Hoppa till huvudinnehåll

Medkänsla och motvilja mötte karelare i Västnyland

Artikel i tidningen Västra Nyland från den 14 maj 1947.
Artikel i tidningen Västra Nyland från den 14 maj 1947. Artikel i tidningen Västra Nyland från den 14 maj 1947. Bild: Västra Nyland. förflyttad befolkning

Karelarfrågan tog upp många spaltmetrar i tidningen Västra Nyland på 1940-talet. Det visar ett nedslag i tidningar från den tiden. Trots att det är 70 år sedan frågan var aktuell väcker den ännu väldigt mycket känslor.

Debatten om Svenskfinlands inställning till förflyttade karelare går het och frågan verkar fortfarande vara väldigt känslig.

Det märks på kommentarerna till artikeln om Lena Selén och Berndt Gottbergs bok Främlingar i eget land. Boken handlar om att Svenskfinland visst tog emot karelare efter andra världskriget.

Det är svårt att hitta information om hur Svenskfinland förhöll sig till karelarna. Ingen västnyländsk historiker som Yle Västnyland har talat med anser sig ha tillräckligt med kunskap för att uttala sig i frågan. En del historiker har vi inte kunnat nå.

Viss negativitet i Västra Nyland

En del kommentarer på Svenska Yles webb beskyller den finlandssvenska tidningspressen för att ha varit negativt inställda till karelarna.

Vi människor är en gång för alla så funtade, att vi har svårt att smälta intrång på vårt privatliv. Främmande personer i våra bostäder, främmande djur i våra ladugårdar, inte blir man glad av sådant.― Västra Nyland den 31 augusti 1944.

Yle Västnyland har bläddrat i en del Västra Nyland-tidningar från den tiden. De tidningar vi har läst visar på viss negativitet både i tidningsartiklar och insändarspalter.

Den 10 maj 1941 skriver Västra Nyland om hur förflyttningen av karelare har kommit igång och att det varit en rätt livlig trafik över Karis station.

"När vi så beslutar, att bemöta de förflyttande på bästa sätt, har vi också rätt att ställa fordringar på dem" står det i artikeln.

Artikel i tidningen Västra Nyland från den 31 augusti 1944.
Artikel i tidningen Västra Nyland från den 31 augusti 1944. Bild: Västra Nyland. krigsförflyttade

1944: "Karelarna har en annan uppfattning om hygien"

Karelarfrågan fick också västnylänningarna att ta till pennan. I insändarspalten i Västra Nyland den 31 augusti 1944 kan man läsa en insändare som frågar sig om det finns något mera beklämmande än befolkningsförflyttningar under krigstid.

"Vi människor är en gång för alla så funtade, att vi har svårt att smälta intrång på vårt privatliv. Främmande personer i våra bostäder, främmande djur i våra ladugårdar, inte blir man glad av sådant" står det i insändaren.

I insändaren nämns också att man tycker att karelarna har en annan uppfattning om hygien och snygghet än vad den lokala befolkningen har.

Men ankomsten av förflyttade karelare utlöser också medlidande. Skribenten i fråga önskar att folk ska visa medkänsla för de förflyttade genom att föreställa sig hur det skulle vara att själv tvingas bli evakuerad.

Artikel i tidningen Västra Nyland från den 2 september 1944.
Artikel i tidningen Västra Nyland från den 2 september 1944. Bild: Västra Nyland. Västra Nyland (tidning),Krigsflyktingar,Karelare,krigsförflyttade

"Det är en plikt att ta emot karelare"

Några veckor senare är karelarfrågan igen på tapeten i tidningen Västra Nyland. Den 2 september 1944 manar tidningen till medkänsla och förståelse för karelarnas bittra öde.

Artikeln tar upp hur de svenska bygderna, liksom förra gången, får motta sin andel av förflyttade. Det är en plikt att ta emot karelare, skriver tidningen, men inplaceringen av karelare i svenskbygden ska ske med förnuft och reda så att ingen kommun belastas mer än någon annan.

Tidningen kritiserar också myndigheterna för att inte informera tillräckligt tydligt.

"Inkvarteringen borde ske i samråd med de kommunala myndigheterna och inte såsom nu skett, verkställas av personer, som statsmakten sänder ut och som inte har lokalkännedom. En rent av förbluffande tanklöshet och nonchalans från evakueringsmyndigheternas sida, avslöjar meddelandet från Pojo, som omtalar att anslag och skyltar, riktade till ortsbefolkningen är avfattade uteslutande på finska."

Pojobor irriterade på att inkvarteringen sker i skolor

I samma tidning från 1944 beklagar sig signaturen "Föräldrar och målsmän i Pojo" över orättvisa. Insändaren beskriver hur lägerinkvartering av förflyttad befolkning ordnas i skolor. De här skolorna, tre folkskolor och en folkhögskola, kan inte användas för undervisning då karelarna ska inkvarteras.

Artikel i tidningen Västra Nyland från den 2 september 1944.
Insändarspalten i Västra Nyland den 2 september 1944. Artikel i tidningen Västra Nyland från den 2 september 1944. Bild: Västra Nyland. krigsförflyttade

Man är också missnöjd med att lägerchefen endast talar finska och vill använda lärarbostäder för sin personal.

Pojopolitiker ville inte ha fler karelarfamiljer

Den 14 maj 1947 finns det en artikel i Västra Nyland med rubriken "Karelarhotet avvärjt i Pojo". Artikeln handlar om hur rikspolitikern "Veikko Vennamo & C:o" försökte få in 40 karelarfamiljen i Pojo.

Ursprungligen var det tänkt att 23 familjer skulle tas emot.

Tvisten uppstod då antalet tillåtna inflyttningar beräknades på olika sätt.

Planerna motarbetades av politiker i Pojo och kommunalfullmäktige i Pojo anförde besvär hos justitiekanslern.

Följden blev att placeringsplanen behandlades på nytt.

Den här artikeln baserar sig på ett antal artiklar ur slumpmässigt valda tidningar från 1940-talet. Yle Västnyland har inte läst alla tidningar.

Läs också