Hoppa till huvudinnehåll

Morden som skakade stan: Finlands enda politiska mord

Ernst Tandefelt sköt ihjäl inrikesminister Heikki Ritavuori den 14 februari 1922.
Ernst Tandefelt (till vänster) sköt ihjäl inrikesminister Heikki Ritavuori utanför Ritavuoris hem i Tölö den 14 februari 1922. Ernst Tandefelt sköt ihjäl inrikesminister Heikki Ritavuori den 14 februari 1922. Bild: Wikipedia Commons (public domain) / Montage: Yle ernst tandefelt och heikki ritavuori

Den 14 februari 1922 sköt affärsmannen Ernst Tandefelt den dåvarande inrikesminister Heikki Ritavuori på öppen gata mitt i Helsingfors. Det här skulle kunna hända också i dag, säger Kauko Aromaa professor i kriminologi.

Riksdagen höll sina möten i Heimolahuset på Berggatan 2 mellan åren 1910 och 1930.
Riksdagen höll sina möten i Heimolahuset på Berggatan 2 mellan åren 1910 och 1930. Byggnaden revs 1969 Riksdagen höll sina möten i Heimolahuset på Berggatan 2 mellan åren 1910 och 1930. Bild: Okänd/Helsingfors stadsmuseum riksdagen 19

År 1922 var Finland fortfarande splittrat efter inbördeskriget. Bara fyra år tidigare hade Helsingfors varit de rödas huvudstad samtidigt som Vasa var de vitas huvudstad.

De vita hade vunnit, men många tyckte att Finlands regering var för välvilligt inställd till de röda krigsfångarna. Särskilt mycket kritik fick Finlands första president Kaarlo Juho Ståhlberg (Framstegspartiet) och hans närmaste man och partikamrat inrikesminister Heikki Ritavuori.

- Det fanns ännu många som var bittra gentemot de röda, i synnerhet bland den extrema högern. Ända fram till 1930-talet fanns det många som tyckte att alla röda skulle utrotas, säger Kauko Aromaa, professor i kriminologi.

Kritiska artiklar i Hufvudstadsbladet

Ritavuori hade också fått en hel del kritik i tidningen Hufvudstadsbladet den senaste tiden. Bland annat den 2 februari skrev tidningen ”I den nuvarande centerregeringen representerar inrikesministern det yttersta utsprånget åt vänster.”

En som läste tidningsartiklarna var affärsmannen och högeraktivisten Ernst Tandefelt. Och han kunde inte läsa dem med en axelryckning.

Inrikesministern var på väg hem från Riksdagen

Den 14 februari var en kall dag i Helsingfors. Inrikesminister Ritavuori gick ut ur Riksdagen i Heimolahuset som fanns i korsningen av Berggatan och Regeringsgatan som senare bytte namn till Universitetsgatan.

Helsingfors stad gjorde sig av med snödrivorna i centrum genom att smälta snön vintern 1922. Bilden tagen på Norra Esplanaden.
Staden gjorde sig av med snödrivorna på Norra Esplanaden genom att smälta snön vintern 1922. Helsingfors stad gjorde sig av med snödrivorna i centrum genom att smälta snön vintern 1922. Bilden tagen på Norra Esplanaden. Bild: Timiriasew Ivan / Helsingfors stadsmuseum norra esplanaden januari 1922

Strax efter klockan fem på eftermiddagen steg han på en spårvagn på Esplanaden och hoppade sedan av vid Nationalmuseet.

Ritavuori var på väg hem till Nervandersgatan 11 i Tölö.

Han var redan framme vid ytterdörren då en man rusade fram till honom och en hård smäll fick honom att rycka till. Ett skott hade brunnit av. Inrikesministern hann knappt reagera på vad som hade hänt då den skadade mannen bredvid riktade pistolen mot honom och avfyrade tre skott.

Ritavuori hade blivit skjuten och dog i en bil på vägen till Kirurgiska sjukhuset.

Tandefelt, mannen som hade skjutit inrikesministern, blev tagen på bar gärning. Han hade träffat sig själv i låret och lyckades inte fly som planerat.

Inrikesminister Heikki Ritavuori sköts ihjäl på öppen gata utanför sitt hem på Nervandersgatan 11 i Tölö.
Finlands enda poltiska mord skedde här på Nervandersgatan 11 i Tölö. Inrikesminister Heikki Ritavuori sköts ihjäl på öppen gata utanför sitt hem på Nervandersgatan 11 i Tölö. Bild: Yle/Mira Myllyniemi mordplats på nervandersgatan 11

"Skulle hunna hända också i dag"

Det kan vara svårt att föreställa sig att en finländsk minister skulle bli skjuten på öppen gata i dag. Men tro det eller ej - det här skulle kunna hända också i dagens Helsingfors.

- Vi har inte särskilt strikta säkerhetsarrangemang så det skulle kunna hända också i dag. Det är närmast frågan om huruvida det finns motivation och intresse att göra det, säger professor Aromaa.

Kauko Aromaa vid minnesmärket över mordet på Heikki Ritavuori.
Enligt kriminologiprofessor Kauko Aromaa finns det också i dag en risk att en minister skulle skjutas på öppen gata. Kauko Aromaa vid minnesmärket över mordet på Heikki Ritavuori. Bild: Yle/Mira Myllyniemi minnesmärke över mordet på ritavuori (kauko aromaa)

"Jag var inte ensam"

Tandefelt erkände mordet och sa att han gjorde det för att trygga landets säkerhet. Han hade läst om Ritavuoris försök till försoning med de röda i Huvudstadsbladet och hade trott att han hade utfört en fosterländsk handling genom att mörda ministern.

Huruvida det fanns en poltitisk grupp bakom mordet vet vi ju inte, men det är också möjligt och till och med sannolikt.

Men fem år efter mordet sa han att han inte hade varit ensam då han planerade mordet. Tandefelt pekade ut tre andra män som enligt honom hade varit medskyldiga.

I breven som Tandefelt skrev till justitiekanslern sa han att han hade trott att regeringen skulle ha bytts ut vid det laget och att hans dåd skulle ha uppfattats som ett hjältedåd.

Polisen inledde en utredning och hittade också en del bevis som stödde Tandefelts beskyllningar. Men utredningen avslutades då det inte ansågs finnas tillräckliga bevis på att de tre andra männen skulle ha varit inblandade.

- Huruvida det fanns en poltitisk grupp bakom mordet vet vi ju inte, men det är också möjligt och till och med sannolikt, säger Aromaa.

Det verkar vara likadant som i dagens terrordåd. Någon skickas ut för att realisera planen och idén är inte att alla sedan ska träda fram och säga att de också är skyldiga. Det skulle vara emot hela idén med en komplott.

"Som dagens terrordåd"

Enligt Aromaa är det i dag närmast omöjligt att få någon säkerhet i den här saken, men han säger att det verkar som att det skulle ha funnits en komplott bakom det hela.

- Han fick order, instruktioner och vapen från utomstående. Det verkar vara likadant som i dagens terrordåd. Någon skickas ut för att realisera planen och idén är inte att alla sedan ska träda fram och säga att de också är skyldiga. Det skulle vara emot hela idén med en komplott.

Aromaa säger att det kan ha handlat om en högerinriktad extremistgrupp som ville skrämma alla som hade sympatier med de röda.

- Det fanns många som inte ville att de röda skulle återintegreras i samhället utan ville att de helst skulle skickas till Ryssland eller avrättas. Och Ritavuori, liksom hela regeringen, var inriktad på att skapa lugn och ordning i samhället och alla tyckte inte att det var bra.

"Skulle inte bli förvånad om det skedde igen"

I dag finns det möjligen också motivation och intresse att utföra ett liknande brott, tror Aromaa.

- Vi har åter igen folk som är extremistiskt inställda mot vissa liberala grupper. Jag skulle inte bli förvånad om något sådant skulle ske på nytt, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen