Hoppa till huvudinnehåll

Miljonförluster för de finlandssvenska tidningsjättarna

Hbl:s torn i bakgrunden och ÖT samt Vasabladet i förgrunden.
Hbl:s torn i bakgrunden och ÖT samt Vasabladet i förgrunden. Bild: Yle österbottenstidning

Förlusten ökade betydligt för de två stora tidningshusen i Svenskfinland. Nyländska KSF-Media gick 6,8 miljoner euro back under 2014 och för österbottniska HSS Media landade förlusten på en miljon euro.

Barbro Teir Bild: Yle barbro
- Det är inte ett problem för vårt kassaflöde, vår likviditet är i skick men det är en väldigt stor förlust. Vi inledde en stor omstruktureringsprocess i fjol och den fortsätter. Det är inte så att den ekonomiska situationen skulle vara betydligt mycket lättare i år, säger KSF-Medias vd Barbro Teir.

KSF-Media ger bland annat ut tidningarna Hbl, Västra Nyland och Östnyland. På ett år har bolagets förlust ökat med över två miljoner euro. Samarbetsförhandlingarna har haglat tätt och i höstas sade KSF-Media upp kring 20 procent av personalen. Förändringarna kommer också att fortsätta.

- Det första skedet av omstruktureringsprocessen som vi genomförde i fjol och som var knutet till produktionen av papperstidningar kommer att fortsätta. Den processen går vidare. Vi kommer att jobba med att få större digitala intäkter men samtidigt titta på vår mission, vår vision och våra strategier. Den som hoppas och tror att läget nu är lugnare och att situationen med det här skulle vara avklarad så den har tyvärr fel. Förändringstakten kommer att bli snabbare, säger Teir.

Före 2011 hade KSF-Media en annan bolagsstruktur. De äldre resultaten är inte jämförbara med de nyare och saknas därför från grafen.

En miljon på minus i Österbotten

På österbottniska HSS Media är man inte vana med förluster. Bolaget ger bland annat ut Vasabladet, ÖT och Syd-Österbotten. Tidningarna har varit en viktig kassako för ägaren Harry Schaumans stiftelse men sedan två år tillbaka har bolaget gått på minus. Först låg förlusten på drygt 200 000 euro men i fjol rasade resultatet till minus en miljon euro.

- Det innebär att man måste se över verksamheten och titta om det finns möjligheter att öka intäkterna eller alternativt försöka minska utgifterna, säger HSS Medias vd Svante Wahlbeck.

Bolaget samarbetsförhandlade i våras och slutresultatet blev då att antalet reportrar minskade med elva.

- Vi blev tvungna att minska på personalen för att få ordning på bolagets ekonomi. Samtidigt har vi satsat på försäljning och marknadsföring och det här året ser betydligt bättre ut, säger Wahlbeck.

Fortsättningsvis möjligt att göra pengar på nyheter

Svante Wahlbeck, vd på HSS Media
Svante Wahlbeck Svante Wahlbeck, vd på HSS Media Bild: YLE/Marcus Lillkvist svante wahlbeck
Både Wahlbeck och Teir upplever ändå att det fortsättningsvis är möjligt att tjäna pengar på nyhetsverksamhet.

- Absolut. Det går att göra pengar på nyheter om man kan producera dem tillräckligt förmånligt, säger Wahlbeck.

På KSF-Media väljer man istället att söka andra intäktskällor.

- Det går att göra pengar på nyheter, men inte med samma affärslogik som med papperstidningen. Vi är inte alls övertygade om att vi hittar privatkunder i åldersklasserna 25-40, primärmålgruppen för vårt utvecklingsarbete, som personligen skulle vara beredda att betala för digitala nyheter. Vi jobbar med andra affärsmodeller. Det finns nog sådana som är beredda att betala för högkvalitativt innehåll men det är inte nödvändigtvis privatkunderna själva, säger Teir.

En konkret åtgärd är nya produkter som nu är under utveckling. Detaljerna kring projektet är ännu hemliga.

- I slutet av året kommer vi att lansera en ny digital nyhetstjänst som har en annan affärsidé än den nuvarande. Vi offentliggör det under hösten. Utvecklingsarbetet har satt igång med väldigt snabb takt här i maj. När det är klart att tidtabellen faktiskt håller börjar offentliggörandet, lanseringen och marknadsföringen av de nya tjänsterna, säger Teir.

Ett tidningshus på plus

Bland de övriga finlandssvenska tidningshusen är läget blandat. Åbo Underrättelsers utgivare, Förlags Ab Sydvästkusten, gör en förlust på dryga 100 000 euro. Det är ungefär samma resultat som året innan.

Nya Åland har gjort en nyemission och sålt sitt redaktionshus och minskar därför sin förlust till dryga 100 000 euro. Däremot märks mediekrisen just inte alls i Ålandstidningens bokslut. Bolaget gör en vinst på knappa 700 000 euro och har ett av sina starkaste rörelseresultat någonsin.

- Vår strategi framåt är att hela tiden vässa vår lokala journalistik och vårt lokala innehåll, samtidigt som vi gör det tillgängligt digitalt på ett sätt så att vi får betalt för det, skriver vd Niklas Lampi i bolagets bokslut.

En sak är ändå klart. Mediebranschen kommer fortsätta att leva i turbulens och en allt starkare övergång till det digitala.

- Läget är extremt utmanande för hela branschen. Det finns klara trender i samhället på att man inte mera är intresserad av att betala för nyheterna i den form man har gjort de senaste 150 åren, det vill säga beställa på en morgonnyhetstidning, säger Wahlbeck.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes