Hoppa till huvudinnehåll

Forskningen på Själö

Idag förfogar Åbo universitet över ett femtiotal byggnader.
Åbo universitet har i över femtio år verkat på ön Själö utanför Nagu. Idag förfogar universitetet över ett femtiotal byggnader medan marken handhas av Forststyrelsen. Idag förfogar Åbo universitet över ett femtiotal byggnader. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Skärgårdshavets forskningsinstitut vid Åbo universitet ute på Själö norr om Nagu håller på torsdag öppet hus. Här fungerade ett spetälske- och mentalsjukhus från och med 1600-talet fram till 1960-talet då universitetet tog över. Vi gjorde en rundtur på förhand, följ med!

M/s Östern tar besökaren till Själö.
Till Själö tar man sig med båt, egen eller med denna som avgår från Nagu gästhamn. M/s Östern tar besökaren till Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström m/s östern

M/s Östern tar besökaren till Själö på ca 25 minuter.
Med M/s Östern avklarar man den sju kilometer långa sträckan på 25 minuter. M/s Östern tar besökaren till Själö på ca 25 minuter. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Forskningsföreståndare Ilppo Vuorinen på Själö.
Professor och forskningsföreståndare Ilppo Vuorinen har tillbringat inte mindre än 23 sommarsäsonger på Själö. Forskningsföreståndare Ilppo Vuorinen på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

M/s Östern.
Förbindelserna är idag mycket bättre än förr, vilket bl.a. beror på att ön ligger på turistrutten Skärgårdens ringväg. M/s Östern. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Själö hamn.
Östern anlägger kajen några tiotal meter ifrån forskningsfartyget Aurelia. Själö hamn. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Traktorn på väg med varor från båten till öns kiosk.
Med båten anländer inte bara forskare och turister utan regelbundet en massa varor. Forskningsinstitutet har eget kök och på ön uppehålls också en kiosk av Själös hembygdsförening. Traktorn på väg med varor från båten till öns kiosk. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Vy på Själö.
Vy på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Tiden har nästan stått stilla.
Vid första anblicken så har livet stått rätt stilla på Själö de senaste 50 åren. Tiden har nästan stått stilla. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Elsystem från förr...
Vyerna kunde vara hämtade ur en gammal finsk film. Så snart ser vi ett par gå fnittrande in i en hölada... Nej det gör vi inte. Elsystem från förr... Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Kor från fastlandet på semester på Själö.
Men precis som i gamla finska filmer finns här också kossor. De är här på grönbete från fastlandet och har inget med forskningen att skaffa. Däremot ser de till att hålla landskapet i skick så ön inte blir igenvuxen. Kor från fastlandet på semester på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut


De gamla sjukhusbyggnaderna på Själö.
Gammalt är det och äldre blir det då vi närmar oss de forna sjukhusbyggnaderna. De gamla sjukhusbyggnaderna på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

1800-tals arkitektur.
1800-tals arkitektur. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

1800-tals estetik på Själö.
Arkitekt för huvudbyggnaden var Pehr Johan Gylich, som arbetade med samma stil som Carl Ludvig Engel. Gylich kallades t.o.m. för Åbos Engel. Och vackert blev det, eller hur? 1800-tals estetik på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

1800-talet närvarande.
1800-talet närvarande. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Fin arbetsvy.
Fin arbetsvy. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

De gamla sjukhusbyggnaderna på Själö.
På Själö grundades alltså på 1600-talet ett sjukhus för spetälskesjuka och sinnessvaga. Ingen mindre än dåvarande kungen Gustav den andra Adolf gav order om det. Det här var ju Sverige. De gamla sjukhusbyggnaderna på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Gustav II Adolf gav order om ett spetälskesjuhus på Själö 1619. Här en kopia av brevet.
Här ser vi en kopia av det brev han skrev om saken år 1619. Gustav II Adolf gav order om ett spetälskesjuhus på Själö 1619. Här en kopia av brevet. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Kontor.
De ursprungliga byggnaderna från 1600-talet finns inte bevarade. Den äldsta är en träkyrka från 1733 som vi snart ska gå till. Men det som du ser här är sjukhusbyggnaderna från 1800-talet som byggdes under den tid Finland var underställt Ryssland. Spetälskan var nu sällsynt och ön hade helt övergått till att ta hand om personer med olika typer av, enligt tidsandan, diagnostiserade mentala problem. Vården lämnade en hel del övrigt att önska och isolering i olika former var här allmänna metoder. Inledningsvis var det ett sjukhus för både kvinnor och män men under den ryska tiden ändrades upplägget så att alla manliga patienter fördes till Kexholm i ryska karelen medan alla kvinnliga därifrån fördes hit och därefter var Själö ett mentalsjukhus enbart för kvinnor. Kontor. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Gallren för fönstren talar lågmält om sitt historiska förflutna.
Gallren framför glasen hänvisar lågmält till historien. Gallren för fönstren talar lågmält om sitt historiska förflutna. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Musikevenemang arrangeras också.
Utrymmena kan bokas även för andra ändamål än forskning, t.ex. som nu för dragspelsfantaster. Musikevenemang arrangeras också. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Mikael Elfving forskar i strömming.
I laboratoriet träffar jag åbobon Mikael Elfving som forskar i strömming. Och gissa vad vi ser här? Mikael Elfving forskar i strömming. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström mikael elfving
En del av ett strömmingshuvud. Tro det eller ej.
Bilden tog jag genom att placera mobilkameran där du normalt tittar med dina ögon genom ett mikroskop och det vi ser är en genomskärning av ett slags ben från strömmingshuvudet. Här räknar Mikael årsringarna på strömmingen precis som på ett träd! Genom att kolla fiskarnas ålder och övriga mått kan man sen dra olika slutsatser om hur hela beståndet mår. En del av ett strömmingshuvud. Tro det eller ej. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Strööming i fokus.
Strööming i fokus. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Strömmingsmagar. Jo.
Och vad har vi här för mysigt? Strömmingsmagar. Och det är inte Mikaels lunch. Strömmingsmagar. Jo. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
På väg till kyrkan på Själö.
Jag utlovade 1700-tals träkyrka och det ska det bli. På väg till kyrkan på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Träkyrkan på Själö byggdes 1733.
Träkyrkan på Själö byggdes 1733. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström själö museikyrka

Själö museikyrka.
Själö museikyrka. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Själö museikyrka.
Själö museikyrka. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström själö museikyrka

Själö museikyrka. De spetälskas sida.
Den här sidan av kyrkan var på 1700-talet reserverad för de som insjuknat i spetälska. Just här kring träkyrkan var förresten de spetälskesjukas utrymmen placerade på 1600-1700-talet. På den tiden var det här en skild liten ö och det passade bra då man ville hålla de allvarligt sjuka borta från resten av människorna på ön, som alltså befann sig kring de nuvarande forskningsbyggnaderna som du just såg. Men landhöjningen har på några hundra år förändrat landskapet rejält så nuförtiden är detta en udde så det är bara att promenera hit. Själö museikyrka. De spetälskas sida. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Pro Seili-Själö har en kiosk intill den lilla gästhamnen på Själö.
Här intill finns också en liten gästhamn dit man kan komma med egen båt och kiosken som jag nämnde som uppehålls av föreningen Pro Själö. På ön finns en antal sommarstugor som tillhör ättlingar till den sjukhuspersonal som jobbade här i början av 1900-talet. Och det är de som också driver föreningsverksamheten och kiosken. Pro Seili-Själö har en kiosk intill den lilla gästhamnen på Själö. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Så här forskar man i strandvatten.
Säg cheese. Den här synen möter en fisk som oförhappandes råkar simma förbi då en av forskarna är ute på uppdrag vadandes i strandvattnet. Den smalare delen som professor Ilppo Vuorinen håller mot ansiktet är som ett cyklopöga och den bredare delen riktar man neråt mot forskningsobjekten i vattnet. Så här forskar man i strandvatten. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Matias Rosenback sköter om maskinparken.
Matias Rosenback sommarjobbar med forskarnas båtar och maskiner. Matias Rosenback sköter om maskinparken. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut
Forskningsfartyget Aurelia vid Själö hamn.
Mer spännande saker finns både på och kring Själö och det hör du om i Radio Vegas program Kvanthopps första sändning för hösten den 20 augusti. Bland annat får du följa med ut till den mätpunkt där havsforskningens data samlas in. Forskningsfartyget Aurelia vid Själö hamn. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Här är det mängden klorofyll i vattnet som registreras.
Nytt från och med i sommar är att den datan går direkt från havet ut på webben så att vem som helst kan ta del av den. Här är det mängden klorofyll i vattnet som registreras. Bild: Åbo universitet och Åbo yrkeshögskola. Skärmkopia 16.7.15. Här är det mängden klorofyll i vattnet som registreras. själö

Länk till vattendata.
På Själö registreras väder-, vind- och vattensituationen. Resultaten kan ses på nätet.
På Själö registreras väder-, vind- och vattensituationen. Resultaten kan ses på nätet. Bild: Åbo universitet. Skärmkopia 16.7.15. själö

Länk till väderstationen som följer med atmosfären.
Här har fiskgjusar trivts sen 1970-talet. Sen flera år tillbaka är deras familjeliv reality-webb.
På tal om webben, jag ska inte glömma fiskgjusefamiljen här på Själö. Tyvärr hade jag inget objektiv som kunde ha tagit oss närmare boet på plats och ställe men där uppe i tornet finns familjehemmet. Och på pinnen till höger om boet finns webbkameran. Då det nuvarande paret fick ungar i början av sommaren drog de miljonpublik via webben. Här har fiskgjusar trivts sen 1970-talet. Sen flera år tillbaka är deras familjeliv reality-webb. Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Ärlig reality-tv finns.
Ärlig reality-tv finns. Bild: Åbo universitet och Åbo yrkeshögskolas webbkamera vid fiskgjuseboet på Själö. Bilden kopierad i samband med morgonmålet 16.7.15. åbo yrkeshögskola

Titta själv på dem, här är länken till kameran.
Kapplöpning?
Kanske hinner du förresten själv besöka Själö i sommar, med egen båt eller med M/s Östern? På torsdag 16.7.15 är det som sagt öppet hus på forskningsinstitutet. Då får man se utrymmen som annars är stängda för publiken. Men själva ön kan du i övrigt besöka vilken dag som helst. Hälsa kossorna från mig. Kapplöpning? Bild: Yle/ Ulrica Fagerström skärgårdshavets forskningsinstitut

Skärgårdshavets forskningsinstitut vid Åbo universitet
Tidtabell för båten till Själö
Nagu i Pargas stad

Här kan du läsa mer om Själös historia

Kvinnorna på Själö samt andra yle-produktioner om Själö

Radiohuset i Radio Vega, onsdag 15.7.15:

Läs också

  • Stefan Löfven avgår inte

    Två ministrar lämnar regeringen efter it-skandalen.

    Sveriges statsminister Stefan Löfven meddelade vid en presskonferens på torsdagen att han inte tänker avgå. Däremot lämnar två ministrar regeringen till följd av it-skandalen.

  • Röda kvinnor höjer sina röster

    Sommarteater kan föra fram både arbetarkamp och feminism.

    Med pjäserna om lumpänglarna vid Oravais fabrik har Annika Åman låtit feminism och arbetarkamp ta plats på sommarteaterscenen. De fabriksarbetande kvinnorna från 1900-talets första hälft har mycket att säga också dagens jämställdshetsarbete.

  • Lina Teir: We see you

    Lina Teir startade "we see you"-kampanjen i augusti 2016.

    Dagens sommarpratare Lina Teir startade "We see you"-kampanjen i augusti 2016. En sång, en demonstration och ett fotografi blev en hel kampanj i protest mot regeringens snäva flyktingpolitik.

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap