Hoppa till huvudinnehåll

Ond bråd död på vers

kaj korkea-aho
Kaj Korkea-aho kaj korkea-aho Bild: Rasmus Tåg kaj korkea-aho

Kaj Korkea-aho rör sig mellan komik och mörk thriller med en imponerande lätthet. I Gräset är mörkare på andra sidan fanns en destruktiv kraft kallad Raamt som visade sig som en rörlig skugga. I Onda boken talas det om en bok vars dikter ödelägger den som läser dem eller hör dem läsas upp.

Den här övernaturliga ingrediensen främmandegör högst bekanta finlandssvenska miljöer som en österbottnisk by, eller som i Onda boken, Litteraturvetenskapliga Institutionen vid Åbo Akademi. En vanligtvis lågmäld och dämpad omgivning.

Angst i föreläsningssalen

I denna något sömniga miljö möter vi lektorn Mickel Backman som med stel rygg och invanda rutiner undervisar studenter i litteraturhistoria. Hans känslor kommer i gungning när en av eleverna meddelar att han vill skriva sin uppsats om en finlandssvensk poet vars enda diktsamling aldrig publicerats. Det är en ond bok. Man hamnar i helvetet om man läser den, påstår studenten. Mickel Backman har mer än hört om boken. Han har erfarenheter av den. Men dem vill han inte avslöja.

Onda boken av Kaj Korkea-aho
Onda boken av Kaj Korkea-aho onda boken av kaj korkea-aho

Medan lektorn oroar sig för att någon ska forska fram hans hemligheter undrar ståuppkomikern Calle Hollender vad han ska bli när han blir stor, och hur hans kompis Pasi egentligen mår. För Calle ter sig studielivet som en orienteringstävling utan fasta kontroller. Långt där borta lär målet hägra, men hur man ska komma fram dit har han ingen aning om.

Sjung om studentens lyckliga tid?

Under tiden lever han håglöst studieliv med sprit och droger, bevistar sporadiskt föreläsningar och får sitt studiebidrag indraget på grund av för få studiepoäng. Att skämta bort allting löper inte heller så bra. Publiken på de fåtaliga uppträdandena verkar inte ta till sig hans humor. Till råga på allt gör hans flickvän slut när hon tycker att han intresserar sig mera för sin självmordsbenägna kompis Pasi än henne.

Det är en dyster bild av dagens studieliv Korkea-aho målar upp. Sprickorna i universitetsvärldens fuskbygge blir allt tydligare ju flere studenter som blir utmattade och ger upp i de allt större gruppernas konkurrens. Institutionernas finansiering beror på antalet utexaminerade. Så det finns inte tid för verkligt lärande och utforskande. Tillvaron i Studentbyns identiska självmordsettor (28 kvadratmeter med eget pentry) blir kvävande och monoton när studierna tar mer än de ger.

Det är mot denna bakgrund Leander Granlunds diktsamling ”Ur lifvets sorgesamma dunkel” slår så hårt mot sin läsare. De redan deprimerade och av livströtthet ansatta dras till dikternas svarta hål.

Vem kan förstå kvinnor?

Någonting som ansätter huvudpersonerna i denna roman är också att de inte riktigt förstår sig på kvinnor. Motivet i berättelsen blir den misströstande och kämpande mannen, men jag kan inte låta bli att sakna en kvinnlig side-kick som hade kunnat hämta mera liv till de maskulina psykologiska grubblerierna. Det finns en skevhet i berättelsen. I en miljö som litteraturvetenskapliga institutionen borde det krylla av engagerade och belästa flickor, kvinnor, damer. Men det förmår varken Mickel Backman eller Calle Hollender riktigt uppfatta.

I den förras fall handlar det om att han drömmer om en förlorad, omöjlig, kärlek, medan han slutat se sin hustru. Hon finns i hemmet som en svårmodig, pedantisk möbel han är beroende av. På senare tid har han avläst hennes psykiska tillstånd genom att analysera hennes diktsamlingar.

För Calle är det en katastrof att flickvännen tröttnat på honom. Men medan de sällskapade skämtade de mest med varandra utan att lära känna varandra på djupet.

Alla övriga kvinnor som mamma, professorn och studiechefen betraktas med ett visst puerilt förakt. Medan den kvinna som till slut tar sig an Calle är madonnalikt moderlig och vänlig och bjuder en religiöst färgad omsorg som han inte riktigt kan besvara.

Stjärnorna kvittar det lika

Korkea-aho har också i sina tidigare romaner undersökt manlig vänskap och sexualitet. Jag väljer att tolka det som att det är denna huvudpersonernas oförmåga till verklig kontakt med livet och däribland det motsatta könet som gör att de dras till de destruktiva dikterna. Bristen gör dem sårbara inför ”hopplösheten i ett själlöst och evigt universum”. Men dikterna dödar också livslusten hos dem som bara i misstag kommit i kontakt med dem.

Onda boken innehåller också många roliga slängar bl.a. till det akademiska livet. Som hotet om att elever som inte lämnar in sina skrivuppgifter till kursen i litteraturhistoria får komplettera läslistan med Karl Ove Knausgårds Min Kamp 1- 6 (ca 3.500 sidor).

Avundsjukans kval

Eller när Åboinstitutionens stora Södergranprojekt EditCopyPaste inte får finansiering, medan systerinstitutionen i Helsingfors under sin driftiga nya professor Renée Kraft, en vänsterradikal från Stockholm med sugande tribadblickar, får en kvartsmiljon för ett Kivi-jubileum. Något som väcker en oresonlig avundsjuka hos lektor Backman.

Idén att låta dikter bli en destruktiv kraft som man inte kan värja sig emot är lockande. Litteratur som metalitteratur, eller helt enkelt en riktig spökhistoria placerad i dagens värld. Tanken att denna onda diktsamling kunde dissekeras med det nya verktyget poetisk-emotionell viskositet som ”ger en analysmodell för aggression och försoning i oregelbunden versfot” är en landvinning inom genren psykologisk thriller. Korkea-aho får mycket sagt om dagens värld på samma gång som han väver sin skröna om ond bråd död på vers.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje