Hoppa till huvudinnehåll

Lättnad och ilska i Grekland

Grekiska dagstidningen den 13 juli 2015. Dimokratias längst till höger och Efimerida ton Syntakton näst längst till höger.
Grekiska dagstidningar efter eurotoppmötet. Dimokratia med sin Auschwitz-liknelse längst till höger. Grekiska dagstidningen den 13 juli 2015. Dimokratias längst till höger och Efimerida ton Syntakton näst längst till höger. grekiska dagstidningar

Grekerna har med blandade känslor mottagit nyheten om uppgörelsen i Bryssel. Många känner lättnad över att förhandlingar om ett nytt räddningspaket kan inledas, och att Grekland förblir euroland. Men ilskan är också stor - i synnerhet mot Tyskland.

När premiärminister Alexis Tsipras på måndag eftermiddag återvände hem från Bryssel, hade han med sig en uppgörelse med åtskilligt hårdare villkor än dem som grekerna med stor majoritet sa nej till i folkomröstningen den 5 juli. I praktiken har Tsipras bara två dagar på sig att få de första lagarna antagna.

Inom Tsipras eget parti Syriza är kritiken frän. Redan under natten till lördag, då parlamentet röstade för det nya låneprogrammet, var partigruppen splittrad. Både energi- och arbetsministern röstade mot regeringens förslag. (Syriza har 149 av de 300 mandaten i parlamentet, och dess koalitionspartner, högernationalistiska ANEL, har 17 mandat.)

Tsipras blir antagligen tvungen att byta ut delar av regeringen för att driva igenom den nya uppgörelsen. Han måste också söka stöd hos oppositionen; redan på måndag förmiddag meddelade det pro-europeiska och socialliberala To Potami (Floden) att det stöder regeringen.

Tvä män i Aten
Grekiska tidningar beskyllder Berlin för att försöka tukta grekerna Tvä män i Aten Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU aten

Arbetsminister Panos Skourletis sade på måndag att han förstår dem som motsätter sig de nya lagarna, eftersom de inte gagnar Grekland. Enligt Skourletis kommer lånevillkoren att leda till nyval. Och Syrizas hårda vänsterflygel har i ett uttalande konstaterat att Grekland i och med den nya uppgörelsen kvarstår som en skuldkoloni, under EU:s tyskledda förmyndarskap.

Den allra hätskaste debatten uppstår sannolikt kring den fond, som ska svara för privatisering av statlig egendom till ett värde av 50 miljarder euro. Privatiseringsfonden skulle placeras i Aten, men stå utom grekiska regeringens kontroll.

Sedan den första delen av reformpaketet fått parlamentets välsignelse den 15 juli, vidtar de egentliga lånesamtalen med euroländerna och de övriga långivarna.

Jämförelser med Auschwitz

Grekiska dagstidningar har kommenterat nyheterna från Bryssel med anspelningar på andra världskriget. De beskyller Berlin för att försöka näpsa grekerna för deras ovilja att underkasta sig nya sparkrav.

Vreden drabbar i synnerhet den tyske finansminister Wolfgang Schäuble, som inför toppmötet antydde att Grekland temporärt kunde lämna euron. Många såg förslaget - som inte nämns med ett ord i slutdokumentet - som ett sätt att i smyg tvinga ut Grekland ur eurozonen för gott.

Bild på Wolfgang Schäuble i Aten.
Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble får utstå spott och spe i Grekland. Bild på Wolfgang Schäuble i Aten. Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU wolfgang schäuble

"Grekland i Auschwitz, Schäuble strävar efter förintelse i Europa" lydde dagstidningen Dimokratias rubriker. "Schäuble befaller: Sänk landet" formulerar sig vänsterorganet Efimerida ton Syntakton.

Under månaderna av krissamtal mellan Aten och långivarna har andra världskrigets händelser ofta åberopats. Grekiska parlamentets talman krävde i våras att Tyskland betalar skadestånd för ockupationen 1941-45, och upprättade ett utskott som skulle räkna ut det nuvarande värdet på ett lån som Grekland tvingades betala.

Bankerna stängda tills vidare

Bland vanliga greker har lättnaden blandats med fruktan för de nya uppoffringar man tvingas till. I den klassiska traditionens hemland är 73-åriga Marianna från Aten knappast ensam om att kalla uppgörelsen från Bryssel en pyrrhusseger.

– Folk har lidit i fem år, och mer kommer det att bli. Vi ville stanna kvar i Europa, och det är självklart att vi gör det. Men på hurdana villkor? beklagar Marianna sig för Reuters.

43-åriga Christina, även hon från Aten, säger sig vara besviken.

– Regeringen var väldigt dynamisk i början, det gav oss en gnutta hopp. Vi var beredda på att något ont kunde ske, och så sker det värsta man kan tänka sig. Det är vad de flesta anser, säger Christina.

Men framför allt väntar folk på att bankerna ska öppna på nytt. Sannolikt kommer begränsningarna av bankomatuttagen - högst 60 euro per dygn - att förbli i kraft en tid framöver.

Man demonstrerar i Aten 10.7.2015
Man i protest utanför parlamentet i Aten den 10 juli. Man demonstrerar i Aten 10.7.2015 Bild: EPA/YANNIS KOLESIDIS grekiska folket