Hoppa till huvudinnehåll

Manliga friluftslekar: dra fingerkrok

Förr i tiden skulle man visa sin styrka och sitt mod genom olika mandomsprov. Vissa var mer lekfulla, vissa mer våldsamma. Här är ett mer lekfullt sätt: att leka "dra fingerkrok".

Leken utföres vanligtvis så att två tävlande ställer sig mot varandra med handen knuten och samma hands finger krokat om den andres motsvarande finger. Sedan gäller det att dra bakåt. Den som släpper greppet förlorar. Det kallas att ”dra upp” motståndarens finger. Man brukar också säga att ”det rätnade” eller att han ”tappade”.

Två män leker leken "dra fingerkrok". Bilden är tagen 1930 i Korsnäs kyrkby,
Två män leker leken "dra fingerkrok". Bilden är tagen 1930 i Korsnäs kyrkby, Bild: Maximilian Stejskal 1930, med tillstånd av Svenska litteratursällskapet/Folkkultursarkivet dra fingerkrok

”Vill du sätta på pappas sladdkroken?" Denna fråga göres av den, som utmanar en annan att dra fingerkrok. Det brukar förekomma en del knep, då man skall utföra detta idrottsprov. Man försöker sålunda få undergrepp, d.v.s. handflatan utåtriktad, klämmer till fingret och vrider samtidigt handen.

Man brukar dra med pekfingret, namnlösfingret eller lillfingret. Med tummen brukar man inte dra. I allmänhet kallas den, som är svagare eller får stryk för ”lillfingerspojk”. Detta uttryck användes också om personer, som är underlägsna eller mindre.

Flera män leker leken "dra fingerkrok" på en väg. Bilden är tagen 1929 i Strömfors bruk.
Flera män leker leken "dra fingerkrok" på en väg. Bilden är tagen 1929 i Strömfors bruk. Bild: Maximilian Stejskal 1929, med tillstånd av Svenska litteratursällskapet/Folkkultursarkivet dra fingerkrok

Ofta använder man mellan fingrarna en repring, stark kvistring, järntrådsring, snöre eller annan stropp. Om stroppen är stor brukar man fuska genom att placera tummen bakom det andra fingret, men så att motståndaren inte ser det. Stundom försöker man lägga stroppen över handloven eller en träbit inuti handen, likaledes för att få större styrka och för att lura motståndaren.

Ur Maximilian Stejskals doktorsavhandling "Folklig idrott" från 1954.

  • Tusentals demonstrerade i Bryssel mot FN:s migrationspakt

    Polisen använde både vattenkanoner och tårgas.

    Det blev oroligt i Bryssel på söndag, då tusentals demonstranter marscherade i protest mot Belgiens undertecknande av FN:s migrationspakt. Frågan har blivit en het potatis, och kan eventuellt fälla den belgiska regeringen.

  • EU-länderna nöjda med resultatet från klimatmötet i Katowice - små länder oroliga över det praktiska

    Avtalet kritiseras för att inte vara tillräckligt ambitiöst.

    Trots att förhandlingarna under klimatmötet i Katowice gled in på övertid och några länder satte sig på tvären lyckades man nå konsensus. Resultatet gjorde att många av deltagarna gratulerade sig själva. - Det är väldigt svårt att få nästan 200 länder att enas om ett så detaljrikt och specifikt avtal. Under de här förhållandena är varje litet framsteg en massiv framgång och i det här paketet finns tusentals små framsteg, säger Michail Kurtyka, ordförande för klimatkonferensen.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Julkalender med Bärtil (2006)

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra väntar på snön och på julen. Och är det tomtar som tassar i stugan?

  • Tomteskolan (1997)

    I Tomteskolan är det nästan panik. Vart försvinner tomtarna?

    I Tomteskolan är det nästan panik. Hur skall nissarna hinna bli utbildade tomtar? Vart försvinner tomtarna? Vem sätter ut trollringar? Och varför är magister Fabian så konstig?

Nyligen publicerat - Arkivet