Hoppa till huvudinnehåll

Forskare vill revolutionera skolundervisningen

Elev ritar under en lektion.
Elev ritar under en lektion. Bild: Yle/Malin Valtonen lågstadieelev

Forskare vid Helsingfors universitet vill att skolan förnyar sig och att inlärningsmetoderna moderniseras.

På onsdagen presenterade en grupp inlärningsforskare på evenemanget SuomiAreena i Björneborg fyra nya teser som ska utgöra grunden för den nya undervisningen.

Undervisning som ger upphov till känslor

Den första tesen går ut på att beakta elevernas egna intressen och på så sätt komma i kontakt med känslorna. Det räcker alltså inte längre att enbart överföra information utan barnen ska få lära sig mera sådant som intresserar just dem.

Om man lär sig för att man själv är motiverad så är man också redo att kämpa på då allting inte går som smort.

Traditionellt har skolan koncentrerat sig på information, och känslor har åsidosatts trots att det är känslorna som reglerar inlärningen.

- Att bli intresserad är en biologisk egenskap hos människan, men omständigheterna kan förlama intresset, säger Kristiina Kumpulainen, professor i pedagogik.

Kreativitet och växelverkan istället för pluggande

För det andra vill forskarna satsa mera på växelverkan och kreativt tänkande. Kreativitet behövs för sådant arbete som inte kan utkontrakteras till artificiell intelligens.

Snart kan artificiell intelligens sköta det mesta av vårt rutinarbete, men människan måste fortsättningsvis kunna lösa sådana problem som inte har färdiga eller entydiga lösningar.

Nu betonas bra minne och logisk-rationell kunskap i undervisningen.

- Mer relevant är att veta var man kan hitta information och kunskapen att avgöra hurudan information som är pålitlig, säger Katri Saarikivi, forskare vid enheten för kognitiv hjärnforskning.

Saarikivi påpekar att skolans viktigaste uppgift är att lära ut hur man kan lära sig. Det behövs livet ut.

Ut ur klassrummet

Dessutom vill forskarna se ett tätare samarbete med pedagoger utanför skolan. Utflykter och virtuella databaser öppnar dörrarna till den yttre världen.

Enligt professor Leena Krokfors hör pedagogik som bygger enbart på läroböcker till det förgångna. Barnens självförtroende växer om de får lära sig också utanför skolbyggnaden.

- Inlärningen är på toppnivå när barn utövar sina hobbyer. Ingen annanstans är inlärning så lätt och omfattande. Varför isolerar vi hobbyerna från skolan, studerandet och arbetet, frågar sig forskningsdirektör Mari Tervaniemi.

Flexibla och inspirerande utrymmen

Sist men inte minst måste inlärningsmiljön vara inspirerande.

- En normal människa lär sig inte genom att man bara lyssnar när någon annan talar. Man lär sig inte heller att jobba genom att lyssna passivt, säger Kirsti Lonka, professor i pedagogisk psykologi.

Enligt Lonka kan en stor del av villervallan i skolorna bero på att barnen är uttråkade. Det höjer nivån på stresshormon i kroppen framförallt på unga.

Inspirerande utrymmen har lätta möbler som man kan flytta på, och ett trådlöst nätverk som möjliggör användning av mobilapparater. Miljön uppmuntrar till aktivitet och förskjuter inte läraren till rollen som informationsdelare.

Lonka poängterar ändå att man inte ska bygga upp inlärningsmiljön på möblernas eller teknologins villkor utan istället fundera på de verkliga behoven.

- Teknik är bara ett redskap, säger Lonka.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes