Hoppa till huvudinnehåll

Svårt för Japan göra upp om kriget

Kinesiskt monument över motståndet mot den japanska invasionen under andra världskriget.
Kinesiskt monument över motståndet mot den japanska invasionen under andra världskriget. Kinesiskt monument över motståndet mot den japanska invasionen under andra världskriget. Bild: EPA/HOW HWEE YOUNG songshan

Då det på lördagen gått 70 år sedan Japan kapitulerade och andra världskriget tog slut är fokus på hur Japan hanterar sin krigstida historia. Skillnaden mot exempelvis Tyskland är slående.

De japanska skolbarnen lär sig ytterst lite om händelserna på 1900-talet. I tyska skolor får barnen en massiv historiedos om nazitiden.

Tyskland har krupit till korset, stadfäst sina nuvarande gränser och dess ledare har kommit med känslosamma ursäkter.

Mest kända exemplet är den västtyske förbundskanslern Willy Brandt som knäböjde i det forna ghettot i Warszawa 1970 (DDR ansåg sig inte vara skyldigt och ursäktade sig aldrig).

De japanska ursäkterna har i sin tur varit klart mera återhållsamma och motvilliga och anspelningar på den krigstida storheten är inte tabu som i Tyskland.

Solen och hakkorset

Exempelvis är det inte ovanligt att se flaggan med den uppåtgående solen i olika sammanhang i Japan.

Flaggan är en symbol för den japanska militärmakten och jämförs i Korea och Kina med den nazityska hakkorsflaggan, som är förbjuden i Tyskland och starkt stigmatiserad.

Flaggan med den uppåtgående solen på en militärparad i Tokyo 2013.
Flaggan med den uppåtgående solen på en militärparad i Tokyo 2013. Flaggan med den uppåtgående solen på en militärparad i Tokyo 2013. Bild: EPA / FRANCK ROBICHON uppåtgående solen

Japan har också flera gränsdispyter med grannländerna och grannarna är fientligt inställda eller åtminstone misstänksamma.

Även här är skillnaden mot Tyskland stor.

I en opinionsmätning 2013 var det bara ett par procent av kineserna och sydkoreanerna som tyckte att Japan bett tillräckligt mycket om ursäkt för brutaliteten mot grannländerna.

Japansk soldat halshugger kinesisk man under massakern i Nanjing årsskiftet 1937-38.
Japansk soldat halshugger kinesisk man under massakern i Nanjing årsskiftet 1937-38. Japansk soldat halshugger kinesisk man under massakern i Nanjing årsskiftet 1937-38. Bild: Public Domain nanjing

Som Sovjet 1939

Japans relation till Korea påminner delvis om Sovjetunionen/Rysslands förhållande till länderna i Baltikum.

Sovjet tvingade 1939 de baltiska länderna att skriva på avtal som de facto fråntog dem deras självständighet och ledde till sovjetisk ockupation, annektering och förryskning.

På samma sätt tvingade Japan 1905 Koreas regering med hot om våld att underteckna ett avtal som i praktiken gjorde Korea till ett japanskt protektorat och senare till att Japan annekterade Korea och försökte assimilera koreanerna i den japanska kulturen.

Balterna har hela självständighetstiden efter Sovjets sammanbrott betraktat Ryssland med misstänksamhet och anklagat Moskva för att revidera krigshistorien och för att aldrig ha gjort upp med sina krigstida skelett i garderoben.

Många koreaner ser på Japan med liknande känslor.

Hjälte eller terrorist

Koreas Eugen Schauman, den unge nationalisten Ahn Jung-geun, mördade Japans högsta emissarie i Korea Itō Hirobumi 1909.

Den koreanska nationalisten Ahn Jung-geun.
Den koreanska nationalisten Ahn Jung-geun. Den koreanska nationalisten Ahn Jung-geun. Bild: Wikimedia Commons ahn jung-geun

Japan betraktar Ahn Jung-geun som en terrorist medan han ses som en nationalhjälte bland koreanerna.

Han utnyttjas också av kineserna i fiendskapen med Japan.

Kina lät i fjol med sydkoreanskt bistånd bygga ett andra monument till Ahns minne i den kinesiska staden Harbin, där Hirobumi mördades på stadens järnvägsstation.

Japan protesterade och uttalade att monumentet inte bidrar till att bygga fred, samarbete och stabilitet i regionen.

Politisk helgedom

I de infekterade relationerna var det en logisk fortsättning på att premiärminister Shinzo Abe en månad tidigare besökt den kontroversiella helgedomen Yasukuni Jinja i Tokyo.

Japans premiärminister Shinzo Abe besöker den kontroversiella helgedomen Yasukuni Jinja.
Shinzo Abe i Yasukuni Jinja den 26 december 2013. Japans premiärminister Shinzo Abe besöker den kontroversiella helgedomen Yasukuni Jinja. Bild: EPA / FRANCK ROBICHON yasukuni

Helgedomen är tillägnad själarna av soldater och civila japaner som dött för Japan i krig, men i själaboken upptas också över 1 000 dömda japanska krigsförbrytare.

Av dem är 14 av så kallad A-klass som var segrarmakternas beteckning på de värsta japanska krigsförbrytarna.

Stat och religion är strikt åtskilda i Japan, men japanska politiker på lägre nivå besöker helgedomen då och då.

Besöken utlöser varje gång protester i Sydkorea, Nordkorea och Kina som anser att Yasukuni Jinja glorifierar japansk militär aggression.

Armén får lösare tyglar

Efter Abes besök i Yasukuni 2013 ville Kina till och med ta upp saken i Förenta Nationerna. Även Japans allierade USA uttryckte besvikelse och oro.

Men Abe låter sig inte förskräckas. Som bäst planerar hans regering en ändring av Japans starkt pacifistiska konstitution.

Den japanska armén har sedan kriget endast fått agera i självförsvar, men den planerade ändringen kan bland annat möjliggöra japanska militära operationer utomlands – som att bistå allierade.

Misstänksamheten i grannländerna minskar knappast.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes