Hoppa till huvudinnehåll

Hanna Grandell: Jag är mittemellan

Hanna Grandell är en av Vegas sommarpratare 2015
Hanna Grandell är en av Vegas sommarpratare 2015 Bild: YLE/ Tiina Grönroos vegas sommarpratare 2015

För Hanna Grandell har det varit oklart om hon har en lindrig utvecklingsstörning. Nu har hon slagit fast att hon är någonstans mittemellan. Så som hon är mellanbarnet i en syskonskara upplever Hanna att hon är mellan dem som kallar sig normala och dem som har en utvecklingsstörning.

Hanna Grandell har utbildat sig till erfarenhetstalare och berättar bland annat i skolor om hur det är att leva med en utvecklingsstörning eller en funktionsnedsättning. För Hanna har det varit en tuff och lång väg att komma ur sitt skal och hennes egen skoltid var fylld av mobbning.

- Jag är alltså familjens mellanbarn och som ung fick jag epilepsi. Jag hade det jobbigt i skolan eftersom jag var annorlunda. Det var lätt att vara elak mot mig eftersom jag inte klarade av att säga ifrån.

Också hemma upplevde Hanna att det var svårt att vara den ”snälla Hanna” som gav efter medan syskonen fick sin vilja igenom.

- Mina föräldrar skilde sig och jag led ständigt av dåligt samvete eftersom jag ville vara alla till lags. Jag var en sådan som inte visade hur illa jag mådde utan lärde mig att ha en glad min.

Bästisen

Hanna blev mobbad i skolan. Hon har som vuxen skrivit en dikt om skolmobbningen:

Det var mig ni såg när ni varnade varann att titta bort.
Det var mig ni såg när ni böt plats med varann när ni såg vem ni ska dansa med.
Det var jag som tala när ni pep och skratta där bak i klassen.
Det var jag som var tvungen att möblera om hela munnen för att få le.
Kanske är det mig ni ser när ni tänker:
Är det där verkligen hon som var vårt offer
när vi trodde att vi var tuffa som små!

På femman i lågstadiet fick Hanna en väninna som blev hennes livlina. De var tillsammans i vått och torrt. Mobbningen fortsatte, men nu var de två som blev utsatta, vilket gjorde det lättare att uthärda.

- Vi fick varje dag höra fula ord i skolans korridor och några spottade när vi gick förbi. Jag var varje morgon nervös att min bästis skulle vara sjuk eller borta från skolan, för det var så hemskt att att vara ensam i mobbningen.

Mobbningen lämnade djupa spår och det tog många år innan Hanna vågade gå på samma trottoar som andra ungdomar.

Medicinförgiftningen

Efter den tunga grundskolan började Hanna Grandell på en konstlinje, men efter kort tid fick hon en medicinförgiftning, Stevens- Johnson syndrom, som kan vara livshotande.

Mitt minne förstördes. Jag var helt borttappad när jag vaknade.

- Det började med samma symptom som influensa. Sedan fick jag grymma utslag över hela kroppen, blev svullen, munnen hängde sned och jag fick ingen mat genom munnen.

Hanna låg fem veckor på sjukhus, ingen visste vad hon hade för fel och hon har fått höra att livet hängde på en skör tråd.

- Som tur har jag en läkare och farmaceut i släkten. De stod på sig och krävde att jag skulle få den behandling jag behövde.

Hanna berättar i sitt sommarprat att hon behandlades med kortison och i och med det försvann de flesta besvären.

- Men den del av hjärnan där man lär sig nya saker hade skrumpnat. Mitt minne förstördes. Jag var helt borttappad när jag vaknade. Jag visste inte var jag bodde eller i vilken skola jag gick. Det var många saker som var bortraderade från mitt minne.

- Resten av mitt liv får jag leva med ett försämrat närminne. Jag var 17 när det här hände, nu är jag 32 och har fortfarande ett närminne som fungerar som en sil. Hjärnan klarar av att ta emot en del information, medan en del går totalt förbi.

Hanna säger att hon är en person som blir starkare av motgångar och en god sak förde medicinförgiftningen med sig; hon fick komma i fokus och fick mycket uppmärksamhet och omsorg av sina nära och kära.

Sången och vägen till självständighet

- Jag har alltid haft sången och en drömvärld dit jag har kunnat fly. Efter konstlinjen började jag på en musiklinje där jag fick sjunga av lust och glädje. Där fick jag många vänner och livet kändes bra.

Efter musikstudierna började Hanna träna på att bli självständig. Hon flyttade till Pargas och lärde sig laga mat i en yrkesträningsskola. Hon bodde i egen lägenhet, granne till personalen på Kårkulla som hade sitt kansli i en annan lägenhet.

- Det visade sig att jag hade stort behov av hjälp. Jag var väldigt oerfaren när det gällde hemsysslor.

- Nu började jag också bli bekant med personer med funktionshinder eller en utvecklingsstörning. Det var väldigt svårt för mig att vara en av dem, men jag började mer och mer smälta in i gruppen.

Tommy och mera sång

När jag träffade Tommy var jag en clown som bar på en tung ryggsäck och ett ljugande smil.

Hanna fick en ny vän, en riktig vän som såg vem hon var.

- När jag träffade Tommy var jag en clown som bar på en tung ryggsäck och ett ljugande smil. Jag drog historier som var helt orealistiska. Men vi började ringas varje dag och småningom också sjunga. Vi sjöng på tumis, men också i kör.

Körverksamheten har de två fortsatt med, idag heter kören de sjunger i Vox Mix.

I sitt sommarprat berättar Hanna hur Tommy lärde henne att hon måste ta egna initiativ, våga stå på sig och ha egna åsikter.

- Med tiden började mina medmänniskor lyssna på mig och jag började få höra hur klok jag är.

- Tyvärr har allt gott också en tråkig sida. Samtidigt som jag har gjort framsteg så har Tommy fått det svårare. Han lider av en ryggmuskel- och ledsjukdom, har smärtor, äter starka mediciner och sitter i rullstol.

- Vi är ändå sådana vänner att vi finns till för varandra. Vi har också vår underbara kör som jag nu fått ta över dirigentansvaret för eftersom det tar på Tommys krafter att dirigera.

- Vi brukar säga att Tommy är min mentala hjälpare och jag är hans kroppsliga hjälpare.

Kärlek och nya utmaningar

I sitt sommarprat berättar Hanna Grandell också om kärlek i både med- och motvind. Idag har hon och hennes sambo det bra tillsammans, men det fanns också en tid när Hanna tog avstånd från såväl pojkvännen som familjen. Hon talar om tiden då hon nådde botten.

Hon återkommer till sin vän Tommy som den som lyssnade när Hannas känslor var helt huller om buller.

Idag mår Hanna bra igen, har utbildat sig till erfarenhetstalare som ställer upp för bland annat skolor och olika organisationer för att berätta hur det är att leva med en funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Hon har också medverkat i en bok.

- Idag är jag dirigent i vår kör Vox Mix, vi har också en mindre grupp som heter Fyrklangen. Jag har slutat i Västra Nylands folkhögskola där jag har utvecklats inom konsten och så lyssnar jag noga på min inre röst. Den berättar för mig hur mycket program jag ska ta åt mig.

- Jag lyssnar mycket på min goda vän Tommy när han har en tyngre dag, för så gjorde han när jag mådde sämre.

- Nu får vi se hur mycket program jag får inom erfarenhetstalaryrket. Det ser jag fram emot.

Bland annat den här musiken spelar Hanna Grandell i sitt sommarprat. Gabriellas sång sjunger hon själv:

Hanna Grandell sommarpratade i Yle Radio Vega på sin namnsdag den 21 juli kl 10.05 och 18.03. Du kan också lyssna på hennes sommarprat på Yle Arenan.

Här hittar du listan på Vegas sommarpratare 2015.

Läs också

Nyligen publicerat - Vega