Hoppa till huvudinnehåll

Genusvetare: Makten är ovanligt gubbig

EK:s Jyri Häkämies, Markku Jalonen, FFC:s Lauri Lyly, Akavas Sture Fjäder och FTFC:s Antti Palola
EK:s Jyri Häkämies, Markku Jalonen från Kommunarbetsgivarna, FFC:s Lauri Lyly, Akavas Sture Fjäder och FTFC:s Antti Palola. EK:s Jyri Häkämies, Markku Jalonen, FFC:s Lauri Lyly, Akavas Sture Fjäder och FTFC:s Antti Palola Bild: Lehtikuva/Markku Ulander antti palola

Inte en kvinna så långt ögat kan nå bland de som förhandlar om samhällsfördraget. Det är statsministerns ansvar och kan få konsekvenser, säger genusvetare.

I går presenterade regeringen sina mål för vad man vill uppnå med det så kallade samhällsfördraget. På presskonferensen vimlade det av män - alla närvarande politiker, representanter för fackförbunden och näringslivet, och de flesta av journalisterna var män.

Harriet Silius, professor i genusvetenskap vid Åbo akademi, är besviken över det här. Hon drar paralleller till regeringsförhandlingarna tidigare i år.

- Det är precis samma mönster som då, då var det också fullt med gubbar överallt. Och den diskussion som har följt på det så den tycks ju då inte ha gått hem nånstans, utan det fortsätter på samma sätt som om ingenting skulle ha hänt. Å andra sidan så har vi ju också en sådan regering som är ovanligt gubbig för våra förhållanden.

Det sägs i regeringsprogrammet att vårt samhälle är jämställt. Kan man se det här som ett exempel på att det inte är det?

- Det kan man verkligen. Det är ett stort missförstånd om nån tror att samhället är jämställt. Det som under de senaste åren har varit aktuellt är det här med löner, där det finns stora skillnader mellan kvinnor och män, och där man då genom trepartsförhandlingar försökt nå resultat, men det har inte funnits vilja nog att få någon lösning till stånd.

Strukturella problem

Silius påpekar ändå att män också kan föra kvinnors talan.

- Visst kan de det. Men tidigare har man sett att facken främst kör sina intressen, och det är ju därför de finns. Och det är ju därför det också behövs kvinnliga förhandlare som inte endast ser till sitt specialfack utan óckså på genusfrågor som helhet.

Silius säger att det finns ett strukturellt problem som syns tydligt när det gäller de personer som ska ta fram samhällsfördraget.

- Regeringen just nu är mycket mansdominerad, facket och näringslivet har traditionellt varit och är fortsättningsvis mycket klart mansdominerade. Det behövs en genusmedvetenhet för att man ska se att “okej, så här ser de här huvudförhandlarna ut, därför behöver vi komplettera denna grupp med kvinnor.”

Hon ser det här som statsministerns ansvar.

- Han har inte tänkt tillräckligt mycket på jämställdheten.

Kan bli bättre för män

En möjlig konsekvens av den mansdominerade förhandlingsgruppen kan vara att man inte fäster så stor vikt vid de skillnader i löner och pensioner som finns mellan kvinnor och män. Men det finns också andra effekter, tror Silius.

- Det har också att göra med tillgången på olika sorters service. Och där är både de som använder servicen och utför den kvinnor. Det har stora konsekvenser.

Hur tror du att det går?

- Det finns risk för att det fortsätter att bli sämre för hälften av befolkningen, kommenterar Harriet Silius.

Läs också