Hoppa till huvudinnehåll

Borgå förr och nu

Gamla stan i Borgå med domkyrkan. Bilden är tagen 23.8.1896, klockan 10.30
Borgå. Bilden är tagen 23.8.1896 klockan 10.30. Fotograf okänd. Gamla stan i Borgå med domkyrkan. Bilden är tagen 23.8.1896, klockan 10.30 Bild: Museiverket/Fotograf okänd. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19670926:449.15b gamla stan i borgå

Kolla in hur Borgå såg ut på 1890 talet jämfört med nu. Hur skulle ett framtidens Borgå se ut och vad var viktiga ingredienser i staden för 125 år sedan? Dra på bilderna och häpnas över hur staden förändrats.

Diskussionen om att det finns flera centrum i Borgå fanns redan på 1800-talet. Gamla stan med rådhuset i spetsen var då det naturliga centret men torghandeln var usel och trähusen samt rådhuset var i dåligt skick.

Någonting måste göras. Ett nytt centrum planerades och från 1840-talet började Borgå långsamt växa i och med att empirestaden byggdes. Det fanns flera tomma tomter i empirestaden och på dem placerades mest privata hus. Men det satsades också på ett nytt och större torg och på så sätt fick torghandeln liv igen.

Borgå å år 1909. Utsikt mot paahtimo och Näse gård. Ingen bro fanns då.Borgå å år 2015. Utsikt mot paahtimo och Näse gård.
Mannerheimsgatans bro är byggd år 1957. Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:316, Yle/Lone Widestam

Borgåborna var stolta över sin ”nya stad” som växte och som blev allt mer modern. Det byggdes flervåningshus och lokalerna fick badrum, vatten samt en hel del andra bekvämligheter. Jämfört med trähusen i gamla stan ansågs empirestaden väldigt fashionabel.

kyrkogatan på 1890-taletKyrkogatan år 2015
Kyrkogatan på 1890-talet och år 2015. Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19580401:348, Yle/Lone Widestam

Att Borgå växte ledde också till att staden blev uppdelad i ”de fattiga” och ”de rika”. De fattiga levde kvar i sina trähus i gamla stan medan de rika sökte sig till empirestaden. Borgåborna själva var inte så förtjusta i gamla stan; den hade inget större värde i deras ögon.

Runebergshem. svartvit bild tagen år 1909Runebergshemmet 2015
Runebergs hem år 1909 och 2015 Bild: Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:326, Yle/Lone Widestam

Runebergshemmet ser nästan på pricken likadant ut som för över 100 år sedan. Folk kom från hela landet för att träffa den berömda poeten, eller Finlands första kändis, som man skulle säga idag. Runebergs hus stod klart år 1845 och Finlands nationalskald köpte huset sju år senare och flyttade in med sin familj. Efter Runebergs död omvandlades bostaden till ett museum.

Östra Långgatan i BorgåÖstra Långgatan år 2015
Östra Långgatan i Gamla stan i Borgå förr och nu. Bild: Museiverket/Fotograf okänd. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19700502:67, Yle/Lone Widestam

Att invånarna fick vara med och påverka och tycka till om hur staden skulle se ut var inte vanligt på 1900-talet. Då nya stadsplaner gjordes upp koncentrerade stadens anställda sig på flera parker och rekreationsområden. Invånarantalet växte sakta men säkert och allt fler flyttade in till stadens centrum. Kulturlivet var livligt och människor ville också idka sport.

Borgå domkyrka och gamla bron på1890-taletBorgå domkyrka med gamla bron och ålandskapet år 2015
Den klassiska Borgåbilden på 1890-talet och år 2015. Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19580401:350, Yle/Lone Widestam

Det fanns flera hotell och restauranger i Borgå i början av 1900-talet men turisterna lyste med sin frånvaro. De flesta turister var endast på genomresa. Naturattraktioner som Punkaharju och Imatra fors var populärare resmål än städer. Det var först på 1970-talet då gamla stan värderades som Borgå blev en attraktiv stad, speciellt för Helsingforsbor och utländska turister.

Borgå ångsåg på Ängsholmen utanför Hammars. Bilden är tagen 1909.
Borgå ångsåg på Ängsholmen utanför Hammars. Året är 1909. Borgå ångsåg på Ängsholmen utanför Hammars. Bilden är tagen 1909. Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:331 ängsholmen

Att Borgå byggdes vid ån och ligger nära till havet är och har varit väldigt betydelsefullt för staden. På 1840-talet var sjötrafiken livlig till och från Borgå. Dagsutfärder mellan Borgå och Helsingfors var populära redan då och trafiken utrikes var livlig. Båtar hämtade handelsvaror från Sydeuropa och bl.a. socker från Sydamerika.

På sågholmarna utanför Hammars byggdes en ångsåg år 1870 och verksamheten blomstrade. Byggnaderna på Sågholmen revs 1955 och marken jämnades ut. Idag finns inte mycket annat kvar än minnen, fotografier och några träpålar vid stranden.

Borgå å på 1890-talet. Eklöfska huset.Borgå å 2015.
Borgå å och Eklöfska huset på 1890-talet och år 2015 Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/viewHK19580401:347, Yle/Lone Widestam

Borgå Ångbåtshamn var belägen vid Ågatan. Till höger i bild syns Eklöfska huset. Byggnaden finns kvar än idag i hörnet av Ågatan och Stadshusgatan. Bl.a. Borgå läkarcentral har verkat i huset. Eklöfska huset byggdes år 1849 och har planerats av arkitekt Carl Albert Edelfelt, som är Albert Edelfelts far. Det var förbjudet att bygga trähus med mer än en våning i området så därför byggdes den nedersta våningen av sten och bara andra våningen av trä.
Brandkårshuset år 1909Brandkårshuset i Borgå år 2015
Brandkårshuset Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:328, Yle/Lone Widestam

Intresserade stadsbor kallades samman för att diskutera ifall en frivillig brandkår skulle bildas. Det skrevs också om idén att bilda en brandkår i Borgåbladet. Stadsborna var ivriga och intresserade.
Borgå FBK grundades sedan år 1867 som den femte frivilliga brandkåren i landet.

Till en början hyrde brandkåren ett utrymme vid kyrkogatan medan möten och sammankomster hölls på Societetshuset. Senare fanns det ändå behov för ett mer lämpligt utrymme. I slutet av 1888 föreslog kårens vicekårschef Robert Ekblom att ett eget kårhus skulle byggas. Den Askolinska tomten, i hörnet av Kyrkogatan och Krämaregatan, var lämplig och dessutom lättast att förhandla om eftersom den ägdes av självaste kårchefen.

På Runebergsdagen år 1890 firade kåren nationalskalden och lade samtidigt den första ”sockelstenen” till huset. I oktober samma år invigdes det nya brandkårshuset med hela kåren samt musikkapellet på plats.

Runebergs staty på 1890-talet,runebergsparken 2015
Runebergsparken på 1890 talet och på 2010-talet Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK10000:4303, Yle/Lone Widestam

Lovisa förr och nu

Källa:
Museidirektör Merja Herranen, text sammanställd av hederskårchef Peter Söderström på Borgå FBK:s hemsida, webbsidan Helenius.net och Borgå stads webbsida

Läs också