Hoppa till huvudinnehåll

Jussi Niinistö: Finland berett på att Åland ockuperas

Försvarsminister Jussi Niinistö.
Försvarsminister Jussi Niinistö Försvarsminister Jussi Niinistö. Bild: Lehtikuva jussi niinistö

Finland har föreberett sig på en situation där Åland blir ockuperat, uppger försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf.).

Niinistö säger att läget i Östersjön har förändrats, och att det därför är skäl att se över försvaret av Åland. Den finska försvarsmakten har ändå inte inlett några nya förberedelser eller diskussioner på sistone om försvaret av Åland.

Men försvarsministern låter meddela Yle Nyheter att det i framtiden kan komma att behövas ett nytt perspektiv på försvaret av ögruppen, till exempel i samarbete med gränsbevakningen, Åland och Sverige.

Till MTV:s nyheter säger Niinistö att det faktum att försvarsmakten funderar på att fästa mer uppmärksamhet vid Åland har att göra med Ukrainakrisen och annekteringen av Krimhalvön.

Militär expertis bedömer att Ryssland i händelse av en väpnad konflikt i Baltikum eller Östersjön skulle försöka ockupera Åland och Gotland. Försvarsminister Niinistö anser ändå inte att risken för en konflikt har ökat.

Försvarsmakten har enligt Niinistö tidigare vidtagit åtgärder inför en situation liknande den på Krim i fjol, där Åland övertas av "små gröna gubbar". Med det menas de ryska trupper, som iförda uniformer utan nationalitetsbeteckning ockuperade halvön.

- Vi vill ställa vår lit till internationell rätt, och Finland agerar alltid i enlighet med det. Men i en krissituation kan vi inte lita på det till hundra procent. Det bara är så. Det måste vi beakta i planeringen, sammanfattar Niinistö.

Vad försvarsplanerna går ut på kan Försvarsmakten av naturliga orsaker inte berätta. Marinens stabchef, flottiljamiral Juha Vauhkonen, säger så här på en allmän nivå:

- Åland är legitimt en del av Finlands område och på grund av områdets försvarsdoktrin som vi har så har Försvarsmakten naturligtvis i uppgift att förbereda att försvara också Åland, såsom vilket område som helst.

Hotet från Ryssland märks på Åland

Nationernas Förbund - FN:s föregångare - bestämde år 1921 att Åland skulle tillhöra det nyss självständiga Finland, och att ögruppen skulle göras till ett neutraliserat område. Det betyder att andra stater också i en krissituation skulle lämna Åland utanför sina konflikter.

Efter vinterkriget år 1940 erkände Sovjetunionen Ålands demilitarisering i fredstid. Inga soldater får stationeras där, och där får inte uppföras några befästningar. Däremot erkände inte Sovjet neutraliseringen av Åland, och det har inte heller Ryssland gjort.

Lantrådet Camilla Gunell, som leder den åländska landskapsregeringen, säger till Yle Nyheter att frågan kunde diskuteras.

- Juha Sipiläs regering kunde överväga att i något skede inleda samtal med den ryska ledningen om huruvida Ryssland vill ge neutraliseringen sitt erkännande, tycker Gunell.

Lännen Media, som var först med nyheten, skickade ut en enkät till en rad åländska politiker - lagtingsledamöter, ministrar i landskapsregeringen, och en del kommunala beslutsfattare.

Av de tio politiker som har besvarat enkäten anser sex att Ryssland är ett hot mot Åland, åtminstone i någon grad. Åtta av de svarande menar att det är viktigt att Finland förmår försvara Åland.

I flera av svaren påpekas uttryckligen att lagtinget inte har någon beslutanderätt i saken, utan det är hos Finlands politiska ledning som ansvaret ligger.

Läs också