Hoppa till huvudinnehåll

"Lagligt att ta in Fortum i efterhand" - ett ordval gör det möjligt

Olli Rehn
Näringsminister Olli Rehn (C). Olli Rehn Bild: Lehtikuva olli rehn

Näringsminister Olli Rehn (C) säger i en intervju till Yle Nyheter att det är lagligt att ta med Fortum som delägare i Fennovoima, trots att tidsfristen för att lämna in ansökan om byggnadslov löpte ut förra veckan.

Det här är möjligt tack vare en formulering i Fennovoimas principbeslut som förra regeringen fattade hösten 2014.

Det var på onsdag kväll som Rehn överraskade med sitt uttalande om att Fortum ännu kan rymmas med som inhemsk delägare i Fennovoimas kärnkraftsprojekt

Sju frågor till näringsminister Olli Rehn

Varför är Fortum så viktigt för Fennovoimas kärnkraftverk?

– Fortum har tidigare sagt att de kan delta i Fennovoimas projekt. De har starkt kunnande både när det gäller ekonomiska och teknologiska frågor inom energiindustrin. Vårt ansvar på näringsministeriet är att granska om det inhemska ägandet är tillräckligt stort i Fennovoima, säger Rehn.

Fortum har tidigare sagt att de går med i Fennovoima om de lyckas bli majoritetsägare i det ryska vattenkraftsbolaget TGC-1, som till största delen ägs av ryska Gazprom.

Om affären i Ryssland blir av skulle bolaget gå med i Fennovoima med en ägarandel på 15 procent. Men förhandlingarna med Gazprom strandade den 24 juni och inga signaler om framsteg har synts till sedan dess.

Om dörren ännu är öppen för Fortum, vad gör regeringen för att främja de ryska vattenkraftsförhandlingarna?

– Det är mest en fråga mellan bolagen. Mycket beror på vad Rysslands politiska ledarskap prioriterar. Men som sagt rör det sig om förhandlingar mellan två bolag som utgår från sina ekonomiska intressen.

Rehn har tidigare uttalat sig om att Fennovoima inte får tilläggstid för att hitta nya inhemska ägare innan ansökan om bygglovet skulle in. Nu kritiseras näringsministern för att vara flexibel med tidtabellen i Fortums fall.

Den 24 juni sade du att Fortums förhandlingar inte ändrar tidtabellen för att uppfylla kriterierna för byggnadslovet, vad menade du då?

– Jag menade då, och nu, att vi tar den tid som krävs för att granska Fennovoimas inhemska ägande enligt lagen och riksdagens beslut. Om trovärdiga nya ägare kommer in i bilden under granskningsperioden så säger rättsexperter och jurister att man kan ta dem i beaktande.

Hur kan Fortum ännu vara med i spelet då de inte var med när ansökan om byggnadslov lämnandes in?

– Det här är en klar tolkning av kunniga jurister som menar att man kan ta hänsyn till nya omständigheter under granskningsperioden.

Hur länge kan ägandebasen i Fennovoima då förändras?

– Den måste hela tiden vara på en tillräckligt hög nivå som definierats av riksdagen och statsrådet (60 procent). Det är en funktion av samhällets helhetsnytta och vår uppgift är att verifiera att Fennovoima nått den här nivån. Vi kommer att återkomma till saken, möjligen inom två veckor.

Migrit Solarna Energija har undersökts rätt så grundligt av medierna och uppgifterna är ute i offentligheten, varför tar det flera veckor för ministeriet att reda ut om bolaget finns i EU eller EES?

– Medierna gör sitt jobb och vi gör vårt. Vi gör det grundligt och det måste vara ett sådant arbete som man kan stöda också i alla eventuella rättsprocesser.

Vad händer med Fennovoimas ansökan om Mirgrit Solarna Energija inte uppfyller kraven för inhemskt ägande?

– Jag vill inte kommentera den här frågan under granskningsperioden.

Formuleringen som kan släppa in Fortum i efterhand

Att ägandeförhållandena inom Fennovoima kan ändras också efter att ansökan om byggnadslovet lämnats in har Rehn stöd för i det principbeslut som den förra regeringen fattade om Fennovoima 18 september 2014.

På sidan 13 i principbeslutet konstateras det att:

"Då regeringen överväger om ett bygglov kan beviljas bedöms också om bolagets ägandegrund är på den nivå som förutsätts för samhällets helhetsnytta. Enligt statsrådets uppfattning ska en klar majoritet av Fennovoimas ägare vara aktörer vars hem- eller boendeland finns inom EU- eller EES-länderna, deras ägandeandelar ska utgöra 60 procent" (Fritt översatt från det finska beslutet).

Regeringens (stubbs) principbeslut om Fennovoima
Regeringens (stubbs) principbeslut om Fennovoima principbeslut

Här hittar du hela principbeslutet om Fenovoimas kärnkraftverk (på finska).

Den första meningen kan tolkas som att det inhemska ägandet måste överskrida 60 procent innan själva bygglovet beviljats, och inte nödvändigtvis då ansökan om bygglovet lämnades in.

Motstridiga formuleringar

I Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande om principbeslutet ser formuleringen däremot annorlunda ut. I pressmeddelandet, som är publicerat samma dag (18.9.2014), står det:

"Senast när ansökan om att få uppföra kraftverket lämnas in ska bolaget visa att det inhemska innehavet i bolaget är minst 60 procent."

TEM:s pressmeddelande om regeringens principbeslut.
Arbets- och näringsministeriets pressmeddelande om Fennovoima ger en annan bild än själva principbeslutets dokument. TEM:s pressmeddelande om regeringens principbeslut. tem

Också i riksdagens ekonomiutskotts betänkande av regeringens principbeslut hittar man en formulering som antyder att ägandekraven ska var uppfyllda redan då ansökan lämnas in.

Ekonomiutskottets betänkande om principbeslutet.
Ekonomiutskottets betänkande. Ekonomiutskottets betänkande om principbeslutet. fennovoima

"Som tidigare konstaterats anser statsrådet i enlighet med principbeslutet att en klar majoritet av det faktiska innehavet i bolaget ska ligga i inhemska aktörers händer. I principbeslutets motivering preciseras detta genom konstaterandet att aktörer som har sin bostadsort eller hemvist inom EU eller EFTA-området ska ha ett sammanlagt innehav på minst 60 procent. Detta krav måste uppfyllas vid den tidpunkt då byggnadstillstånd söks."

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes