Hoppa till huvudinnehåll

Var fjärde fågelart hotad - elva arter kan försvinna helt

Två fjällgäss
Fjällgåsen har de senaste åren inte häckat i Finland. Två fjällgäss Bild: Wikimedia Commons wikimedia

Fågelfaunan världen runt hotas av klimatförändring, byggverksamhet, industriellt jordbruk, övergödning av vattendrag, brist på föda, jakt och direkt fågelhat. En fjärdedel av Finlands fåglar, eller ett 60-tal arter, klassas i dag som hotade.

Framför allt fågelarter som häckar på myrar, i näringsrika sjöar och i arktisk terräng står alla inför stora utmaningar.

Skyddsexpert Tero Toivanen vid Birdlife Finland säger att listan över hotade fåglar också upptar sådana arter, som fortfarande förekommer i stort antal, men som gått starkt tillbaka under en kortare tid.

Elva fågelarter i Finland betecknas som akut hotade. Till exempel fjällgåsen är i praktiken nästan försvunnen, säger Toivanen.

- De flesta fjällgässen häckar på norska sidan. I Finland har ingen häckning bekräftats på en tid.

En annan art som i praktiken försvunnit helt är gyllensparven. Beståndet började minska redan på 90-talet.

- Tidigare häckade ett hundratal par i Uleåborgstrakten och norra Karelen. De sista bofynden är från början av seklet. Arten har inte på flera år observerats i Finland, konstaterar Toivanen.

Flyttfåglar hamnar i grytan

Också ur hela Europas perspektiv är fjällgås och gyllensparv akut hotade arter. Båda arternas tillbakagång beror i huvudsak på oreglerad jakt.

- Fjällgås jagas längs flyttvägarna i Ryssland och Kazakstan. Gyllensparv jagas också i de trakter där den övervintrar, i synnerhet i Kina där den är uppskattad som föda, säger Tero Toivanen.

Gyllensparven drabbas också av att dess livsmiljö förstörs, till exempel genom byggande och mekaniserat lantbruk.

- För många arter är ändringar i livsmiljön en större orsak till problem än direkt jakt, menar Toivanen.

gyllensparv
Gyllensparv gyllensparv Bild: Petri Kuhno gyllensparv

Då det gäller flyttfåglar har internationella skyddsåtgärder en avgörande roll för att rädda stammarna. Enligt Toivanen bedrivs upplysning i många länder för att förbättra skyddet.

- I Afrika och Asien trampar naturskyddet fortfarande i barnskorna jämfört med oss. Allra viktigast är samarbete med lokalbefolkningen, men det krävs också ekonomiskt stöd samt insatser från de lokala myndigheterna.

Sydliga konkurrenter starkare

Till de fåglar som drabbats mest av ändringarna i livsmiljön hör de som häckar i näringsrika sjöar. De hotas av syrebrist, övergödning och konkurrens om födan med mört och besläktade fiskar. Många skyddade fågelsjöar är i brådskande behov av skötsel. Toivanen räknar upp arter som kan försvinna, ifall inget görs.

- Brunand, årta, svarthakedopping. De kommer att minska drastiskt.

Svarthakedopping Bild: Amerikanska fiskeri- och viltvårdsverket svarthakedopping

Myrmarkernas fågelfauna är också i kris till följd av den fortgående förstörelsen av livsmiljöerna.

- Många myrmarksfåglar har försvunnit från södra Finland eftersom det helt enkelt inte längre finns några myrar. Klimatförändringen har också inverkan. Det finns klara bevis på att många arter drar sig norrut.

För de arktiska fågelarterna är klimatförändringen ett både direkt och indirekt hot. Varmare klimat får sydliga arter att sprida sig norrut, och de nordliga arterna tvingas konkurrera om utrymme och föda med dem.

- De nordliga arterna klarar inte konkurrensen utan trängs tillbaka, säger Toivanen.

Till de sydliga arter som ökar då klimatet blir varmare hör blåmes och koltrast. De gynnas också av utfodringen om vintrarna.

Blåmes
Blåmesen gynnas av varmare klimat. Blåmes Bild: Tero Pelkonen/Birdlife blåmes

Örnar hatobjekt förr, skarvar i dag

Människan kan inleda direkt förföljelse av fångelarter som upplevs som skadliga. Havsörnen blev på sin tid nästan utrotad i Östersjön, fast miljögifterna senare blev ett ännu större hot mot dess överlevnad, säger Tero Toivanen. Också kungsörn och berguv har blivit förföljda.

I dag riktas fågelhatet i synnerhet mot storskarven. Orsaken är att skarvarna upplevs som konkurrenter, säger Toivanen.

- Rovfåglarna förföljdes också eftersom de betraktades som människans konkurrenter. Man vill inte ha konkurrenter inom sitt eget revir. En del fåglars beteende känns som irriterande, störande eller rentav skrämmande. Men det är ingen motivering för att döda dem, tycker Toivanen.

Små förbättringar kan hjälpa mycket

Allmänt taget anser skyddsexperten att Finlands fåglar mår rätt så bra.

- Vår fågelfauna är inte i kris, men i vissa miljöer har läget försämrats klart, säger Tero Toivanen.

Han påminner om att man med mycket små insatser kan hjälpa fåglarna att klara sig. I jord- och skogsbruk borde man lägga vikt vid att miljön hålls mångsidig.

- Man kan lämna kvar smärre buskar och snår, bevara öppna diken och låta åkrar förbli i träda. De är av oerhörd betydelse för en mångsidig fågelvärld.

Genom skydd har i synnerhet flera rovfågelarter kunnat återhämta sig. Till exempel stammarna av havsörn och pilgrimsfalk klarar sig fint.

Också vitryggig hackspett har ökat något i antal tack vare skyddet. Arten klassas numera som starkt hotad - en liten förbättring från dess tidigare status akut hotad.

Yle Turku / Sarita Blomqvist

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap