Hoppa till huvudinnehåll

Vem skall släcka bränderna?

Kronoby brandstation.
Kronoby brandstation. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kronoby

På flera orter i Österbotten har Frivilliga Brandkåren, FBK, svårt att få med juniorer i verksamheten. Frågan är vem som ska släcka bränder på landsbygden om 10-15 år.

Till exempel i Terjärv och Kronoby har det inte funnits juniorverksamhet på flera år. Det oroar Terjärv FBK:s ordförande Mats Lindh.

- Medelåldern blir bara högre år för år. Fortsätter det så här är vi bara hälften kvar om 10-15 år, säger Lindh.

Mats Lindh
Mats Lindh Mats Lindh Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist mats lindh

Det betyder att kanske tio aktiva finns kvar i Terjärv.

Stationsmästare Malin Åminne på Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk säger att nu har man i alla fall fått igång juniorverksamhet i Nedervetil.

- Men vi kommer att tvingas skärpa oss för att få med unga och få det att bli en attraktiv hobby.

Enligt Åminne är det här ett problem i hela landet.

- Förut fanns det inte så mycket annat som tävlade med det här intresset. Men nu finns det dataspel och tusen andra saker man kan göra, säger Åminne.

Enda som släcker i glesbygden

Folk på landsbygden är i dag beroende av avtalsbrandkårerna.

Till exempel inom Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk finns två ordinarie brandkårer, Jakobstad och Karleby, medan det finns 19 avtalsbrandkårer.

De kallades tidigare FBK men i och med att räddningsverken har organiserats om har det i stället blivit avtalsbrandkårer. Det innebär att alla brandkårister har egna, separata avtal med räddningsverket.

Enligt Mats Lindh har det inneburit nya tester och tuffa krav. Det är en orsak till att det inte längre blir tid och ork över för juniorverksamhet, enligt Lindh.

Kraven gör slut på orken

Till exempel ska ett dussin avtalsbrandkårister i Terjärv dela på ansvar för dejoureringen.

Stationsmästare Malin Åminne.
Stationsmästare Malin Åminne Stationsmästare Malin Åminne. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist malin åminne

- Det är en arbetslista för 365 dagar om året, 108 timmar i veckan och två karlar i taget. Det ska jag få att gå ihop med 10-12 personer.

Lindh tycker det är bra att brandkåristerna har blivit proffsigare, tränar mer och följer alla regler. Men det tar tid. Den som dejourerar är fast i Terjärv. De ska hålla sig inom fem minuter från stationen.

Utöver det tillkommmer övningar varannan vecka och årliga tester som i en del fall är lika hårda som för ordinarie brandmän.

- Vi får ersättning för dejourering och utryckningar. Men kraven på oss är i princip de samma som för en ordinarie brandkår. Men vi har ett eget jobb att sköta dagtid.

På plats inom 30 sekunder

Under intervjun kommer plötsligt ett larm och Kronoby avtalsbrandkår får visa vad de går för. Och faktiskt, inom fem minuter är hela sju män på plats.

Den första kom inom 30 sekunder. Och stationsmästare Malin Åminne skryter på avtalsbrandkåristerna i Kronoby kommun. De har bra utrustning, det är bra folk och utryckningstiderna är korta.

I dag finns ett omfattande samarbete mellan olika avtalsbrandkårer, enligt Lindh.

En gång då det var storbrand i en ladugård tömdes stationerna kring Kaustby. Då placerades Terjärvborna på Kaustby brandstation i alarmberedskap.

- Så då hokus pokus tog vi hand om Kaustby, Vetil och Terjärv.

Alla stationer inom räddningsverkets område ska mer eller mindre fungera likadant. Bilarna ska till exempel ha samma sorts utrustning. Då kan vem som helst hoppa in om det behövs.

Nycklar till alla stationer

Och alla avtalsbrandkårister har nycklar som fungerar i alla brandstationer inom räddningsverkets område.

- Det har blivit mer proffessionellt.

Men ska man vara avtalsbrandkårist i dag ska det finnas ett stort kall att vilja hjälpa, enligt Lindh. Och så hjälper det om man är ganska rotad på sin hemort.

- Den perfekte avtalsbrandkåristen är någon som bor i Terjärv, och är fast här med skulder. Och som jobbar i knutarna och inte har något att göra. Nä, skämt åsido, man ska ha kul. Det ska vi också tycka, att det är roligt, säger Lindh.

Larsmo ett undantag

Inom Mellersta Österbottens räddningsverk finns i dag 425 avtalsbrandkårister. I Terjärv och Nedervetil finns knappt 20 per ort, i Kronoby är de 27 stycken.

FBK har juniorverksamhet i Larsmo, Bosund och Jakobstad. I Larsmo är de unga riktigt många, totalt ungefär 40 juniorer.

Inom Österbottens räddningsverk är juniorgrupperna få, enligt kretsbranchef Jarmo Peltonen.

- Det finns en del grupper, men de är inte så många.

I alla fall Dragnäsbäck i Vasa, Vörå, Oravais, Purmo och Närpes har juniorverksamhet.

Inom Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk finns i dag enbart avtalsbrandkårer. På Österbottens räddningsverk uppskattar Jarmo Peltonen att hälften är avtalsbrandkårer och hälften finns kvar som FBK.

Skillnaden är att alla i en avtalsbrandkår har egna, separata avtal med räddningsverket. I övriga fall är det FBK som har ett avtal med räddningsverket.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten