983 och 87 fick gruppen inte uppträda under sitt namn.

Just användandet av symboler och bilder var ett viktigt tema för Nsk och utställningen aktualiserar det här greppet i en symboltät samtid.

Kapitalet

– Då systemet föll gjorde Nsk:s tre grundande grupper varsitt projekt som de kallade Kapital. Man kommenterade på det sättet förvandlingen från socialism till kapitalism och förhöll sig kritisk till den nya ordningen.

Med utställningen vill man visa på Nsk:s fortsatta relevans.

– Laibach har alltid reagerat på totalitära impulser i politiska och kulturella sammanhang. Nuförtiden kommenterar man den teknologiska kontrollen av människan och farorna med den.

Det handlar om den önskan i oss själva att ha en symbolisk ordning. Vi behöver gränser och strukturer som vi identifierar oss med. Det handlar om vårt behov av att låta oss kontrolleras, att vi behöver Den Store Andre, säger Badovinac, igen en lacansk term.

Nsk utställning i Ljubljana
Nsk utställning i Ljubljana Bild: Museum of modern art/Ljubljana nsk

Finns det inte något provokativt i att ett konstkollektivt kommer och visar hur vi, som identifierar oss med olika frihetsbegrepp, visar att vårt tänkande är besläktat med totalitarism?

– Exakt, det är vad Nsk vill visa, att man genom provokation pekar på hur människan alltid vill ha en symbolisk ordning, det problematiska i oss själva som vi inte är medvetna om. Varför behöver vi allt det där?

Laibachs konst ställer alltid bara frågor, den ger aldrig några svar. Det får man klura ut själv.

Utställningen Nsk: From Kapitalk to Capital är öppen till och med den 16 augusti.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje