Hoppa till huvudinnehåll

Eurotoppmötet har nått en överenskommelse

Greklands premiärminister Alexis Tsipras lämnar Eurotoppmötet i Bryssel den 13 juli efter att en överenskommelse nåtts. Mötet pågick i över 17 timmar.
Greklands premiärminister Alexis Tsipras lämnar Eurotoppmötet i Bryssel den 13 juli efter att en överenskommelse nåtts. Mötet pågick i över 17 timmar. Greklands premiärminister Alexis Tsipras lämnar Eurotoppmötet i Bryssel den 13 juli efter att en överenskommelse nåtts. Mötet pågick i över 17 timmar. Bild: EPA/LAURENT DUBRULE eurotoppmöte

Vid kristoppmötet i Bryssel lyckades euroländernas ledare nå en överenskommelse om villkoren för ett nytt lånepaket till Grekland. I gengäld förbinder sig Grekland till ett omfattande spar- och reformpaket.

Det skulle mycket till innan enighet nåddes. Eurogruppens samtal pågick i fjorton timmar under lördag och söndag. Därefter fortsatte stats- och regeringscheferna att diskutera finansministrarnas förslag i ytterligare sjutton timmar.

Överenskommelsen, som presenterades på måndagsmorgonen, innebär att en "Grexit" - ett grekiskt utträde ur eurozonen - kan undvikas. Men de villkor som de internationella långivarna ställer innebär sannolikt ökad press på Greklands premiärminister Alexis Tsipras, splittring inom hans regering och åtskilligt med gny inom landet.

EU-kommissionen har från första början varit tydlig med att den gör allt för hindra en "Grexit". Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker förklarade att den risken nu är undanröjd.

- Det var en mödosam uppgörelse, men nu är den klar. Grexit finns inte mer, sa Juncker vid presskonferensen på måndag förmiddag.

Juncker avvisade påståendena att Tsipras utsattes för förödmjukelse, då han tvingades gå med på de stränga villkor han tidigare lovat att motsätta sig.

- I den här kompromissen finns inga vinnare och inga förlorare. Jag anser inte att Greklands folk behandlats respektlöst, eller att de övriga européerna tappat ansiktet. Det är en typisk europeisk överenskommelse, sa Juncker.

"Fördelarna överväger" - "En rättfärdig kamp"

Tysklands förbundskansler Angela Merkel sa också att "Grexit" nu är ur världen, och att samförstånd med grekerna har nåtts.

- Fördelarna uppväger helt klart nackdelarna. Jag kan med full övertygelse rekommendera att förhandlingar om ett stödpaket inleds, sa en märkbart trött Merkel då maratonsamtalen var till ända.

När det ska ske ville Merkel inte uppge, men hon lovade att senare i veckan skicka en positiv rapport till förbundsdagens ansvariga utskott. Hon tyckte inte det är värt att kalla in förbundsdagens ledamöter från semestern innan man är helt säker på att Grekland har antagit lagarna.

Merkel konstaterade att man under beslutsfattandet följde EU-samarbetets grundprinciper - solidaritet och eget ansvar. Och det lyckades, trots den svåra knäck som förtroendet förra gången hade fått, sa Merkel med klar adress till Tsipras.

På frågan om hon tror Grekland kommer att driva igenom de smärtsamma reformerna, svarade Merkel kortfattat:

- Det blir en lång och svår väg.

Greklands premiärminister Alexis Tsipras förklarade att hans land utkämpat en hård strid, och att det är tunga beslut som nu måste fattas. Men uppgörelsen kan medföra nya investeringar, med vars hjälp Grekland kan lyfta sig själv ur recessionen och förebygga en kollaps inom bankväsendet.

- Vi fortsatte vår rättfärdiga kamp in i det sista, sa Tsipras. Han tillade att han är säker på att uppgörelsen stöds av en klar majoritet av grekerna.

Sipilä försvarar Finlands linje

Finlands regering uppger att toppmötet enades om en slutdeklaration om Grekland. Om Grekland uppfyller villkoren inom utsatt tid, ska varje enskilt euroland avgöra ifall förhandlingar kan inledas.

Statsminister Juha Sipilä sa att Finlands linje var mycket strikt.

- Det förslag som grekerna lämnade in i torsdags kunde inte utgöra grund för ett principbeslut om förhandlingar kring ett tredje stödpaket, menade Sipilä.

- Den överenskommelse som toppmötet nu presenterar för grekiska parlamentet är ett steg i rätt riktning. Men Finlands regering ska i vilket fall som helst noga utvärdera uppgörelsen, och avgöra om den räcker till för att förhandlingar i enlighet med stabilitetsmekanismen ska kunna inledas, tillade statsministern. Han ville inte säga om han själv anser att överenskommelsen är tillräcklig.

Inför det samlade pressuppbådet tog Sipilä Finlands kompromisslösa hållning i försvar. Han sa att det inte är rättvist att samma länder hela tiden ska tvingas utföra det smutsiga arbetet.

- Jag vill inte befrämja uppgörelser som jag själv inte tror på, sa han.

Enligt Sipilä uppstod den största oenigheten kring privatiseringsfonden. På frågan om Grekland behandlades alltför hårt, svarade han:

- Grekerna får 82 till 86 miljarder euro i lån. Det är inte speciellt förödmjukande.