Hoppa till huvudinnehåll

Ingen Roundup i Åbos lekparker

Lekpark i Åbo
Lekpark i Åbo Bild: Yle/ Nora Engström puolalaparkens lekpark

Kuntec, som har hand om Åbo stads grönområden, tyr sig till försiktighetsprincipen i sin användning av bekämpningsmedlet glyfosat. Ingen myndighet har begränsat användningen av glyfosat, men Kuntec väljer ändå bort ämnet bland annat vid lekparker.

Glyfosat är Finlands mest sålda bekämpningsmedel. Ämnet som säljs under varumärket Roundup, samt en del parallellpreparat, misstänks vara hälsovådligt på flera olika sätt.

Trots misstankarna om ämnets skadlighet är det tillåtet inom EU fram till slutet av 2015. För att få fortsätta försäljningen efter årsskiftet måste tillverkaren bevisa att det är harmlöst. Glyfosat har misstänkts orsaka cancer och missbildningar, samt vara skadligt för foster, men hittills har kritiken inte lett till försäljningsförbud.

Annette Backholm på Kuntec berättar att de så långt som möjligt försöker klara sig utan att använda Roundup på grönområden i Åbo. Orsaken är tvetydiga forskningsresultat.

-Det borde vara undersökt, men nu har det ju kommit lite andra resultat. Vi försöker förstås tänka på miljön så mycket som möjligt.

Kuntec undviker främst att använda Roundup där barn och husdjur kan tänkas komma i kontakt med ämnet, till exempel kring lekplatser och hundparker. Dessutom kan glyfosat inte användas alltför nära vattendrag.

Däremot används ämnet på bland annat stenbeläggning och parkgångar, samt för att bekämpa de svåraste ogräsen. Då används medlet sent på kvällen eller tidigt på morgonen för att det ska hinna torka medan det är folktomt på gatorna.

Maskros växer upp i spricka mellan stenplattor.
Maskros växer upp i spricka mellan stenplattor. Bild: YLE/Rolf Granqvist österbotten,maskrossläktet,Maskrossläktet

Pelargonsyra får tummen upp

Som alternativ till glyfosat använder Kuntec både mera naturliga ämnen, såsom ättika och pelargonsyra, och mekanisk bekämpning.

Backholm är speciellt nöjd med den pelargonsyra de nu kommit över. Tidigare försök har inte varit lika lyckade.

- Nu har vi hittat en med en långtidsverkan som fungerar ganska bra. Ättikan används också en hel del, det är oftast vi som varit framme då det luktar konservfabrik.

Ättikan luktar ganska mycket, det är nackdelen med den berättar Backholm. Dessutom är den inte så effektiv så det går åt en hel del.

Den mekaniska ogräsbekämpningen sker på flera olika sätt.

- Det är allt från att vi gräver upp ogräset för hand till att vi använder samma maskiner som man sopar upp sand med på våren. Vi sprutar också vatten och helt enkelt tvättar och borstar bort ogräset, säger Backholm.

En hurdan avvägning är det ni gör då ni funderar på vilka metoder ni ska ta till?

- Det är någonting vi tänker på väldigt noga. Vi tänker väldigt mycket på miljön, alla som jobbar på trädgårdssidan är förstås väldigt medvetna om den aspekten.

- De är främst de aggressiva arterna som inte hör hemma i vår finländska natur som vi behöver hjälp med. Bland annat jättehundlokan, jättebalsaminen och vindan hör till arterna som vi inte får bort utan att använda glyfosat.

Hur skulle det se ut i Åbo om man inte använde glyfosat alls?

- De som kommer ihåg hur mycket jättehundloka det fanns ännu för några år sedan i Åbo och jämför det med dagens läge vet att vi är på ett helt annat plan nu. Det är en så fruktansvärt aggressiv växt, säger Backholm.

Roundup pop i privata trädgårdar

Glyfosat används inte bara av yrkesmänniskor, det säljs i vanliga järnaffärer och trädgårdsbutiker. Enligt säkerhets- och kemikalieverket Tukes såldes 550 ton glyfosat i Finland år 2013. Koncernen Monsantos Roundup är det överlägset vanligaste märket, men bekämpningsmedlet säljs också under varumärken som till exempel Keeper och Rambo. Backholm säger att privatpersoners användning av ämnet verkar vara utbredd.

- Här i vår butik har det till och med frågats efter 20-liters dunkar och det är väldigt stora mängder för en privatperson, säger Backholm.

- Jag tror det håller på att bli bättre, att folk börjar inse att det kanske inte alltid är så bra att använda glyfosat.

Har man då till exempel en gräsmatta som invaderas av maskrosor, hur kan man bli av med dem utan gifter eller oändligt rensande?

-Om maskrosorna är problemet måste man titta omkring sig. Har grannen mycket maskrosor, finns det ängar i närheten eller gräsmattor som klipps mera sällan? I så fall blir du aldrig av med maskrosen. Sedan måste man överväga hur mycket maskrosen stör där på gräsmattan. Man kan klippa gräset lite oftare så de att inte hinner blomma och fröa av sig.

-Visst finns det medel som tar bort bara maskrosen men hemma skulle jag fundera två gånger, får maskrosen vara där eller inte, säger Backholm.

Stenbeläggning med ogräs.
Roundup används bland annat till att bekämpa ogräs på stenbeläggningar. Stenbeläggning med ogräs. Bild: Yle/Lotta Sundström stenbeläggning

Framtidens bekämpningsmetoder

Backholm tror inte att det i första taget kommer att kunna tas fram något annat ämne, som är lika effektivt som glyfosat i exempelvis bekämpning av jättehundloka, men tryggare att använda. Istället tror hon att mekanisk bekämpning är värd att satsa på. Också på Kuntec har det testats på olika metoder som kan vidareutvecklas.

- Då det fanns mycket jättehundloka längs med ån undrade en del över presenningarna och svart plast de såg. Vi täckte in jättehundloka och det fick vara över vintern. Det finns många olika mekaniska metoder som vi har provat, och vi ser ju resultatet nu, det håller på att bli bättre.

Bild på blommande jätteloka
Jätteloka. Bild på blommande jätteloka Bild: YLE / Mathias Gustafsson jätteloka

Sparsam användning också i Åboland

Både Pargas och Kimitoöns kommun uppger att glyfosat används sparsamt och endast där andra metoder inte biter. På Kimitoön används glyfosat främst där sly orsakar sikthinder vid korsningar och för att mota jättelokans framfart.

Enligt planeringsingenjör Frida Vuorio går det åt kring en till två liter årligen.

-Vi har inte tagit något beslut i frågan, vi förlitar oss på sunt förnuft. Glyfosat använder vi bara där det verkligen behövs, det är något vi tar till i nödfall, säger Vuorio.

I Pargas används medlet också för att bekämpa jättelokan och till exempel vid refuger, berättar parkarbetare Daniel Falck.

-Glyfosat använder vi bara då annat inte fungerar. Vi försöker också med handarbete, berättar Falck.

Användningen begränsas också av att glyfosat inte får användas nära stränder. Falck berättar att man också är noga med att medlet endast hamnar där det är tänkt.

-Då det blåser målar vi den på ogräset med penslar så det inte sprider sig med vinden.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland