Hoppa till huvudinnehåll

Rekordår för psykologin trots att platserna minskar

Mira Karrasch
Mira Karrasch är ämnesansvarig vid utbildningslinjen psykologi vid Åbo Akademi. Mira Karrasch Bild: Yle/Adrian Grönqvist mira karrasch

Utbildningslinjen psykologi vid Åbo Akademi lockade rekordantal sökande. Det i sig är inget nytt – de senaste sex åren har ämnet lockat över hundra personer varje år. Men trots det har antalet studieplatser sjunkit med två.

Daniel Ventus är psykologistuderande och anställd som forskningsassistent av ämnet. Det tog honom tre försök att ta sig igenom urvalsprovet.

Daniel Ventus.
Daniel Ventus. Daniel Ventus. Bild: Yle/Adrian Grönqvist daniel ventus

- Den första gången hade jag inte läst, och den andra gången gick inte intervjuerna så bra, förklarar Ventus.

För fyra år sedan var han med och tävlade om en av ämnets 20 studieplatser. I dag har antalet stolar sjunkit till 18.

Rekordår

Ämnesansvariga Mira Karrasch har varit anställd i 15 år. Hon har följt med antagningarna.

- De senaste sex åren har vi haft cirka 140 sökande per år. I år hade vi ett rekordår med 186, vilket betyder att det börjar bli rätt trångt. Snart får vi hitta fler salar att hålla urvalsproven i, säger Karrasch.

Karrasch tror att ämnet får tacka en teknisk förändring i ansökningsblanketten för årets rusch, men överlag tror hon att psykologin erbjuder en trygghet i en annars osäker tid.

- Man vill antagligen ha ett konkret yrke när man lämnar universitetet, förklarar hon.

Arbetslösheten bland hennes studerande är nästintill obefintlig, och överlag finns det många anställningsmöjligheter för tvåspråkiga psykologer.

- Det öppnas nya sektorer i samhället där man kan jobba som psykolog. Till exempel inom rättsväsendet i fall där barn utnyttjats sexuellt eller för att bedöma hur en människa resonerar.

Men trots ämnets glansdagar kan Karrasch inte förklara varför man dragit ner på studieplatserna.

- Det är inte upp till oss på ämnet, det beslutar ledningen om.

Foto: Yle/Onni Aaltonen
Utbildningslinjen psykologi tar i år emot 18 nya studerande. Foto: Yle/Onni Aaltonen Bild: Yle/Onni Aaltonen skrivande,webbdoktorn

Nationell bedömning eller universitets beslut

Åbo Akademis vicerektor Christina Nygren-Landgärds skulle gärna ta emot flera psykologistuderanden. Problemet är att det inte finns pengar för det.

- Staten gör en nationell bedömning av hur många psykologer som behövs, och delar ut en kvot till universiteten. Vi måste hålla oss inom våra ramar för att det ska gå runt ekonomiskt, säger Nygren-Landgärds.

Enligt Nygren-Landgärds är bedömningen missvisande för att den inte beaktar tvåspråkiga psykologer, som inte är begränsade till vissa regioner utan kan arbeta i hela landet.

- Det är ett problem som diskuterats länge, och Åbo Akademi har framfört det här flera år.

På Undervisnings- och kulturministeriet hävdar man att språket beaktas i samband med den nationella bedömningen.

- Det låter konstigt att vi inte skulle göra det, säger regeringsråd Immo Aakkula.

Aakkula påpekar att ministeriet inte satt några gränser på studieplatser, utan att det enbart är fråga om en finansieringsmodell som ska gynna samhället.

- Universitetet ansvarar själv för att fördela pengarna inom utbildningsområdet. I det här fallet delar psykologin pengarna med teologin och humanioran.

Bedömningen av landets utbildningsutbud och anställningssituationen inom olika branscher görs vart fjärde år.

Läs också