Hoppa till huvudinnehåll

Grekland lämnade in reformförslaget – bollen nu hos långivarna

EU:s och Greklands flagga.
EU:s och Greklands flagga. Bild: EPA/FOTIS PLEGAS G grekland

Greklands regering överlämnade sent igår kväll sitt reformförslag till institutionerna och till eurogruppens ordförande Jeroen Dijsselbloem. Förslaget på reformer är ett villkor för att Grekland ska kunna få ett nytt nödlån.

Förslaget består av tio åtgärdspunkter som innebär åtstramningar i de offentliga finanserna på cirka 13 miljarder euro. Det är fyra miljarder mer än det förslag som det grekiska folket förkastade i folkomröstningen i söndags.

I gengäld ber Grekland om 53,5 miljarder euro för de följande tre åren.

Förslaget innehåller tuffa åtstramningsåtgärder som inte skiljer sig allt för mycket från de villkor 61 procent av grekerna röstade nej till i folkomröstningen.

Däremot begär inte grekerna, åtminstone inte i det här skedet, om att skulderna ska avskrivas.

Å andra sidan begär Grekland nu om ett betydligt större nödlån än det som parterna förhandlade om innan folkomröstningen och därför behöver Grekland förbinda sig till hårdare villkor än tidigare.

Överlag kan grekerna, om förslaget godkänns, förbereda sig på tuffa tider med bland annat aningen högre inkomstskatt och dyrare mat.

Höjda skatter

Enligt förslaget ska mervärdesskatten höjas. De nya momsreglerna ska bestå av tre olika nivåer, den högsta på 23 procent ska gälla restauranger. Hotellen ska omfattas av en moms på 13 procent, medan den lägsta mervärdesskatten på 6 procent gäller till exempel läkemedel.

Total ska de nya momsreglerna inbringa omkring en procent av BNP på årlig bas.

Företagsskatten ska höjas från 26 till 28 procent. Den grekiska regeringen föreslår även en mer omfattande beskattning av lyxjakter och tv-reklam kommer inte längre att undgå skatt.

Också de skattelättnader som gällt turistöarna kommer att försvinna.

Pensionsreform

I förslaget säger den grekiska regeringen att de är medvetna om att pensionssystemet i landet är ohållbart och kräver omfattande reformer.

Därför föreslås nu flera olika åtgärder som träder ikraft omedelbart och som ska spara omkring en procent av BNP år 2016.

Ytterligare lovar Grekland att genomföra reformer som ska träda ikraft i januari 2016.

Bland annat ska pensionskostnaderna minskas och det ska bli svårare att gå i förtidspension.

Bekämpa korruption, privatisering och fungerande skatteindrivning

Grekiska regeringen lovar också vidta åtgärder för att bekämpa korruptionen i landet liksom också skattesmitning.

Vänsterregeringen vill också fortsätta privatisera statlig egendom. På privatiseringslistan står bland annat både hamnar och flygfält.

Också försvarsbudgeten ska skäras de följande två åren.

Enligt förslaget skulle den grekiska ekonomin ha ett överskott på 3,5 procent år 2018.

Parlamentet röstar om förslaget

Samma förslag lämnades även in till det grekiska parlamentet som ska rösta om förslaget på fredag eftermiddag.

För regeringspartiet Syriza, som är ett koalitionsparti, kan det bli svårt att få igenom förslaget bland de egna parlamentarikerna.

Energiminister Panayotis Lafazans som backas upp av 70 Syrizaparlamentariker har inte undertecknat förslaget.

En grekisk journalist med stor insyn i den grekiska politiken säger ändå till Yle Nyheter att förslaget trots motstånd kommer att godkännas av parlamentet.

Institutionerna ska nu evaluera förslaget

Institutionerna (EU-kommissionen, Europeiska Centralbanken och Internationella Valutafonden) ska på fredagen gå igenom förslaget och utvärdera ifall de åtgärder som lovas är tillräckliga för att Grekland nu ska få ett tredje stödprogram.

Euroländernas finansministrar ska sedan säga sitt på lördag eftermiddag då de samlas i Bryssel.

På söndag ska sedan EU-ledarna samlas till ett extrainsatt toppmöte i Bryssel där de kan ge det slutliga godkännandet till det nya lånepaketet som Grekland är i akut behov av.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes