Hoppa till huvudinnehåll

Louise Lindberg: Åldern är mycket mer än en siffra

Louise Lindberg
Louise Lindberg Bild: Yle / Maria Grönholm louise lindberg

“Jag kan inte fatta att man kan vara född på 90-talet”. Jag kommer aldrig glömma de orden som en kvinna sa då jag berättade vilket år jag är född.

Kvinnan ifråga var själv född 1989.

Jag lyssnar på Lotta Storbackas sommarprat, och redan innan jag har tryckt på play är jag lite irriterad. Och då menar jag inte alls att jag är irriterad på Lotta, tvärtom, men det är texten intill hennes sommarprat som stör mig. Där står nämligen “Blott 17 år ung, men med ett otroligt engagemang varvat med fakta och egna erfarenheter vill gymnasisten Lotta Storbacka väcka debatt kring feminism”.

Det som stör mig i den här texten är att man lägger fokus på hennes ålder. Tänk att lilla Lotta kan vara så klok i sitt sommarprat, trots att hon bara är 17 år gammal. Lovorden är helt berättigade, för Lotta Storbacka är så oerhört vis och välformulerad, men det skulle hon också vara om hon var 25 eller 30.

Jag har så många gånger fått uppleva åldersdiskriminering att det har gett mig ålderskris. Men min ålderskris är omvänd - jag önskar att jag vore äldre än vad jag är. Jag blir alltid lite obekväm när ålder kommer på tal, särskilt i jobbsammanhang där jag gärna vill framstå som klok och mogen. Om någon frågar om min ålder är jag noga med att säga den siffra jag kommer fylla samma år, för att säga en så hög ålder som möjligt utan att ändå ljuga. Varje gång min ålder kommer på tal blir jag lite illa till mods, för jag har sett reaktionerna förut.

Ofta är det ett skratt, eller ett självgott leende. Oj oj, vad jag har mycket att lära mig av livet ännu. Innan min ålder yttrades fanns det där självgoda leendet, och de där goda orden på vägen till att bli vuxen, inte där.

Missförstå mig rätt, jag hoppas verkligen att jag har mycket att lära mig ännu, för annars kommer livet att bli tråkigt. Men det betyder ändå inte att det är okej att förminska mig. Grunden till att folk åldersdiskriminerar yngre ligger antagligen i att de själva en gång blivit förminskade just på grund av sin unga ålder. Men nu ligger makten äntligen hos dem, nu är det deras tur att vara tre år äldre och hundra år klokare.

För att få äldre personer att känna sig till lags brukar man säga att “åldern bara är en siffra”, men det stämmer inte. Åldern är så mycket mer än en siffra. Åldern är lika med respekt.

Om vi skulle tas för den person vi är istället för den ålder vi har, skulle jag inte behöva ha ålderskris som 23-åring. Jag skulle inte behöva känna mig mindre viktig inför kvinnan född -89 som är tre år äldre än jag.

Om åldern bara skulle vara en siffra skulle jag vara respekterad vid det här laget. Jag skulle inte behöva längta till min 30-års dag.

Jag skulle heller inte i denna stund behöva oroa mig för att bli tagen på allvar efter att ha skrivit ut min ålder. Och jag skulle inte ha behövt avrunda min ålder uppåt för att det kändes jobbigt att skriva ut att jag fortfarande bara är 22.

Har du någon gång upplevt dig åsidosatt eller nedvärderad på grund av din ålder? Svara på Myteriets webbenkät.

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt