Hoppa till huvudinnehåll

”Internet ses som en extern hårddisk till vår hjärna”

Dator och hörlurar
"Det föds en tanke om all information som är tillgänglig och hur lätt den kan hittas. Då kan människor se internet som en förlängning av det egna förståndet.," säger psykologen och doktoranden Katri Saarikivi. Dator och hörlurar Bild: Lehtikuva hörlurar

Via smarttelefoner och datorer har vi nästan en ständig tillgång till internet, vilket i sin tur leder till att vi inbillar oss besitta kunskap som vi egentligen inte har, visar ny forskning från Yale University. Resultatet är oroväckande, anser psykologen och doktoranden Katri Saarikivi.

I psykologistudien genomförd av Matthew Fisher, Mariel Goddu och Frank Keil jämförs hur två olika grupper upplever sin egen kunskap genom att ställa till synes enkla frågor som ”Hur fungerar en dragkedja?” eller ”Hur tillverkas glas?”. Den ena gruppen fick söka fram svaren på internet medan den andra gruppen inte fick göra det.

Efter det fick deltagarna nya frågor och skulle placera sig själva på en skala utgående från hur bra de trodde att de kunde de nya frågorna. De som tidigare hade fått googla fram svaren hade en stark tro på sina egna kunskaper gällande de nya frågorna, även om de inte ens behövde svara på dem.

– Vi märkte inte att personerna skulle vara mer självsäkra på grund av att de hade tillgång till internet. Det vi märkte var att personerna var mer självsäkra att de visste svaren, att de redan hade informationen i sina huvuden, om de hade tillgång till internet, säger Matthew Fisher till Harvard Business Review.

Informationen lätt att hitta

Psykologen och doktoranden Katri Saarikivi forskar vid Helsingfors universitet inom enheten för kognitiv hjärnforskning som finns på institutionen för beteendevetenskaper.
Katri Saarikivi. Psykologen och doktoranden Katri Saarikivi forskar vid Helsingfors universitet inom enheten för kognitiv hjärnforskning som finns på institutionen för beteendevetenskaper. Bild: Helsingfors Universitet - Tuhatkunta kognitionsvetenskap

Psykologen och doktoranden Katri Saarikivi forskar vid Helsingfors universitet inom enheten för kognitiv hjärnforskning som finns på institutionen för beteendevetenskaper. Hon anser att forskningsresultatet är intressant och väcker många frågor.

– Istället för att resultatet blev att de människor som hade fått söka information skulle ha tänkt att de hade mera information om just det ämnet de sökte information om, blev resultatet att de trodde att de hade bättre grundkunskaper om vilka ämnen som helst som inte hade något att göra med det de faktiskt läste om.

Saarikivi anser att forskningen är ett exempel på en snedvridning i människans tänkande. Det föds en tanke om all information som är tillgänglig och hur lätt den kan hittas. Då kan människor se internet som en förlängning av det egna förståndet.

– Vi tänker lätt att vi har en extern hårddisk där det finns en massa kunskap om allting, det ger oss en säkrare känsla och kan få oss att överskatta hur mycket vi vet.

Forskningsresultaten ger även upphov till en viss oro: kan det vara så att den inbillade kunskapen leder till dåliga beslut av exempelvis politiker?

– Visst är det skadligt om de tror att de vet något som de inte har läst om på riktigt. Då handlar det bara om en inbillad säkerhet, inte om en djup förståelse för ett visst ämne.

Synen på kunskap förändras

Hur mycket vi faktiskt vet hör enligt Saarikivi till områden som metakognition och metakognitivt tänkande, alltså hur bra människan är på att uppskatta sin egen kunskap och inlärningsförmåga, vad man vet och vad man inte vet.

Vårt sätt att se på kunskap förändras konstant. Saarikivi berättar att människans kognitiva utveckling alltid har haft ett samband med vilka redskap människan har haft tillgång till. Innan skrivkunskapen var det viktigt att komma ihåg saker och den med ett skarpt minne ansågs vara intelligent.

– När man sedan lärde sig att skriva var det inte längre värt att komma ihåg allt, vilket ledde till att uppfattningen om vad som är intelligent förändrades. Att komma ihåg så mycket som möjligt förlorade sin plats som det mest intelligenta hos en person.

Ett gammal uppslagsverk i många band.
Informationen har allt mer förflyttats till internet och datortekniken kan utgöra en del av minnet. Det blir viktigare att veta var informationen finns och om den är pålitlig. Ett gammal uppslagsverk i många band. Bild: Yle/Rolf Granqvist svensk uppslagsbok

Det redskap som i dag förändrar vår kunskap är datorn och internet samt andra teknologiprodukter. Enligt Saarikivi finns det flera situationer där det är fördelaktigt att använda sig av en dator och där datorn är klart bättre, som till exempel att komma ihåg saker eller den logiska organiseringen av kunskap. Det här påverkar hur vi tänker och vad som anses som intelligent tänkande.

Det här kan man se exempelvis i skolundervisningen som tidigare handlade om att komma ihåg så mycket som möjligt, men inte numera.

– Det intelligenta är inte nödvändigtvis längre att man kommer ihåg alla årtal eller namn på olika personer, istället blir det intelligent att man vet var man hittar informationen och om informationen är pålitlig eller inte. Och enligt forskningen som gjordes på Yale, skulle det också anses intelligent att kunna avgöra vad man vet och inte vet på riktigt.

Det finns några enstaka forskningar om att ungdomars empatiförmåga av någon anledning under de senaste 20-30 åren har blivit svagare.

Följderna fortfarande oklara

Att dagens barn växer upp i en miljö där en massiv mängd kunskap ständigt är tillgänglig och teknologianvändning är något barnen lär sig innan de börjar gå oroar många föräldrar. Det intresserar också forskare, men eftersom internet är relativt nytt vet man enligt Saarikivi inte ännu vad följderna av den ökade användningen av internet blir.

– Det finns några enstaka forskningar om att ungdomars empatiförmåga av någon anledning under de senaste 20-30 åren har blivit svagare, samtidigt som användandet av internet har ökat. Men man vet inte ännu om det på riktigt finns ett samband mellan de här två sakerna.

Saarikivi är själv med i ett av 20 forskningsteam som deltar i Helsingfors universitets 375-årsjippo Helsinki Challenge, där forskare inom olika områden ska hitta på lösningar till diverse problem. Hennes team funderar kring hur internet och de enorma kunskapskällorna påverkar barn och deras tänkande.

– Internet är ett så känslofattigt ställe, datorn har inte konstruerats för att förmedla känslor utan är byggd för logiskt och rationellt tänkande. Vad får det för följder att barn tillbringar så mycket tid på datorn och ett känslofattigt internet, där interaktionen är knapphändig? Hämmar det den sociala interaktionsförmågan?

Saarikivi nämner som exempel diskussionsforum där diskussionerna väldigt lätt går över god ton och blir hetsiga, något som enligt henne tyder på att den sociala interaktionen där inte är äkta.

– Är lösningen i så fall att vi förbjuder användningen av datorer och tabletter? Många föräldrar begränsar redan användandet och experter talar också om att begränsa skärmtiden.

Saarikivi nämner professor Nina Sajaniemi vid Helsingfors universitet vars rekommendation är en halv till en timme per dag för 3-7-åringar, en timme för 7-12-åringar och en och en halv timme för 12-15-åringar.

– Men som sagt är allting så nytt att vi inte ännu kan säga vad följderna kommer att vara.

Inte bara teknisk kunskap

Saarikivi påminner om att man i diskussionerna om digitalisering i exempelvis skolor måste fundera mera grundläggande på vad kunskap egentligen är och vad det är som barnen ska lära sig när de blir tilldelade ny teknisk utrustning.

– I skolorna kan diskussionerna om digitaliseringen ibland vara ganska ensidiga: barnen ska få egna tabletter och datorer och lärarna ska få undervisning i informationsteknologi, när man egentligen borde fundera kring kunskapsbegreppet.

De tekniska kunskaperna är inte allt som ett barn behöver lära sig. Det är också viktigt att barnen vet vad pålitlig kunskap är. Bild: Yle dataanvädning

Utöver det att man lär barnen att använda sina tekniska redskap borde man enligt Saarikivi lära ut vad pålitlig kunskap är och hur man hittar den.

– Det skulle också vara viktigt att få barnen att själva inse vad de egentligen vet och vad de hittar på internet.

Att kunna avgöra vad som egentligen är pålitlig kunskap är inte bara något som barn ska lära sig, det är även ett problem inom vuxenvärlden. I samband med internets framfart har mängden falsk information ökat. Att den falska informationen kan se väldigt pålitlig ut är något som oroar Saarikivi.

Vem som helst kan producera information och vem som helst kan få den att se pålitlig ut.

– Vem som helst kan producera information och vem som helst kan få den att se pålitlig ut. Det har lett till att en del anser att all kunskap är på samma nivå, fast man för att producera vetenskaplig kunskap har använt mycket tid, gjort en mängd undersökningar och analyserat det.

Som motsats till den vetenskapliga informationen nämner Saarikivi folk som vill sälja något och maskerar försäljningen till ett budskap som låter som kunskap och forskning.

Starka åsikter svåra att påverka

En annan sak som oroar Saarikivi är att vetenskap inte alltid lyckas övertyga människor, även om det skulle finnas en mängd kvalitativ och obunden forskning inom ett visst ämne.

Det är som att säga att 'visst, tro du på vetenskap, men jag tror på enhörningar', och på så sätt placera dem på samma nivå av sanningsenlighet.

– Om en människa har en väldigt stark åsikt om något, exempelvis att vaccinering är farligt, finns det forskning som visar att det är nära på omöjligt att stjälpa deras slutsatser, även om man visar en mängd forskningsresultat som motbevisar deras slutsatser. Kunskap är inte i det här fallet det rätta sättet att få dem att ändra på sina känslobaserade åsikter.

vaccin
Att omkullkasta känslobaserade åsikter med vetenskap är nästintill omöjligt, enligt forskning. Vaccinering är ett exempel på vetenskap som väcker starka åsikter. vaccin Bild: EPA vaccin

Enligt Saarikivi handlar det här om att en del endast ser vetenskaplig kunskap som en föreställning, en tro, bland alla andra.

– Det är som att säga att ”visst, tro du på vetenskap, men jag tror på enhörningar”, och på så sätt placera dem på samma nivå av sanningsenlighet.

Förr tänkte man att kunskap är en sak som kan förvaras i huvudet och en expert var den som hade mera av det i sitt huvud. Kunskap ansågs värdefullt om det enbart fanns hos ett fåtal, och en expert var värdefull om bara hen hade informationen.

Nu finns information överallt och går lätt att hitta hos vem som helst. Enligt Saarikivi är kunskap värdefullt eftersom den används, eftersom den diskuteras. Kunskap har blivit något vars värde skapas i interaktion.

Misstron på forskning och vetenskap beror enligt Saarikivi på just det faktum att kunskap i dagsläget finns överallt och ger en falsk känsla att all den information som kan hittas med några sökord är värd lika mycket.

– Att kunskap finns tillgängligt för alla är en mycket bra sak. Det skulle vara fantastiskt om alla hade möjligheten att läsa vetenskapliga tidskrifter och kunna ta del av mer. Men problematiken i att inte kunna skilja på vad som är pålitlig kunskap och vad som bara är ens egna föreställningar och erfarenheter är fortfarande verklig, som även forskningen vid Yale University kom fram till.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes