Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Maktpolitik bakom turkiska angrepp mot PKK

Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan på valmöte i Niğde
Recep Tayyip Erdoğan räknar med att ena tidigare anhängare bakom sig mot PKK-hotet, säger Toni Alaranta på Utrikespolitiska institutet. Turkiets premiärminister Recep Tayyip Erdoğan på valmöte i Niğde Bild: EPA turkiet

Det är president Erdoğans rädsla för att förlora grepp om makten, inte säkerhetspolitik, som driver det nyutlysta turkiska kriget mot terror, säger en expert till Svenska Yle.

Turkiet inledde för snart en månad vad landets president Recep Tayyip Erdoğan kallar ett krig mot all terror och utförde då sina första angrepp mot terrorgruppen IS.

Angreppen kom efter ett blodigt terrordåd och skottlossning vid den turkisk-syriska gränsen.

IS antogs också bli huvudmålet för de turkiska angreppen, men istället har den kurdiska PKK-gerillans fästen utsatts för största delen av de turkiska flygräderna.

Forskaren Toni Alaranta på Utrikespolitiska institutet menar att angreppen mot IS kan tolkas som en skenmanöver för att ge angreppen mot PKK en viss trovärdighet under det krig mot terror Erdoğan utlyste.

– Tillsvidare har angreppen mot IS varit helt i skuggan av angreppen mot PKK om man ser på resursfördelningen. Det finns de som påstår att angreppen mot IS ännu kan hårdna, men hittills har Turkiet koncentrerat sig nästan helt på att bomba PKK, säger Alaranta.

Maktpolitik, inte säkerhet

Alaranta menar att det egentliga motivet bakom attackerna mot PKK troligen är Erdoğans rädsla att förlora makten efter det dåliga resultatet i parlamentsvalet i juni.

Angreppen mot den kurdiska PKK-gerillan inleddes mycket plötsligt efter två lugna år av eldupphör och fredsförhandlingar.

Under parlamentsvalet var PKK knappt alls på tapeten och Alaranta säger att det säkerhetspolitiska läget inte hade ändrats vad gerillan beträffar, innan bombningarna av dess fästen började.

Han drar slutsatsen att det är bakslaget i valet som ligger bakom den plötsliga helomvändningen i Erdoğans PKK-linje.

Soldater i kamouflagedräkt står på knä runt ett pansarfordon.
Turkiska soldater i sydöstra Turkiet har ofta varit mål för PKK:s attacker, men de senaste två årens fredsprocess hade fört med sig lugn. Soldater i kamouflagedräkt står på knä runt ett pansarfordon. Bild: EPA / STR Turkiet,Irak,Kurdistans arbetarparti,pansar

– Det är svårt att nå någon annan tolkning då man de senaste åren har poängterat att det inte finns någon militär lösning på konflikten med PKK. Det har hela tiden hetat att medan PKK inte har en chans att slå den turkiska armén, kan armén inte heller få ett slut på gerillakrigsföringen. Men plötslig är man ändå igen efter valet i ett läge där kurdiska byar bombas och turkiska poliser och soldater mördas, säger Alaranta.

Alaranta menar att angreppen mot PKK och beslutet att igen trappa upp det årtionden långa inbördeskriget hänger ihop med det kurdiska partiet HDP:s framgång i valet, som till stor del kom på AK-partiets bekostnad.

– AKP förlorade sin majoritet i parlamentet sitter nu tillsynes och förhandlar om regeringssamarbete. Samtidigt hindrades Erdoğans planer på att införa ett presidentstyre. Till stor del berodde det på att kurdiska HDP klarade sig bra och framförallt för att partiet lyckades övertyga många kurder som tidigare har röstat på AKP, säger Alaranta.

Nyval i siktet då PKK bombas

Det anses sannolikt att de pågående regeringsförhandlingarna blir resultatlösa, och att AKP inte egentligen ens försöker bilda koalition utan satsar på en bättre sits inför nyval.

Alaranta menar också att det är med nyval i sikte som Erdoğan har gått till angrepp mot PKK.

– Man vill igen slå sönder det kurdiska politiska fältet som enades kring HDP och locka tillbaka de konservativa kurder som tidigare röstade på AKP. Samtidigt vill man isolera vänsterpartiet HDP och få dem att framstå som en förlängning av PKK, säger Alaranta.

Samtidigt säger Alaranta att PKK-hotet igen kan ena nationalisterna och de konservativa bakom AKP.

Partiets stöd har redan stigit några procent sen angreppen mot PKK började.

Terrordåden PKK utförde mot polis och militär i måndags kan ge ytterligare ökning, menar Alaranta.

– Om det är något folkets djupa led är rädda för så är det PKK. Och PKK gör precis vad de inte borde göra. De svarar med våld, vilket enar nationalister och konservativa bakom AK-partiet, precis så som partiets ledning har kalkylerat, säger Alaranta.

Läs också:
Flera attacker mot polis och militär i Turkiet
Maktbegär kan ha fällt AKP

Läs också