Hoppa till huvudinnehåll

Sju faser av Magic Mike XXL

Bild: ©2012 Warner Bros. Entertainment Inc. channing tatum

Simon Karlsson från Succésommar var och såg på Magic Mike XXL på biografen. Filmen är fylld av väldigt vältränade och avklädda manliga strippare. Det är också rätt tydligt att filmen är riktad till personer som tycker om att se på lättklädda män med imponerande och glansiga muskler.

Om man inte är intresserad av att se sådant blir det en ganska annorlunda filmupplevelse. Simon listar de sju faser man går igenom under filmens gång, fastän man inte är intresserad av att se så gott som bara nakna män.

Fas 1: Iver

När man kommer på idén att gå och se på Magic Mike XXL känner man en iver. Man tänker att folk säkert tycker det är roligt och modigt att man är så bekväm med sig själv att man går och ser filmen. Det här är en grej som man kan skämta om med kollegorna på kaffepausen, tänker man. Den här känslan varar ända tills du anländer till biografen. Då är ivern försvunnen. Totalt.

Fas 2: Nervositet

Istället för iver har man nu övergått till nervositet. Nervositeten är en kort, men intensiv, fas där man ställer sig frågor som “Vems idé var det här?”, “Tänk om kollegorna inte alls skrattar åt det?” och “Är jag en homofob om jag inte tycker om filmen?”. Kommer man över nervositeten och köper en biljett är det dags för fas tre.

Fas 3: Ånger

Ångern slår till när man ser den första trailern. Man inser att det inte finns någon återvändo. Eller visst kan man gå ut men biljetten kostade dryga 10 euro så inte en chans att man backar ur nu. Ångern är som djupast när första scenen börjar och man ser hur spända Channing Tatums jeans är.

Fas 4: Chock

Den fjärde fasen är väldigt plötslig. Man har kommit över ångern och filmen har trots förväntningarna varit lite smårolig. En väldigt lugn scen pågår där Channing Tatum står och slöjdar i sin verkstad. Du tänker att det här är som vilken komedi som helst. Då börjar strippandet. Från att ha varit en vanlig slöjdlektion övergår det till en suggestiv dans med en metallstång som är chockerande i sin erotiska laddning och i den totala försummelsen av säkerhetsåtgärder man bör ha om man är i närheten av en cirkelsåg.

Fas 5: Otillräcklighet

Efter att man lugnat ner sig från chocken hamnar man i fas fem, som är den fas som pågår längst. Under 117 minuter är duken fylld av brunbrända Adonis-liknande varelser, vars kroppar är som skulpterade av Gud själv. Själv sitter man och undrar hur ens popcorn redan kan ha tagit slut då det är 95 minuter kvar av filmen, och huruvida man kan öppna godispåsen man smugglade in utan att någon märker det.

Fas 6: Lättnad

När filmen väl är slut känner man en lättnad svämma över en. Filmen var trots allt underhållande och man har hittat en ny respekt för erotisk dans. Man tänker för sig själv att man ska börja gå på gym och öva på sina dansrörelser. Den känslan är mycket kortvarig och när man väl har kommit hem från biografen är man tillbaka i fas fem.

Fas 7: Förståelse

Efter att man kommit hem från biografen har man god tid på sig att fundera och analysera vad man har sett. Som man är det väldigt sällsynt att man i en film ser personer av ens eget kön objektifieras på det här sättet, men man inser att det är något som kvinnor går igenom ofta. Då får man en djup förståelse för varför vi måste sluta göra filmer som får människor att fastna i fas fem.