Hoppa till huvudinnehåll

Japansk kärnkraft redo för återstart – fyra år efter Fukushima

Anti-kärnkraftsdemonstration i Tokyo
Anti-kärnkraftsdemonstration i Tokyo i september 2014. Anti-kärnkraftsdemonstration i Tokyo Bild: EPA/KIYOSHI OTA kyushu electric

Alla kärnreaktorer i Japan har stått stilla i flera år – men nu är Japan redo för en ny satsning på kärnkraft trots katastrofen vid Fukushima i mars 2011.

Katastrofen förorsakades av en jordbävning som ledde till en flodvåg som fick reaktorer vid kärnkraftverket i Fukushima att haverera. Det läcker fortfarande ut radioaktivitet i Stilla havet.

Katastrofen påverkade den mentala hälsan

Radioaktiva läckage i området vid Fukushima ledde till att omkring 160 000 människor måste evakueras efter haveriet 2011.

Cirka 40 000 evakuerade människor bor fortfarande i tillfälliga bostäder, och är osäkra på sin framtid.

Radioaktivt avfall efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima
Efter Fukushima. Radioaktivt avfall efter kärnkraftskatastrofen i Fukushima Bild: EPA/SHIGEKI KANAI skyddsdräkter

Undersökningar om den mentala hälsan visar att andelen människor som lider av depression och ångest är två till tre gånger större i områden som är belägna nära reaktorerna i jämförelse med människor som drabbats av katastrofen men som kunnat flytta längre bort från haveriplatsen.

Omfattande säkerhetsöversyn i alla kärnkraftverk

Efter katastrofen i Fukushima stängdes alla kärnkraftsreaktorer i Japan och en omfattande säkerhetsöversyn inleddes.

Japans premiärminister Shinzo Abe har klart låtit förstå att kärnkraftverken ska återstartas – trots ett stort folkligt motstånd.

En sörjande mamma med sin dotter vid ett minnesplakat för de som omkom i katastrofen.
Minnesdag. En sörjande mamma med sin dotter vid ett minnesplakat för de som omkom i katastrofen. Bild: EPA/KIMIMASA MAYAMA fukushima

Regeringen i Japan har som mål att ungefär 20 procent av landets elbehov ska täckas av kärnkraft år 2030. Det motsvarar ungefär 29 reaktorer.

Sammanlagt 24 av landets 43 fungerande reaktorer har ansökt om tillstånd för återstart. Om alla kärnkraftverk får grönt ljus för nystart betyder det ändå att det behövs ytterligare fem reaktorer för att regeringens energimål ska uppnås.

Anti-kärnkraftsdemonstration i Japan 23.9.2014.
Anti-kärnkraftsdemonstration i Japan 23.9.2014. Bild: EPA/KIYOSHI OTA kyushu electric

Tio av de reaktorer som planeras få en nystart kommer att vara över 40 år gamla år 2030 – och måste då anhålla om att få myndigheternas tillstånd för en förlängd ”livstid”.

Kritik har också riktats mot nystart av gamla reaktorer eftersom det finns en risk att reaktorerna efter ett uppehåll på fyra år kan ha ”rostat igen” och att utrustningen kan ha förslöats efter att ha varit ur funktion under en lång tid.

Folket emot nystart av kärnkraftverk

Både inom politiken och i domstolar pågår det hårda strider om återstartsansökningarna.

Före katastrofen i Fukushima 2011 stödde cirka 65 procent av befolkningen en utveckling av kärnkraft.

Nu är siffran omvänd. I dag vill 70 procent av japanerna sätta stopp för kärnkraften i landet. Den förra regeringen (ledd av det demokratiska partiet) hade som mål att fasa ut kärnkraften till år 2030.

Undersökningar i Japan pekar i dag på ett lågt förtroendet för regeringen och de stora energibolagen.

Redan nästa vecka?

Landets säkerhetsmyndigheter NRA (Nuclear Regulatory Authority) har meddelat att två reaktorer i kraftverket Sendai uppfyller de nya säkerhetskrav som infördes efter olyckan i Fukushima.


Redan nästa vecka, den 10 augusti, kan den första reaktorn i kärnkraftverket Sendai på den sydliga ön Kyushu återstartas. Vid bolaget Kyushu Electric Power Co försäkrar man att säkerhetsarrangemangen är på rätt nivå med bland annat extra kontrollrum och större tsunamiväggar.

I slutet av september torde den andra reaktorn i samma anläggning startas. I slutet av året står en reaktor i Ikata på ön Shikoku i tur.

Kärnkraftsuppehållet har blivit en dyr historia

Kärnkraftsuppehållet har blivit dyrt för Japan. Före olyckan täcktes Japans energibehov till 30 procent av kärnkraft.

Nu har kostnaderna för energiförbrukningen skjutit i höjden, och utsläppen av växthusgaser har ökat i takt med att Japan har tvingats importera olja och naturgas.

Importen av fossila bränslen har tyngt den redan ansträngda japanska ekonomin. Kärnkraften antas nu kunna bli nyckeln till ekonomisk tillväxt i Japan.

Avveckling av åldrande reaktorer blir också kostsamt

Stränga säkerhetskrav och reparationer betyder att de äldre reaktorerna i Japan blir för dyra att driva, och att de småningom måste monteras ned.

Men också stängning och skrotning av kärnkraftverk är kostsamma projekt. En nedmontering av en reaktor tar mellan 20 och 30 år. I Japan finns det inga beslut om hantering och förvaring av det radioaktiva avfallet.

Fukushima i Japan efter kärnkraftsolycka
Havererad reaktorbyggnad i Fukushima. Fukushima i Japan efter kärnkraftsolycka Bild: EPA/ISSEI KATO kärnkraftsolycka

Hittills har nedmonteringsbeslut fattats enbart för det havererade kraftverket i Fukushima.

Japan tvingades till energieffektivitet

Fukushimakatastrofen tvingade den japanska industrin att bli mer energieffektiv. Forskningen i miljöteknik har utvecklats i samråd med företag i syfte att ersätta kärnkraft.

Japans regering har också vidtagit åtgärder för att stimulera satsningar på förnybar energi, främst solkraft, geotermisk energi och vindkraft.

Japans premiärminister Shinzo Abe
Premiärminister Shinzo Abe Japans premiärminister Shinzo Abe Bild: EPA/FRANCK ROBICHON shinzo abe

Alternativa energiformer kan ändå vara problematiska eftersom stora elbolag tenderar att vara ovilliga att hantera förnybar energi i näten på grund av både okunskap och ovana. Stora bolag föredra centrala, stora produktionsanläggningar, som till exempel kärnkraftverk.

Kärnkraft – eller inte?

Frågan är om landets ledning vill gå vidare på vägen mot avreglering och decentralisering. Det handlar om politisk vilja. Det finns en risk för att politikerna kan pressas att fördröja reformer på elmarknaden till förmån för en centraliserad elproduktion.

Japans nuvarande liberaldemokratiska ledning jobbar hårt för utvecklad kärnkraft – i strid med den allmänna opinionen. Framtiden kan dock föra med sig en klar omvärdering av energipolitiken.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes