Hoppa till huvudinnehåll

Stormskärs Maja på många olika sätt

Lasse Mårtenson skapade den älskade titelmelodin till Åke Lindmans tv-serie Stormskärs Maja (1976). Låten har blivit allmängods och också fått en gripande text på svenska av Benedict Zilliacus och på finska av Jukka Virtanen. Man kan sjunga Stormskärs Maja till stora ackompanjemang, a cappella eller plinka den på kantele och dator.

Mångsysslaren Lasse Mårtenson är mest känd för sin Stormskärs Maja. Han skrev låten till tv-serien 1976 och framförde den ofta på piano. Ovan hör vi honom spela den i programmet "Neljän tuulen tiellä" 1995.

Anna Kähärä och Mervi Hiltunen spelar Stormskärs Maja fyrhändigt på flygel 1992. Själva maestro Mårtenson står i kulisserna och myser åt den skickliga tolkningen.

Stormskärs Maja på tramporgel, kantele, fiol och dator

Stormskärs Maja är en låt man ofta förknippar med piano, men den har framförts också på många andra instrument.

Aarre Polsos tolkning på tramporgel ger låten ett folkmusikaktigt drag. Vi får en känsla av att befinna oss på en hembygdsgård ute på landsbygden, kanske t.om. på ett kyrkligt möte?

Tellervo Haikonen tolkar Stormskärs Maja på kantele 2001. Kantelen har inte ett lika klangfullt ljud som ett piano, men följer vackert med den klassiska låten och ger den ett barockartat harpsound.

På Skolmusik 1993 framför duktiga skolbarn Stormskärs Maja mäktigt med en stor stråkorkester, piano och flöjter. Arrangemanget är av Helge Dahl och Pjotr Gebala dirigerar. Ett vackert soloparti framförs av violinisten Herman Höglund och Anders Gebala på piano.

Också Linda Lampenius tolkadr den klassiska pianolåten på fiol. Låten får en känsla av irländsk folkmusik tillsammas med husorkestern i "Tuttu juttu show" 1997. Lampenius version kom också med på debutalbumet från samma år.

Två skolbarn i Yliskylän ala-aste (Uppby, Degerö, Helsingfors) har programmerat en version av Stormskärs Maja på dator. Programledaren för barnprogrammet "Lukkari" är mäkta imponerad och undrar hur barnen kunnat programmera sånt. Man behöver bara en processor och så matar man in det som finns i boken, säger Vesa. Men Pamir har spelat fiol sedan 6-års ålder och kan därför sätta in rätt noter och ackord.

Stormskärs Maja som en vacker visa

Stormskärs Maja har också blivit känd som sång. Texten till Stormskärs Maja skrevs redan i samband med tv-serien på svenska av Benedict Zilliacus. Jukka Virtanen översatte sången till finska. Den har blivit älskad på båda språken.

Duetten Lasse von Hertzen och Päivi Paunu sjunger tillsammans Stormskärs Maja trubaduraktigt. Lasse von Hertzen ackompanjerar med gitarr.

Maria Ylipää och Waltteri Torikka förenar den finska och svenska texten på en självständighetsmottagning 2013. Duettens bilinguala tolkning gjorde intryck också på presidentparet i publiken.

Pepe Willberg sjöng Myrskyluodon Maija redan 1986. Hans tolkning kom med på Yksi ruusu, som gavs ut på c-kasett. Här hör vi en live-version från 1989.

Kända örhängen brukar också förekomma i själfulla a capella-tolkningar. Här är det gruppen Grex Musicus som sjunger Stormskärs Maja. Arrangemanget är av Virpi Eroma.

Den underbara låten har också översatts till engelska. Här i en översättning av M. Gaber Abrahamsen. Maria Baijars-Salakka och Michael Keitel tolkar Stormskärs Maja på skivan Songs from Finland. Tyvärr har den ackompanjerande orkestern inte nämnts.

Och så här lät den som urpremiär i tv-serien

Text: Ville Matilainen/Ida Fellman

Musik och underhållning

Skärgårdsliv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet