Hoppa till huvudinnehåll

Morden som skakade stan: Esboidyll fick sig en rejäl törn 2001

Gärningsmännen körde över Marbron hit till Moisö då de skulle göra sig av med liken. De hade en fördel eftersom de kände till området, säger professor Aromaa.
Gärningsmännen körde över Marbron (i bakgrunden) till Moisö då de skulle göra sig av med liken. De hade en fördel eftersom de kände till området, säger kriminalprofessor Aromaa. Gärningsmännen körde över Marbron hit till Moisö då de skulle göra sig av med liken. De hade en fördel eftersom de kände till området, säger professor Aromaa. Bild: Yle/Mira Myllyniemi mordet på paret heino (professor kauko aromaa)

Den 24 augusti 2001 genomförde fyra unga män från Hagalund i Esbo ett planerat mord på paret Heino. Liken dumpade de utanför Moisö på Sommaröarna. Motivet var pengar.

År 2001 hade mobiltelefonerna blivit en del av vardagen i de allra flesta hem. Över 90 procent av hushållen i huvudstadsregionen hade åtminstone en mobiltelefon. På bara fem år hade antalet hushåll med mobiltelefoner mer än fördubblats.

Men det var få som visste hur mycket information som kan kopplas till dem som äger en mobiltelefon.

Artonåring gjorde affärer med vuxen man

I Hagalund i Esbo bodde en 18-åring som hade en stor hemlighet. Han kom från en helt vanlig familj, hade flickvän, klarade sig bra i skolan och hade en lovande karriär som innebandyspelare.

Men han hade också ett affärsavtal med en äldre man. Martti Heino hade lovat 18-åringen pengar om han köpte mobiltelefoner som var på erbjudande från butiker.

Den unga mannen fick 17 600 mark per gång för att köpa 20 mobiltelefoner och Heino sålde dem sedan vidare.

Lockade med tre yngre grannar

Artonåringen var nöjd med avtalet, för trots sin unga ålder hade han en hel del pengar till sitt förfogande. Men han hade också en hel del auktoritet i sin vänskapskrets och valde därför att dra med tre yngre grannar i affärerna.

Den 16-åriga och de två 17-åriga pojkarna lovade bli hans underleverantörer i utbyte mot till exempel hamburgarmåltider.

De trodde att han skulle komma dit med en hel massa pengar på sig, vilket uppenbart inte stämde.

Fick 1 000 mark var för att delta i ett rån och två mord

Men en dag i mitten av augusti visade 18-årigen upp en knippe tusenmarkssedlar till pojkarna. Om de lovade hjälpa honom med ett rån skulle de få varsin sedel.

Planen var att ungdomarna skulle locka Heino till en sommarstuga och säga att de hade hundratals mobiltelefoner som han skulle få köpa.

- De trodde att han skulle komma dit med en hel massa pengar på sig, vilket uppenbart inte stämde, säger Kauko Aromaa, professor i kriminologi.

Men i samband med rånen måste de också döda Martti Heino. Pojkarna gick med på avtalet och fick senare veta att också frun Elise Heino skulle dödas.

- Det är klart att man vill ha egna pengar i den åldern för då behöver man inte fråga pappa. Men att man sedan går över till ett rånmord är en annan sak, säger Aromaa.

Paret lockades till sommarstuga

I dag vet de flesta att det är riskabelt att använda mobilen i brottsliga ärenden. Skickliga brottlingar använder pre paid-kort och slänger bort hela telefonen efter ett samtal.

Den 24 augusti var paret Heino på väg till en sommarstuga i Loppis. Där skulle de träffa ungdomarna som vill sälja dem mobiltelefoner.

De fick instruktioner för att hitta till stugan via mobiltelefonen. Väl framme togs de emot av pojkarna, men innan de hunnit fram till stugan sköt den yngsta pojken Martti Heino.

Frun Elise ringde nödcentralen, men mitt i en mening bröts samtalet. En kula hade träffat hennes mobiltelefon. Sextonåringen gick därefter fram till henne och sköt också henne till döds.

Senare körde några av pojkarna ut till Moisö på Sommaröarna i Esbo. Där körde de med båt ut på havet och slängde i två tunga ishockeyväskor. Ingen skulle få veta vad de hade gjort.

"Visste inte att samtalen kan spåras"

Tack vare nödsamtalet visste polisen att det hade skett ett mord. Pojkarna hade använt Elise Heinos bil för att köra tillbaka till Esbo. Bilen skulle de sedan förstöra på Mankans gamla avstjälpningsplats, men den hittades innan de hann göra det.

Men mordet skulle enligt kriminologiprofessor Kauko Aromaa ha kunnat förbli olöst om det inte hade varit för ett litet misstag som gärningsmännen gjorde.

De hade nämligen inte tänkt på att polisen skulle kunna spåra samtalen mellan dem och Martti Heino och på det sättet koppla dem till mordet.

- Det var väl så att de här pojkarna inte visste att mobilen kunde identifieras och spåras. I dag vet de flesta att det är riskabelt att använda mobilen i brottsliga ärenden. Skickliga brottlingar använder pre paid-kort och slänger bort hela telefonen efter ett samtal, säger Aromaa.

Samtidigt säger han att det bara var få på den tiden som kände till polisens metoder.

Först blir man inblandad i något som inte tål dagsljus och eftersom man redan är bunden till den gemensamma hemligheten så känner man att man måste fortsätta på den vägen.

Svårt att hoppa av när man redan är inblandad

Också de tre yngre pojkarna var från helt vanliga familjer och klarade sig bra i skolan. Den yngsta av dem hade också en lovande karriär som ishockeyspelare framför sig.

Så vad får unga män från vanliga familjer att begå mord?

Enligt Aromaa kan det delvis förklaras med en så kallad eskalationsprocess.

- Först blir man inblandad i något som inte tål dagsljus och eftersom man redan är bunden till den gemensamma hemligheten så känner man att man måste fortsätta på den vägen.

Den äldsta pojken hade använt Heinos pengar till att locka med de tre yngre pojkarna. Och de yngre pojkarna hade i sin tur redan tagit emot pengarna och även slösat bort en del av dem.

Han säger att det är ett vanligt mänskligt mönster och att det är ovanligt att man ställer sig upp och säger att man inte längre vill vara med.

- Det kan man knappast göra, för är man en medbrottsling så har man en viss lojalitet mot sina kompisar. Och man kan inte bara hoppa av för man utgör på sätt och vis också en risk för de andra.

Tre erkände - en sa att morden inte var planerade

De tre yngre pojkarna erkände snabbt och berättade hur mordet hade gått till. Men 18-åringen sa att morden inte var planerade. Enligt honom skulle de bara hota paret i samband med rånet.

I juni 2002 dömde Riihimäki tingsrätt de två 17-åriga pojkarna till 12-års fängelse, medan den 16-åriga pojken som hade skjutit paret fick en fängelsedom på 13 år. Artonåringen fick livstids fängelse.