Hoppa till huvudinnehåll

Tv vs verklighet: Kriminaltekniker

Dexter
Där finns det massor med dna! Men knappt någon dna-databas. Snyft. Dexter Bild: Christian Weber/Showtime dexter

Hur verklighetstrogna är tv-serier som CSI och Dexter? Kriminalteknikern Pauliina Kääntee berättar.

Pauliina Kääntee är kriminaltekniker vid polisinrättningen i Helsingfors. Skulle hon dyka upp i en tv-serie eller film skulle hon alltså vara den som hittar avgörande bevis i form av dna från ett litet hårstrå som ligger i offrets öra. Eller liknande.

Bild på Pauliina Käänte.
Pauliina Kääntee tycker inte jobbet som tekniker är lika häftigt som i serierna och filmerna. Bild på Pauliina Käänte. Bild: Yle/Catariina Salo pauliina käänte

Pauliina trivs bra med sitt arbete, men säger att det absolut inte är lika häftigt som i serierna. Hon kollar själv en hel del på olika kriminaldramer, så hon vet vad hon pratar om.

- CSI har jag nog tittat på. Jag tycker också om kortare serier som till exempel True Detective, den var bra och underhållande.

Och det är nog ordet underhållande vi får ta fasta på. Pauliina kollar knappast på serierna för att få återuppleva sitt jobb gång på gång. Dessutom stämmer ju faktiskt inte allt som händer.

- I CSI är det många av undersökningsmetoderna som stämmer, men sättet de utförs på och hur snabbt det går är helt draget ur det blå, säger Pauliina.

Blir du någonsin irriterad på felen?

- Nej. Tv-serierna är serier, så det måste man vara medveten om när man tittar på det. Är det en film som baserar sig på en verklig historia, och de gör helt fel, kanske jag kan bli lite irriterad.

En brottsplats full med folk

I serierna anländer en massa poliser till brottsplatsen och när det väl är avskärmat och fotograferat kommer kriminalteknikerna in och börjar dra ut grejer (papperslappar, insekter, nycklar och så vidare) ur liket. Om vi inte har att göra med en seriemördare som lämnar små hälsningar efter sig hittar de ändå massor med spår. Det känns rätt oförsiktigt att ha så mycket folk på plats, så därför undrar vi så klart om det verkligen går till så här?

- Delvis gör man så, men så få människor som möjligt som ska in på brottsplatsen. Om allt går rätt till är det bara brottsplatsundersökarna, alltså jag och mina kollegor, som går in där det hänt och tar tillvara på bevisen. Vi vill inte att det ska vara en massa andra människor där och trampa på dem.

Vi har vita halare med huva. Och kanske skoskydd, sådana där blåa man har på lägenhetsvisningar.― Pauliina om en kriminalteknikers klädsel.

Kläderna inte så tuffa

I serierna och filmerna är kriminalteknikerna ofta väldigt välklädda. Har de inte kostym eller någon tuff läderjacka är det en blå jacka med CSI-märke som gäller. I verkligheten ser de inte alls lika stiliga ut.

- Klädseln varierar beroende på vad det är för brott, alltså hur grovt det är och vilka undersökningar som ska göras. Men vi har vita halare med huva. Och kanske skoskydd, sådana där blåa man har på lägenhetsvisningar. Och handskar och munskydd.

Det låter verkligen inte speciellt glamouröst.

UV-lampan används på riktigt

I serier som CSI letar de febrilt efter kroppsvätskor. För att hitta dem använder de sig ofta av en UV-lampa.

- UV-lampor finns jo, men i serierna är spåren väldigt tydliga och finns överallt. Det är nog mera smått petande vi håller på med. Men visst söker vi efter spår med uv-ljus.

Hittar ni spåren lika lätt som i serierna?

- I princip jo, men det finns också andra ämnen som också reagerar på ljuset, som till exempel starka tvättmedel. Man måste kunna känna igen vilka ämnen det är som fluoriserar på ett visst sätt. När vi sedan hittar spåret tar vi fotografier på det, och topsar det för att kanske ta tillvara på dna eller något sådant från spåret.

Dna-bevisen inte så lätta att få fram

I CSI verkar dna verkar finnas precis överallt, och poliserna hittar de som gjort brottet på en sekund ifall de lämnat efter sig en liten hudflaga. Också i verkligheten finns faktiskt dna nästan överallt.

Ett kriminaltekniskt laboratorium i Birmingham.
Det är inte Pauliina själv som letar efter dna-spår på kläderna. Det gör man i ett kriminaltekniskt laboratorium. Ett kriminaltekniskt laboratorium i Birmingham. Bild: West Midlands Police polislabb

- Människorna är fulla med dna, för alla celler som har en kärna innehåller det. Så allt vårt spott, vår hud, vårt snor och såklart också vårt blod innehåller dna. Därför lämnar vi spår efter oss överallt.

I serierna går det oftast väldigt snabbt att få fram svaren på dna-proven. Det är något som inte alls stämmer överens med verkligheten.

- Nej, det är klart att själva analysen tar längre än det, det kan ta flera veckor. Och hur vet vi sedan att det är just ditt dna? Vi kan ju inte veta det om du inte finns i polisregistret, säger Pauliina.

Databaserna inte så omfattande

I serierna finns det databaser för allt, där de hittar det mesta. I verklighetens Finland är vi lite mer privata av oss.

- Om du tittar på NCIS så har de tillgång till militärens databaser, körkortsdatabaser och allt sådant. Det här att alla människor finns i något sorts dna-register finns inte i Finland. Det är först sedan när du gjort ett brott som polisen har rätt att ta ditt dna och sätta in det i registret.

Och det kan inte vara för vilket brott som helst heller. Straffminimum ska vara sex månaders fängelse, och först då får polisen sätta in dig i ett dna-register. Det betyder alltså att när teknikerna väl har fått dna-svaret är det inte så enkelt att få reda på vems dna som finns på brottsplatsen.

Fingeravtrycken måste ha detaljer

Hur är det då med fingeravtryck? Räcker en liten del av fingret för att kunna identifiera en person? Ja, det gör det faktiskt.

I serierna hittar de oftast fullständiga fingeravtryck som de genast hittar en matchning till. Riktigt lika enkelt är det ändå inte i verkligheten.

- Det måste finnas detaljer på spåret. Om du tittar med ett förstoringsglas på din fingertopp, ser du att det går en massa linjer där. Vissa böjer sig och vissa går i kors. Det måste finnas tillräckligt av dem för att kunna få fram ett namn.

Om du lämnat efter dig ett spår från mitten av fingertoppen, räcker det med en halv gånger en halv centimeter för att man ska kunna utläsa vem du är. Men hur mycket som behövs beror på vilken del av fingret som är avbildat. På utkanten av fingrarna finns det inte så många detaljer.

- I serierna hittar de oftast fullständiga fingeravtryck som de genast hittar en matchning till. Riktigt lika enkelt är det ändå inte i verkligheten.

Dyr och modern teknik

I serierna är kriminalteknikerna också oftast väldigt väl utrustade när det kommer till tekniska hjälpmedel och konstiga dataprogram. Här kommer inte verkligheten riktigt i kapp.

- I Finland har vi ett sådant system, att vi är ungefär 20 kriminaltekniska enheter som jobbar vid polisinrättningarna. Vi samlar ihop brottsspåren, och så skickar vi dem till kriminaltekniska laboratoriet i Vanda, som gör själva analysen.

Det finns bara ett laboratorium för det här i Finland, så alla instanser skickar alltså sina prover till samma ställe. Pauliina tar tillvara spåren, men sedan är det labbtyperna som ger svaren.

Den coola enstöringen finns knappast

Vår bild av en kriminaltekniker är att hen är grymt tuff. Kanske även lite humoristisk och så klart ganska snygg. Eller så är det en enstörig supernörd som vet allt om insekter. Eller en labbnörd. Tyvärr måste Pauliina rasera den här bilden.

Jo, det är vår plikt att ha vapen med oss.

- Vi är inga specialister. Vi är bra på det vi gör, men inte specialister på insekter eller så. Vi tar reda på, och tar hjälp av andra specialister. Alla som jobbar i kriminaltekniska enheter är antingen poliser eller laboratorieassistenter.

De har alltså alla gått grundutbildningen i Tammerfors.

- De flesta har jobbat på ordningspolisen eller kriminalsidan, och sedan efter det har man i något skede sökt sig till kriminaltekniken. Då utbildas vi i vår egen enhet och går kurser.

Så ni får bära vapen?

- Jo, det är vår plikt att ha vapen med oss.

Ifall brottslingen dyker upp på brottsplatsen mitt i undersökningen kan Pauliina alltså dra vapen och ropa ”Polis! Stanna!” och förhoppningsvis haffa den skyldiga. Det tycker vi ändå är lite häftigt.

- Det finns också labbnördar, men de jobbar på det kriminaltekniska laboratoriet i Vanda. De är utbildade laboranter som jobbar för centralkriminalpolisen, säger Pauliina.

CSI på en trovärdighetsskala

Om du skulle placera CSI på en skala från ett till fem, där ett är väldigt långt borta från verkligheten – var skulle du lägga den?

- CSI får en etta. Det beror på allt det de gör vid sidan om, som inte hör till arbetsuppgifterna. Det är inte så att en kriminaltekniker skulle fara iväg och arrestera någon eller så. Och högklackade skor har vi inte, och inga handväskor.

Det är också skillnad på amerikanska, brittiska och nordiska serier.

- De mörka nordiska serierna är nog mest verklighetstrogna. Men det är kanske inte riktigt lika dystert. Vi ler nog ibland.

Nyligen publicerat - X3M