Hoppa till huvudinnehåll

Oron för nytt inbördeskrig växer i Burundi

Protester mot Burundis president i Bujumbura.
Burundierna motsätter sig en tredje period för den sittande presidenten. Protester mot Burundis president i Bujumbura. Bild: Landry Nshimiye / AFP bujumbura

Det planerade presidentvalet som skulle hållas i Burundi på onsdag har skjutits upp med en knapp vecka. Det har ändå inte lättat på oron för att landet är på väg in i en djup etnisk konflikt som är alltför bekant för burundierna.

Motståndet mot den sittande presidenten Pierre Nkurunzizas planer att ställa upp i presidentvalet lättar inte. Tidigare i veckan stämde flera burundiska advokater och organisationen East African Civil Society Organization’s Forum presidenten. Den östafrikanska domstolen i Arusha i Tanzania ska enligt uppgifter från advokaterna behandla frågan på onsdag.

Pierre Nkurunziza

  • President Pierre Nkurunziza är före detta ledare för huturebellgruppen. Han har lett landet sedan år 2005. Hans mamma var tutsi och pappa hutu.
  • I april meddelade Nkurunziza att han tänker ställa upp för omval för en tredje period som president. Enligt många burundier strider det mot grundlagen.
  • Enligt grundlagen ska en president endast kunna sitta två perioder, men Nkurunziza har i och med ett domstolsbeslut fått rätt att ställa upp för omval. Nkurunziza anser att hans första period vid makten inte räknas eftersom han inte utnämndes genom val utan tillsattes av parlamentet.
  • Den 13 maj ledde general Godefroid Niyombare ett kuppförsök mot presidenten. Redan nästa dag stod det ändå klart att kuppen hade misslyckats.

Att Nkurunzizas ställer upp för omval anses strida mot Burundis grundlag och mot det så kallade Arusha-avtalet om fred. Avtalet undertecknades år 2000 av den dåvarande tutsiregeringen och hutugrupperingarna för att få slut på inbördeskriget.

Ökad makt åt presidenten

Missnöjet mot presidenten har ökat sedan han i april meddelade att han ställer upp för omval. Efter flera veckor av protester slogs demonstranterna till slut ned våldsamt. Pressfriheten har också begränsats radikalt. Flera radiokanaler har attackerats och tvingats stänga.

Trots att Nkurunziza berömts för att han de senaste tio åren lyckats göra Burundi stabilare har han samtidigt ökat sina maktbefogenheter. Presidentvalet är bara det senaste exemplet.

Nkurunziza verkar gå i samma riktning som kollegorna i grannländerna. På tisdagen godkände parlamentet i Rwanda att sittande presidenten Paul Kagame kan ställa upp för omval en tredje gång. Ugandas president Yoweri Museveni ändrade grundlagen år 2005 för att kunna ställa upp på nytt i val. Museveni har styrt Uganda sedan år 1986.

Det finns ingen tvekan om att sannolikheten för ett nytt inbördeskrig är stort.

Grannländerna medlar

Det är samma Museveni som på tisdagen reste till Burundis huvudstad Bujumbura för att medla mellan oppositionen och regeringen.

Efter påtryckning från de övriga östafrikanska länderna och Sydafrika meddelade regeringen i lördags att presidentvalet skjuts upp med en vecka.

Förhoppningarna om en lösning mellan oppositionen och regeringen är ändå små. Museveni har bara några dagar på sig innan valet.

- Genom att skjuta upp valet visar regeringen att de har lyssnat på grannländernas presidenter. I praktiken har det ändå ingen betydelse. Nu har vi fått höra att det finns en medlare men egentligen är det han som borde komma hit, utvärdera situationen, lyssna på parterna och sedan avgöra vad verkligheten är, säger Frederique Bamvuginyumavira till nyhetsbyrån Reuters. Han är vicepresident för oppositionsparitet Frodebu.

Oppositionen har meddelat att de kommer att bojkotta valet, precis som de gjorde med parlamentsvalet tidigare i juli.

Etniska motsättningar

  • Majoriteten av Burundis omkring 10 miljoner invånare hör till den etniska gruppen hutu medan ca 14 procent är tutsi. En dryg procent av befolkningen hör till pygméfolket twa.
  • Burundi blev självständigt år 1962. Det har skett två folkmord sedan dess. År 1972 dödades hutun av den tutsiledda armén. År 1993 gick huturebeller till attack mot tutsierna. Sammanlagt dödades omkring 300 000 personer fram till krigets slut år 2005. Internationellt har Burundi inte uppmärksammats lika mycket som grannlandet Rwanda där liknande etniska konflikter mellan hutun och tutsier ledde till folkmordet år 1994.
  • År 2000 slöts ett fredsavtal mellan den dåvarande tutsikontrollerade regeringen och den största huturebellgruppen.

Politisk konflikt blir etnisk

I grunden anses den pågående konflikten vara politisk, men president Nkurunziza anklagas för att ha ökat de etniska motsättningarna. Presidentens talesmän anklagar å sin sida oppositionen för att använda etnicitet som ett politiskt vapen.

Oberoende blir vardagen allt svårare för burundierna. Granatattacker har blivit allt vanligare i huvudstaden Bujumbura. Många känner sig uppgivna och trötta på våldet. Landet har knappt återhämtat sig från inbördeskriget för tio år sedan.

Macharia Munene, expert på internationella relationer, säger till nyhetsbyrån Reuters att sannolikheten för ett nytt inbördeskrig är stort.

- Det finns ingen tvekan om att sannolikheten för ett nytt inbördeskrig är stort. Därför borde presidenten tänka om och ge utrymme för fred, säger Munene.

Brundis president Pierre Nkurunziza.
President Pierre Nkurunziza är före detta ledare för huturebellgruppen. Brundis president Pierre Nkurunziza. Bild: EPA/CHRISTOPHE KARABA pierre nkurunziza

Oklart vem som strider

Det allt oroligare läget i Burundi gör det också svårare att veta vem som strider och varför.

I söndags meddelade armén att de tillfångatagit och dödat beväpnade män i provinsen Cibitoke, i landets norra delar, efter flera dagar av oroligheter. Enligt Leonard Ngendakumana, en av generalerna som deltog i det misslyckade kuppförsöket i maj, är det samma grupper som nu har mobiliserats för att störta presidenten.

Det är ändå mycket oklart vad våldet i de norra delarna egentligen handlar om. Enligt myndigheterna är det inte frågan om etniskt våld. Guvernören i provinsen Cibitoke säger att de väpnade männen kommer från flera olika etniska grupper och från alla delar av landet. I grannprovinsen Kayanza uppger man å sin sida att männen kom över gränsen från Rwanda. Det påståendet förnekar ändå Rwandas regering.

Oron för Burundi är stor inte minst för att den kan spridas till grannländerna. Burundi, Kongo och Rwanda har en liknande historia och liknande etnisk sammansättning. Om striderna i Burundi ökar är det mycket sannolikt att grannländerna dras in i konflikten. Redan nu har tiotusentals burundier flytt till grannländerna i rädsla för ett nytt inbördeskrig.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes