Hoppa till huvudinnehåll

Företagen ska kolla fusket – men få gör det

Streckgubbe släpar på stor mapp
Byråkratin riskerar att grusa lagen om beställarens utredningsskyldighet Streckgubbe släpar på stor mapp Bild: Freeimages.com/Zsuzsa N.K. tung mapp

Företag har ansvar för att kolla att deras partners inte sysslar med grå ekonomi, det är stadgat i lag. Men alltför få gör det eller känner till lagen om beställarens ansvar. Hundratals rättsfall kunde undvikas ifall man följde lagen till punkt och pricka säger transportfacket. Samtidigt går det väldigt bra för en specifik firma, som hittat sin nisch på grund av den här lagen.

Det nya kontorslandskapet i det relativt nya kontorshuset intill Åbo motorled är ljust och inrett i ärtgrönt och svartvitt. I mitten finns ett slags torg med en inomhusgreen för puttövningar, ett akvarium och ett öppet kök med bardisk. Soffor och gympaboll. Bakom glasväggarna som omgärdar torget håller några kodare hus. Det är tyst nu på sommaren, men man ska inte låta skenet bedra.

Försäljningschef Jocke Flander hos Suomen Tilaajavastuu Oy
Jocke Flander ansvarar för försäljning på Suomen Tilaajavastuu. Försäljningschef Jocke Flander hos Suomen Tilaajavastuu Oy Bild: Yle/Eva Pursiainen suomen tilaajavastuu oy

- Många jobbar hemifrån, vi har massor med grejer på gång just nu, säger Jocke Flander, försäljningschef på Suomen Tilaajavastuu som visar mig runt i företagets utrymmen.

Suomen Tilaajavastuu har hittat en rätt speciell nisch. Den går ut på att bekämpa byråkrati. Det är en uppvisning i hur smidigt den privata sektorn kommer med en enkel digital lösning där myndigheterna fortfarande yrvaket frågar sig hur man ska få dansstegen att passa. Företaget tar hand om komplicerad byråkrati åt andra företag, mest inom byggbranschen men också transport- och servicesektorn. Lite som att låta någon annan sköta bokföringen.

Det går väldigt bra för företaget. Omsättningen i fjol låg på 7,3 miljoner euro, den mer än fördubblades jämfört med året innan. Men företaget ser sig fortfarande som en startup och får balansera utgifter och inkomster noggrant.

Men vi backar i tiden lite grann. Det här handlar nämligen om grå ekonomi.

Lagen som alla ville ha

För ett tiotal år sedan var både arbetsgivarna och arbetstagarna inom byggbranschen ense om att en lag skulle vara bra för att bekämpa grå ekonomi. Lagen skulle helt enkelt lägga ansvaret på beställaren att se till att den som levererar en tjänst är en funktionsduglig firma. En sådan lag kom till. Den har ett ytterst otympligt namn: lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft. Men den är viktig.

Underleverantören ska sköta sina lagenliga förpliktelser: betala skatt, pensionsavgifter och följa
kollektivavtal. Allt det här ska bevisas med dokument som underleverantören ska ge till beställaren. På det här sättet skall priserna inte heller dumpas.

Om en offert är betydligt billigare än övriga erbjudanden ska beställarens varningsklockor ringa. Det är inte möjligt att leverera en tjänst till ett alltför lågt pris utan att det syns någonstans, i form av obetalda skatter eller felbetalda löner.

Här kommer Suomen Tilaajavastuu in. De tar hand om allt pappersarbete. Underleverantören ger företaget en fullmakt att ta ut skatteskuldutdrag och pensionsförsäkringspapper med mera, och att förvalta informationen i ett register. Beställaren i sin tur kan logga in på tjänsten och kolla att underleverantörerna har skött sin andel.

Lagen gäller inte enbart byggbranschen utan alltid då ett företag, en kommun eller en part som inte är en privatperson köper en tjänst av en annan och ett underleverantörskap blir till.

Citat av anonym transportföretagare
Citat av anonym transportföretagare Bild: Yle/Eva Pursiainen beställaransvarcitat2

Lagen som riskerade byråkratisk härdsmälta

En ögonblicksbild från ett seminarium i maj år 2007: Skatterådet Markku Hirvonen, en av galjonsfigurerna i arbetet mot grå ekonomi, har hållit föredrag. Det finns en oro för hur man ska kunna tillämpa den nya lagen i praktiken. Det hotar att barka åt skogen. Det kommer nämligen att bli en hel del byråkrati - papper och dokument som ska skeppas mellan beställare och underleverantör. Risken för att många skulle strunta i det var överhängande. Då sammanför Hirvonen två personer: Lars Albäck från företaget Aspida, och Byggnadsindustrin RT:s arbetsmarknadsdirektör Tapio Kari.

Oändliga rader med mappar fulla med papper
Lagen om beställarens utredningsansvar förorsakar en hel del byråkrati för företag. Oändliga rader med mappar fulla med papper Bild: Freeimages.com/Rui Rodriguez mappar

Utifrån detta möte får Suomen Tilaajavastuu sin början. Albäck blir vd. Byggbranschens intresseförbund är de största ägarna. Företaget börjar utveckla verktyg för att underlätta tillämpningen av beställaransvarslagen och skattenummerlagen – en lag specifikt för byggbranschen för att identifiera vem som i verkligheten arbetar på byggarbetsplatserna. I praktiken ger underleverantören en fullmakt till Suomen tilaajvastuu att hålla koll på alla tillbörliga dokument. I ett register kan sedan beställaren kontrollera att underleverantören har sina dokument i skick.

På nätets debattforum beskrivs tjänsten som bra men får också kritik. Bland annat råder det förvirring om ifall det är obligatoriskt att gå med i tjänsten.

- Inte ska det ju vara något tvång. Vi upplever att det är de som har anmärkningar som klagar, säger försäljningschef Jocke Flander.

De största ägarna är förbunden inom byggindustrin. Enligt Flander vill de att tjänsterna erbjuds till så många företag som möjligt, så tanken är att man inte behöver maximera vinsten. Och så poängterar han:

- Vi är ju absolut ingen myndighet. Vi tolkar heller inte lagen, det får myndigheterna göra.

Lagen om beställarens utredningsskyldighet trädde i kraft i december år 2006 och har uppdaterats ett par gånger efter det. Och sedan dess har allt varit frid och fröjd?

Tyvärr inte.

Lagen som många aldrig hört talas om

Överinspektör Mikko Vanninen vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland
Överinspektör Mikko Vanninen vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland Bild: Yle/Eva Pursiainen mikko vanninen

I ett avskalat arbetsrum i den betongstinna stadsdelen Östra Böle i Helsingfors har jag stämt träff med Mikko Vanninen. Det är en uppsluppen stämning på Regionförvaltningsverket den här sommarfredagen och överinspektör Vanninen undrar om han behöver ta på sig kavajen då jag tar fram min kamera.

Men då vi börjar prata om Vanninens arbete blir han mer allvarsam. För en som leder den nationella övervakningen av lagen om beställarens utredningsskyldighet finns det många anledningar till huvudbry.

- Fortfarande stöter vi på företag som säger att de aldrig hört talas om lagen om beställarens utredningsskyldighet, säger Mikko Vanninen som leder ett team på cirka 30 inspektörer som övervakar lagen.

På så gott som varje inspektion får inspektörerna lov att påpeka brister. Och ofta måste de skriva ut en försummelseavgift. Vanninens team har utökats på senare år. Han uppskattar att de numera har rätt goda möjligheter att utföra sin övervakning.

Men transportbranschen har inte varit under lupp, det medger han.

- Vi behöver nog lägga in en extra växel där.

Lagen som väcker förargelse

Långtradarchaufförens arbete förknippades länge med frihet. Man var herre över sin egen tid, rådde om sin egen bil och körde varor från ett ställe till ett annat. Friheten har ersatts av stränga tidtabeller och färdskrivare. Lokalkännedom som en del av yrkeskunskapen har ersatts av digitala karttjänster. En grym prispress fäller familjeföretag som verkat tiotals år i branschen. Det finns också företagare som söker andra utvägar: betala svarta löner och hitta olika sätt att undvika skatter.

Hos bil- och transportfacket AKT är man nöjd med beställaransvarslagen. Men frågan om hur den verkligen efterföljs väcker mindre munterhet.

Harri Pasanen, andra viceordförande för Bil- och transportfacket AKT
Harri Pasanen, andra viceordförande för Bil- och transportfacket AKT Bild: Yle / Juha Heikanen harri pasanen

Harri Pasanen svarar i telefon på väg till Mellersta Finland och semesterfirandet. Som andra viceordförande för transportfacket AKT jobbar han med arbetsvillkor för lastbilsbranschens arbetstagare.

- Vi har årligen hundratals fall av kontraktsbrott i tingsrätten, och en majoritet av dem kunde undvikas om lagen om beställarens utredningsskyldighet skulle efterföljas, säger han.

Enskilda chaufförer får ta smällen för att deras arbetsgivare säljer tjänster till ett alltför lågt pris. Eller rättare sagt ser de sig tvungna att gå med på den prisnivå som industrin och andra storbeställare sätter. Någonstans syns detta: I obetalda skatter och avgifter, eller i att den enskilda chauffören inte får den kollektivavtalsenliga lönen. I stället får hen nöja sig med en lägre timpeng eller en klumpsumma – något som strider mot kollektivavtalet.

Men kan industrin hållas ansvarig för att deras underleverantörer inte betalar rättmätiga löner?
Det här är precis det Harri Pasanen kallar för ett kryphål i lagen:

- Det enda lagen om beställarens utredningsskyldighet kräver är att man meddelar vilket kollektivavtal man följer. Genom att meddela det är lagens förpliktelser uppfyllda, men det krävs ingen uppföljning på om kollektivavtalet efterföljs i verkligheten, säger Pasanen eftertryckligt.

Uppenbarligen är det här något som grämer honom. Han drar ett skämt om höjt blodtryck. Jag ber om ursäkt för att jag förstört början på hans semester. Jag blir snabbt förlåten med ett vänligt skratt i luren.

Citat av anonym transportföretagare
Citatet kommer från den rundringning Spotlight gjorde bland transportföretagare. Citat av anonym transportföretagare Bild: Yle/Eva Pursiainen beställaransvarcitat1

Lagen som inte skyddar mot fusk

Här kommer vi in på minerad mark: transportbranschens priskrig. Otaliga är de företagare som jag pratat med och som berättat att det alltid finns någon konkurrent som tar sig an ett alltför billigt kontrakt. En före detta transportföretagare, låtom oss kalla honom för Johan, såg sitt lilla åkeri gå i konkurs då hans offerter inte dög. Det han skulle ha fått in räckte inte till att betala avgifter och löner. Det var någon annan som gick med på uppdragsgivarens snåla pris.

Någonstans måste det låga priset synas i underleverantörens verksamhet. Enligt AKT oftast i att chaufförerna betalas för lite, eller sägs upp på olagliga grunder och ersätts med inhyrd arbetskraft. Johan är fortfarande i branschen, men kör i stället för sin pappas företag.

Men vem var uppdragsgivaren som erbjöd Johan så lite pengar? Och vem var det som gick med på att köra så billigt? Det vill inte Johan berätta, ens anonymt. Sådant vill ingen orda om. Kretsarna är små. Väldigt få vill blåsa i visselpipan.

Är lagen om beställarens ansvar egentligen till för att rädda lönerna? Eller är det bara så att just den här lagen inte hjälper facket i just lönefrågan. Är det så att man så väldigt gärna vill att lagen ska komma till undsättning för den hårt trängda transportbranschen, men att beställaransvaret ändå är till för annat?

Den tandlösa och otillräckliga lagen

I lönefrågan är lagen fullständigt tandlös, anser Markku Hirvonen – mannen som såg till att Suomen Tilaajavastuu grundades. Han har mycket att säga till om vad gäller bekämpning av grå ekonomi. Han var chef för Enheten för utredning av grå ekonomi vid skatteförvaltningen fram till 1998 då han sade upp sig. Efter det har hans företag Harmaa hirvi (Den grå älgen, red.anm.) fått göra stora utredningsarbeten.

Citat av anonym transportföretagare
Citat av anonym transportföretagare Bild: Yle/Eva Pursiainen beställaransvarscitat3

I januari publicerades en utredning om hur den förra regeringens agerande påverkat den grå ekonomin. Resultatet var rätt så sorgligt, påpekade Hirvonen då, och han har inte ändrat åsikt.

- Lagen om beställarens utredningsskyldighet gjordes som trepartsarbete, det vill säga som en urvattnad kompromiss. Speciellt beställarens utredningsskyldighet gällande vilket kollektivavtal som ska följas är närmast kosmetisk. Det finns inget krav på uppföljning. Det drabbar ju speciellt utländsk arbetskraft. I vems intresse är det att upprätthålla en stor reserv av billig arbetskraft egentligen, frågar sig Markku Hirvonen.

Lagen som blev en kompromiss

Det är arbetsgivarna, arbetstagarna och regeringen som tillsammans förhandlat fram lagen. Arbetsgivarna EK motsatte sig att företagare skulle få en större utredningsskyldighet, det skulle ge för mycket byråkrati ansåg man. Arbetstagarsidan å sin sida yrkade på ett större ansvar för att lönerna också i verkligheten skulle motsvara kollektivavtalen.

Det finns också de som är nöjda med lagen om beställarens utredningsskyldighet. I en enkät från år 2014 var över 50 procent av medlemmarna i Byggnadsindustrin och Byggnadsförbundet nöjda med lagen.

Lagen om beställarens utredningsskyldighet har alltså reviderats än en gång. Uppdateringarna träder i kraft i september.

Men Markku Hirvonen är missnöjd. Många förändringar är till det bättre, säger Hirvonen. Men han är besviken på att de specialregler som gäller byggbranschen inte utvidgades till att gälla även alla andra.

- På byggsidan ska också enskilda yrkesutövare som inte har anställda leverera dokument. Men inte i övriga branscher.

Enligt lagen behöver beställaren inte heller begära utredningar och intyg om avtalet med underleverantören har hållit på tillräckligt länge. Om förhållandet är etablerat, som lagen säger.

- Så om man är en etablerad utövare av grå ekonomi kan man fortsätta i all sköns ro, ironiserar Markku Hirvonen.

Lagen som tillåter skatteskuld

Det Markku Hirvonen tycker är speciellt dumt, är gränsen på 10.000 euro. Det är den skatteskuld en underleverantör kan ha utan att beställaren kan få reda på det, eftersom skulder mindre än 10.000 euro inte syns i skatteskuldregistret. Lagen tillåter skatteskuld för underleverantörens del så länge man gjort en återbetalningsplan med skattmasen. Tidigare fick man inte ha någon skatteskuld alls.

Massvis med mappar på rad
Massvis med mappar på rad Bild: Freeimages.com/Rui Rodriguez mappar

- Det där är ju en enorm summa för en liten firma, säger Hirvonen.

I praktiken kan en liten transportfirma på konkursens brant fortsätta köra utan att beställaren vet om skatteskulden, och utan att någon plan för framtiden gjorts med skatteverket. En så stor skuld för en liten transportfirma tyder enligt Hirvonens utredningar på ett systematiskt undvikande av skatter och andra obligatoriska avgifter. Skatteskuld är en avgörande faktor för hur företag väljer underleverantörer – främst vill de förstås undvika underleverantörer med plumpar i protokollet.

Också överinspektör Mikko Vanninen på Regionförvaltningsverket hade önskat en lägre gräns.

- Det gick ju inte som vi önskade. Regeringens förslag var 5 000 euro men i riksdagsbehandlingen höjdes gränsen till det dubbla. På fältet har vi sett många firmor med skatteskulder så kravet på att få se skatteskuldbevis är bra. Det är helt naturligt att ett företag ibland har skatteskulder, men då kan man göra en överenskommelse om återbetalning med skatteverket. Men nu behöver man då inte göra det om skulden är mindre än 10.000 euro.

Lagen som orsakar huvudbry

Från och med september måste underleverantören också meddela hur arbetshälsovården är ordnad. Det gäller också utländsk arbetskraft. Hur den här punkten ska övervakas vet inte överinspektör Mikko Vanninen på Regionförvaltningsverket.

Lagen om beställarens utredningsskyldighet

Inspektioner som Regionförvaltningen har gjort

2014: 1680 inspektioner
2015: 600 inspektioner (april)

Sanktioner som Regionförvaltningen utfärdat

2014: 224 beställare har fått försummelseavgifter på sammanlagt 355 522€
2015: 115 beslut om försummelseavgifter (summan ännu oklar pga överklagan)

Logistikbranschen under lupp

2014: 154 inspektioner
2015: 70 inspektioner

  • Mest har man inspekterat transportföretag, men även företag som lagt ut transporterna på entreprenad.
  • Stor variation på hur väl man känner till lagen om beställarens utredningsskyldighet inom transportbranschen.
  • Ovissheten är störst bland mindre transportföretag - missuppfattningen om att lagen enbart gäller byggbranschen är rätt vanlig.

- Det får vi helt enkelt se. Ofta är det ju så att lagarnas bristfällighet uppdagas i det praktiska arbetet och då får inspektörerna ta ställning till dem allt eftersom man stöter på dem.

Försummelseavgifterna kommer att höjas inom alla branscher, också transportbranschen. Då ska Regionförvaltningsverket lägga in en extra växel i övervakningen.

- Tyvärr ser vi allt fler underprissatta kontrakt, säger Mikko Vanninen, men då har vi tittat speciellt mycket på byggbranschen. Men säkert kommer vi att hitta allt fler underprissatta kontrakt också i transportbranschen. Det visar bara att konkurrensen är stenhård.

Lagen som ska främja jämlik konkurrens

Det är läge nu att citera lite lagtext. Syftet med den här lagen är att ”främja lika konkurrens mellan företag samt iakttagande av anställningsvillkor samt att för företag och offentligrättsliga sammanslutningar skapa förutsättningar att säkerställa att företag som med dem ingår avtal om hyrd arbetskraft och underleverans fullgör sina lagstadgade förpliktelser såsom avtalsparter och arbetsgivare.”

Frågan är om den här lagen räcker till för att stoppa fusket?

- Det här är ju bara en liten del av arbetet mot grå ekonomi, säger Mikko Vanninen på Regionförvaltningscentralen. Om man bara tittar på den här ena biten är det klart att det inte räcker, men det finns så mycket mer. Vill någon fuska är det klart att det går, men då är det ett brott som skatteverket och polisen utreder.

- Om vi inte hade lagen om beställarens ansvar, vad skulle vi då ha?

För Suomen Tilaajavastuu går det bra, som redan nämnts. En tiondel av deras kunder är transportföretag, men då lagen gäller alla branscher och inte bara byggbranschen, ser företaget stora möjligheter att utvidga. Från Sveriges håll sneglar man avundsjukt på lagen om beställarens utredningsskyldighet. Kontakterna mellan Suomen Tilaajavastuu och grannen i väst är täta. Samarbete är att vänta.

Citat av anonym transportföretagare
Citat av anonym transportföretagare Bild: Yle/Eva Pursiainen beställaransvarscitat4

- Vår princip är att det ska vara lätt att göra rätt. Det är det bästa sättet att kämpa mot grå ekonomi – att inte ge dem som spelar falskt något spelrum, säger Jocke Flander.

Källor: SKAL rf., AKT, Tapio Bergholm FFC, Riksdagens revisionsutskott, betänkade 12/2014 , rapport från Arbets- och näringsministeriet 1/2014 ,Lag om beställarens utredningsskyldighet vid anlitande av utomstående arbetskraft, Regionförvaltningsverket i Södra Finland

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle