Hoppa till huvudinnehåll

Aktivare sjukhus kunde ge fler organdonationer

Hjärtkirurger opererar
Hjärtkirurger opererar Bild: Yle/Sofi Nordmyr hjärtkirurger

Skillnaderna mellan olika sjukvårdsdistrikt är stora då det gäller antalet organdonationer. Det kunde finnas nästan hälften fler möjliga donatorer om sjukhusen bara lyckades identifiera dem.

Ilkka Vass fick ett nytt hjärta för 26 år sedan efter att en genetisk hjärtsjukdom gjort hans hjärta obrukbart. Han hade inte hunnit fylla fyrtio år men hade redan haft en hjärtinfarkt och genomgått en bypass-operation. Hans enda chans var att få ett nytt hjärta.

- Livet förändrades drastiskt. Precis innan transplantationen kunde jag knappt gå till toaletten utan låg bara till sängs. Tre veckor efter transplantationen kunde jag gå upp och ner i alla Mejlans sjukhus femton våningar. Det var som natt och dag, säger han.

Han behövde bara vänta två månader på ett hjärta. I Finland väntar just nu ungefär 20 personer på ett hjärta och hela 400 personer på en ny njure.

Nästan en tredjedel går till spillo

Fjolåret var ett rekordår då det gäller organdonationer. Då resulterade 120 donatorer i 355 transplantationer i Finland. I år ser det redan ut att bli lika många. En orsak till ökningen är en nationell plan som rekommenderar att alla sjukvårdsdistrikt har en arbetsgrupp som identifierar möjliga organdonatorer.

Men alla distrikt har inte tillsatt en arbetsgrupp. Transplantationsenheten vid Helsingfors universitets centralsjukhus räknar med att det kunde finnas nästan hälften fler möjliga donatorer om sjukhusen bara lyckades identifiera dem.

Stor variation

Skillnaderna mellan sjukvårdsdistrikten är stora. Om man ser på antalet donatorer per en miljon invånare, så har vissa sjukvårdsdistrikt fyra gånger så många donatorer som andra.

Det beror delvis på att vissa sjukhus skickar sina patienter vidare till större sjukhus, men också på hur aktiv personalen är, säger Helena Isoniemi, som är överläkare vid transplantationsenheten vid HUCS, där alla transplantationer görs.

- Delvis beror det på hur bra man har utbildat personalen i att känna igen de här hjärndöda patienterna som möjliga organdonatorer, säger hon.

Några av dem som placerar sig långt nere om man ser på de senaste tre åren är Länsi-Pohja, Satakunta, Mellersta Finlands och Vasa sjukvårdsdistrikt.

Vid Vasa centralsjukhus säger överläkaren Raku Hautamäki att det för deras del inte handlar om aktivitet. Sjukhuset har redan länge haft en sjukskötare vid intensivvårdsavdelningen som ansvarar för organdonationer och nu har man en grupp som ansvarar för hela sjukhuset.

- En orsak är att patienterna flyttas till Tammerfors, en annan att de anhöriga inte vill att patienterna blir organdonatorer och en tredje att man vid transplantationsenheten i Helsingfors säger att patienterna inte duger som donatorer, säger Hautamäki.

Ofta handlar det om ålder eller sjukdomar då patienten inte lämpar sig för att bli donator.

Intresset har betydelse

Sedan sin transplantation har Ilkka Vass arbetat med transplantations- och donationsfrågor vid SYKE, patientorganisationen för dem som genomgått hjärt- och lungtransplantationer. Han menar att attityderna vid sjukhusen spelar en stor roll.

- Det är ofta en fråga om person. Om det finns en läkare eller sjukskötare som är intresserad av det här problemet och vill utveckla det på sin arbetsplats, så sker det, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes