Hoppa till huvudinnehåll

Miljövårdschef: Kommunerna borde ha en allmän klagonämnd

Pappershögar
Besvär och klagomål belastar myndigheterna Pappershögar Bild: Malin Ekholm/Yle pappershögar

En stor del av miljö- och byggnadsinspektörernas arbetstid går åt till att skriva utlåtanden och svara i samband med klagomål och besvärsprocesser. Bara under år 2014 var de finlandssvenska kommunerna inblandade i 110 rättsprocesser som grundade sig i besvär.

Varje gång en kommuninvånare till exempel besvärar sig över grannens bygglov i en förvaltningsdomstol innebär det att kommunen ska komma med ett utlåtande och att nämnden ska ta ställning till kommunens utlåtande.

Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att kommuninvånare kan besvära sig över kommunens beslut, men samtidigt går det åt mycket resurser säger Miljövårdschef Sture Österman i Pargas.

- En stor del av vår tid går åt till det här, men samtidigt är det ju en viktig del av vårt arbete. Ibland får vi in tips om riktiga miljöbrott men ofta är det frågan om mindre saker eller gräl grannar emellan.

Tjänstemännen agerar medlare

Läs mera:

Grannfejder i Svenskfinland - allt från stora pälsfarmer till små förråd

Svenska Yle har kartlagt klagomål och besvär som behandlats av bygg- och miljönämnderna i de tvåspråkiga kommunerna under 2014. Över 250 besvär har kommit så långt som till nämnden och nästan hälften av dem handlar om rättsprocesser.

Många av de klagomål och besvärsprocesser som kommuninvånare vänder sig till kommunen med är resultatet av gamla konflikter och infekterade relationer.

- Ofta märker man att det egentligen är något helt annat än det besväret gäller som ligger bakom, säger Österman.

I de här fallen gäller det för tjänstemannen att hålla tungan rätt i mun och försöka medla.

- Vi försöker så långt som möjligt att lösa de här konflikterna med att prata, men ofta går det bara inte, situationen är så låst, säger Österman

Någon formell kompetensutveckling i konflikthantering eller medling finns ändå inte.

-Numera talas det mer om det, men då jag började var det inget man fäste någon uppmärksamhet vid. Kanske det skulle behövas, säger Österman

Kommunförbundet får tusentals frågor

Susanna Ijäs, jurist på kommunförbundet
Susanna Ijäs, jurist på kommunförbundet Bild: Malin Ekholm susann ijäs

Också på kommunförbundet märker man av mängden klagomål. När kommunens tjänstemän behöver juridisk hjälp vänder de sig till kommunförbundets jurister och det sker väldigt ofta.

- Vi får in flera tusen frågor om året bara om situationer där kommuninvånare har besvärat sig och kommunens tjänstemän undrar vad de ska göra, säger jurist Susanna Ijäs.

I många kommuner saknas juridisk expertis, och det gör att tjänstemännen får lov att vända sig till kommunförbundet eller anlita utomstående jurister. Också det här är arbetsdrygt.

Även om det ur ett demokratiskt perspektiv är viktigt att kommuninvånare får besvära sig löser de här processerna sällan några konflikter. Tvärtom blir grannsämjan ofta bara sämre.

Besvärsförfarandet är dessutom ojämlikt. Den som besvärar sig har inte så mycket att förlora på processen medan den vars bygg- eller miljölov det gäller i värsta fall måste vänta i flera år medan processen pågår.
För att höja på tröskeln att besvära sig vill regeringen inskränka på besvärsrätten och höja på rättegångskostnaderna.

Kommunerna borde informera bättre

Susanna Ijäs på Kommunförbundet tycker att kommunerna borde bli bättre på att informera om grunderna för sina beslut så att sådana fall där man besvärar sig utan att ha någon möjlighet att få sin vilja igenom faller bort.

Miljövårdschef Sture Österman är inne på samma linje.

-Vi borde ha mer tid att informera och tala med alla parter i ett tidigt skede så att konflikten inte är ett faktum först sedan när miljölovet redan godkänts en gång.

Österman har också en mer kreativ lösning

- Ibland har jag sagt att det i Kommunen borde finnas en klagonämnd som kan ta emot en del av de här fallen. Den skulle vara sammansatt av personer som både är bra på konflikthantering och som kan kommunallagen.

Läs också