Hoppa till huvudinnehåll

Grekiska parlamentet måste godkänna reformer

Grekland.
Grekland. Bild: KAY NIETFELD / EPA sparprogram

I Grekland är parlamentet i dag tvunget att rösta för stränga reformer om man vill att landet ska ha en chans att få mer ekonomiskt stöd av de övriga euroländerna. I Aten ser man med blandande känslor på omröstningen.

På ytan verkar det nästan helt normalt. På vissa av Atens shoppinggator märks den knappt av. Men så fort man talar med folk är den där igen, den ekonomiska krisen.

– Det känns som om någon hela tiden skulle hålla en pistol mot ditt huvud, säger bokförsäljaren Thanasis och han syftar på den press utifrån som Grekland och grekerna hela tiden tvingas leva med.

Han hoppas i vilket fall som helst att premiärminister Alexis Tsipras vänsterparti Syriza ska överleva de kommande dagarna.

Partiet hotas av splittring då ministrar och ledamöter längst ut på vänsterkanten har meddelat att de kommer att säga nej till eurogruppens hårda reformkrav såsom högre skatter och en högre pensionsålder.

– Åtgärderna är förstås hårda, men jag tror att det här är den enda regeringen som kan ändra på saker och ting, fortsätter Thanasis.

Aten i juli 2015.
Aten i juli 2015. Bild: Yle / Johnny Sjöblom aten

Stora reformer på kort tid

Det är alltså måndagens överenskommelse mellan Grekland och de övriga euroländerna, som nu ska börja omsättas i praktiken.

För att Grekland ska kunna visa att man den här gången menar allvar, måste landet i snabb takt visa upp att man kan stifta lagar, som också kommer att bana väg för de krävda reformerna. Skjuter man ner reformkraven har man ingen chans till nya stödmiljarder.

I dag ska man lagstifta kring fyra helheter, där en reform av det grekiska pensionssystemet är en av helheterna. Bland annat ska pensionsåldern höjas till 67 år fram till år 2022.

Parlamentet ska dessutom göra justeringar i mervärdesskatten, samt göra landets statistikmyndighet oberoende av politikerna. Det här för att landet i framtiden inte ska kunna presentera en modifierad sanning av den ekonomiska situationen.

Eurogruppen har gett Grekland en mycket snäv tidtabell, eftersom det möjliga nya stödpaketet också måste godkännas i flera euroländers parlament. Till exempel i Tyskland har man vägrat att officiellt sammankalla förbundsdagen innan det grekiska parlamentet har slagit fast den nya lagstiftningen.

Oppositionen backar upp

Aten i juli 2015.
Aten i juli 2015. Bild: Yle / Johnny Sjöblom hedersvakt

Sannolikheten för att det grekiska parlamentet godkänner reformerna bedöms som relativt stor.

Man utgår ändå från att premiärminister Alexis Tsipras kommer att behöva uppbackning från oppositionen. Inom Tsipras parti Syriza är det nämligen många som redan har meddelat att de kommer att rösta emot reformerna, hit hör bland annat två sittande ministrar.

I Grekland utgår man allmänt från att det kommer att bli vissa ommöbleringar i regeringen, men att Tsipras med största sannolikhet kommer att fortsätta som premiärminister.

Strejker och demonstrationer

En bit bort från Thanasis böcker träffar jag Haido Adonatu. Hon ser dystert på den närmaste framtiden.

– Det blir svåra tider. Parlamentet kommer att rösta för reformerna och det betyder att vanligt folk får det ännu värre.

– Vi har förlorat mycket tid och nu ska allt plötsligt gå mycket snabbt. Jag har känslan av att man vill förstöra oss, men Grekland är starkt och kommer att överleva, säger Adonatu.

I Grekland och Aten kommer dagen i alla fall att bli ytterligare en dag då folket visar sitt missnöje med de egna politikerna och med villkoren som dikteras av de övriga euroländerna.

Som så många gånger tidigare kommer Aten att lamslås av strejker och på kvällen samlas man till en stor demonstration framför parlamentet.