Hoppa till huvudinnehåll

Nio av tio finländare tycker bistånd är viktigt

Biståndsarbetare tillsammans med barn
Biståndsarbetare tillsammans med barn Bild: Yle/Olle Castell/Plan olle castell

Finländarna är mer positiva till biståndsarbete än tidigare, visar en ny rapport av Utrikesministeriet. Samtidigt planerar regeringen omfattande nedskärningar i anslagen till flera biståndsorganisationer.

Hela 87 procent av finländarna tycker att biståndsarbete är mycket eller ganska viktigt, visar en rapport som Taloustutkimus gjort åt Utrikesministeriet. De som tycker att biståndsarbete är mycket viktigt har ökat med 12 procentenheter sedan i fjol.

Allt fler tror också på biståndsarbetets effekter. Tre av fyra finländare tycker att biståndsarbetet ger goda resultat, medan det för ett år sedan var bara två av tre som tyckte så.

Särskilt humanitär hjälp värdesätts, 90 procent av finländarna tycker att det är viktigt. Ett biståndsprojekt där Finland förbättrade möjligheterna till vatten och toalett för två miljoner människor ansågs vara det viktigaste projektet då man frågade vilken typ av arbete som är betydelsefullt. Tvåa kom förebyggande av våld mot kvinnor och trea utveckling av skolundervisning i Etiopien.

I synnerhet unga värdesätter biståndsarbete. Bland unga finländare är det 95 procent som tycker att det är viktigt.

Nedskärningar på kommande

Fler än tidigare vill ändå skära i biståndsbudgeten. Enligt undersökningen vill 61 procent av finländarna att biståndsbudgeten hålls på samma nivå som tidigare, men 26 procent tycker att man gott kan minska summan. Det är tio procentenheter mer än för ett år sedan.

Nedskärningar är också på kommande. Till exempel medborgarorganisationerna blir av med 38 procent av sina anslag nästa år.

- Nedskärningarna kom utan övergångstid och vi har redan satt igång projekt för nästa år. Nu måste vi se hur vi bäst undgår stor skada, säger Karoliina Tikka vid barnrättsorganisationen Plan Finland.

För Plans del betyder det att ett projekt för funktionshindrade barn i Togo och ett projekt för förhindrande av barnäktenskap i Etiopien riskerar att inte alls bli av.

Finlands biståndsarbete ska organiseras om och en av de nya tyngdpunkterna är kvinnor och flickor. Det har fått kritik eftersom många medborgarorganisationer arbetar med just kvinnor och flickor.

Biståndsminister Lenita Toivakka beklagar att kvinnorna och flickorna drabbas, men säger att hon gärna vill samarbeta med medborgarorganisationerna.

- Jag vill betona att pengarna inte tar slut. Finland använder fortfarande 743 miljoner på bistånd och vi måste fundera hur de fördelas så att flickornas och kvinnornas ställning trots allt stärks, säger Toivakka.

Flyktingkrisen på Medelhavet kan påverka

Förklaringen till de positivare attityderna kan ligga i en ökad krismedvetenhet.

- En orsak [till de positiva attityderna] kan vara att oroligheterna i världen ökat. Vi har fler flyktingar än på årtionden och människornas nöd syns konkret till exempel på Medelhavet, säger forskningschef Juho Rahkonen på Taloustutkimus.

Fler än nio av tio finländare anser att en stabil, jämställd och säker värld också ligger i finländarnas intresse. Nästan lika många tycker också att det är förmånligare att förebygga kriser än att sköta dem då de väl brutit ut.

Utrikesministeriets rapport är gjord av Taloustutkimus som har intervjuat 992 finländare. Samtliga har fyllt 15 år och bor på fastlandet. Felmarginalen är +/-3 procentenheter.