Hoppa till huvudinnehåll

Jättelokan sprider sig som en löpeld längs Sibbo å

jätteloka vid åkerkant
jätteloka vid åkerkant Bild: Yle/Erica Vasama hindsby

Tre meter höga jättelokor kantar Sibbo å i Hindsby. Visst är de ståtliga men gå inte nära – då kan du bränna dig. Varken kommunen eller NTM-centralen har resurser att motarbeta lokorna.

- Det är ledsamt, för de försvinner ingenstans utan tvärtom bara sprids och sprids, säger Kaija Kurkela när vi står vid åkerkanten i Hindsby.

Kurkela har sett jättelokan breda ut sig längs Sibbo å i flera års tid. Hon hoppas att någon skulle åtgärda dem innan de tar över hela åstranden. Kurkela har varit i kontakt med Sibbo kommun, som är medveten om lokorna.

- De sade bara att det är på markägarnas ansvar att ta bort dem och att de har informerats om saken. Nu börjar bestånden bli så stora att det är svårt för en enskild markägare att bli av med lokorna.

”Kommunen borde göra något”

jätteloka vid åkerkant
Det ser ut som om någon besprutat jättelokorna i Hindsby. jätteloka vid åkerkant Bild: Yle/Erica Vasama hindsby
Vi går ner till ån och lokorna. Bestånden är tiotals, ja, kanske till och med ett par hundra kvadratmeter stora. En del av lokorna och säden på åkern ser ut att ha blivit besprutade. De är ljusbruna och vissna.

Men en meter längre ner mot ån reser sig de höga, kraftiga stjälkarna till tre meters höjd. Blomsterflockarna är upp till en halv meter i diameter. Man känner sig som en lilleputt bredvid dem.

- Jag tycker att kommunen borde ta en klarare ståndpunkt i frågan, och framför allt en starkare ståndpunkt och aktivare roll, säger Kaija Kurkela bestämt. Det här kan inte vara ett privat ärende, för de sprids längs vattnet till andras marker.

Växten är giftig och ger hudsymptom som liknar brännsår. Områden där jättelokan växer blir oanvändbara för människor och djur.

Kommunen: Markägaren ansvarar

Per telefon berättar miljövårdschef Christel Kyttälä att kommunen är medveten om att Sibbo å kantas av jätteloka på flera ställen. Kommunen har varit i kontakt med markägarna i flera omgångar.

- Markägaren på området i fråga är medveten om problemet och vi för diskussioner om vad som borde göras. Vi försöker arbeta på det men det är markägaren som ansvarar för saken.

Enligt Kyttälä har kommunen inga pengar att hjälpa markägare. I fallet Hindsby lär man fundera så småningom på någon form av samarbete för att få bukt på problemet. Jättelokan är dyr och mycket svår att utrota.

Christel Kyttälä hoppas att staten kunde bidra med stöd då det gäller större förekomster.

NTM-centralen har inga pengar

Överinspektör Juha Lumme vid Närings-. trafik- och miljöcentralen i Nyland konstaterar att centralen i teorin har ansvar för jättelokorna.

- Men i praktiken finns det inga resurser. Då vi får anmälningar kan vi bara ge informationen vidare till kommunerna. En del kommuner tar aktivt i problemet.

Situationen är besvärlig, konstaterar Lumme.

- Varken vi eller kommunen kan tvinga markägaren att göra något. I vissa fall har ägaren ingen vilja att utrota växten.

Miljövårdschef Christel Kyttälä vid Sibbo kommun berättar att alla inte förstår att jättelokan kan bli ett problem. Lokan har planterats som prydnadsväxt i trädgården och många tycker den är stilig.

- Kommunen började bokföra jättelokorna först år 2009. Människor blir så småningom allt mer medvetna om den. Bekämpningen söker ännu sina former.

Mer information om jättelokan (också kallad jättefloka) hittar du här:
Luontoportti
Miljöförvaltningen

Skip Instagram post

Läs också

Nyligen publicerat - Östnyland