Hoppa till huvudinnehåll

Lone Widestam: En minnesvärd tidsresa

Lone Widestam är redaktör på Svenska Yle och arbetar för Radio Vega Östnyland.
Lone Widestam är redaktör på Svenska Yle och arbetar för Radio Vega Östnyland. Bild: YLE/ Stefan Paavola lone widestam

Det skulle vara på tiden att en tidsmaskin uppfinns, tycker reportern.

Jag fick den bästa tänkbara arbetsuppgiften då jag återvände från semestern. Jag skulle göra en tidsresa till Borgå och Lovisa och djupdyka in i stadslivet under sekelskiftet omkring 1900-talet.

Jag har alltid fascinerats av gamla fotografier. Bilderna innehåller så många berättelser och väcker många frågor hos mig. Historia är inte mitt starkaste ämne så på den fronten var det mycket att ta reda på och lära sig.

Först i turen var tidsresan till Borgå. Det var speciellt två bilder som jag fängslades av. Jag tittade länge på den här bilden:

kyrkogatan på 1890-talet
Kyrkogatan med tidsenliga plåtskyltar kyrkogatan på 1890-talet Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19580401:348 borgå nu och då

Jag tycker staden ser så charmig ut. Nu önskar jag på riktigt att tidsmaskinen skulle ha varit uppfunnen.

Tänk att få stiga in i den. Den ser förstås ut som en gamlatiders telefonkiosk men med betydligt fler knappar och skärmar. Jag trycker på knappen där det står ”Borgå år 1892”.

Jag vill vara en av skräddarna och ha en grön plåtskylt med texten skräddare utanför min lilla affär. Efter arbetsdagen vill jag vandra längs med den kullerstensbelagda Kyrkogatan, hälsa på damen i den blommiga klänningen och den fina hatten och fråga vad hon har i sin korg.

Jag kan delta i diskussionerna kring matborden och får veta hur vardagen ser ut. Hur är det att arbeta, hur är det i skolan, vad har de för hobbyer och vad tycker de om Borgå? Det finns så många frågor jag vill ha svar på.

Gamla, svartvita fotografier utstrålar så mycket charm och framförallt lugn och ro. Jag får känslan av att ingen hade bråttom och att Borgåborna var bättre på att leva i nuet.

Borgå å på 1890-talet. Eklöfska huset.
Ångbåtshamnen Borgå å på 1890-talet. Eklöfska huset. Bild: Museiverket/Ståhlberg K. E. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/viewHK19580401:347 Borgå å,svartvita fotografier

Jag skulle njuta av att promenera längs med åstranden och prata med arbetare om livet vid ångbåtshamnen. Jag fortsätter ut på den långa träbryggan och blickar ut mot de vita ångorna. Tänk att få uppleva ett annorlunda åstrandliv.

Nästa station: Lovisa

Det är sällan jag besöker Lovisa på fritiden. Det blir mest intervjuer under arbetstid och då är det oftast bråttom. Därför var det extra roligt att få stanna nästan en hel dag i Lovisa för att fotografera miljöerna på nytt år 2015 och upptäcka ett mer livfullt Lovisa. Det tog sin tid att vandra till Kuckustenen, besöka Tullporten där segelpaviljongen tidigare stod och ta några bilder längs med vägen till Lovisa museum.

Utgående från de bilder jag fått tag på via Museiverket och artiklarna ”Borgå förr och nu” och "Lovisa förr och nu" så har Lovisa förändrats mest. Gissa om jag också skulle vilja hoppa in i tidsmaskinen och trycka på knappen ”Lovisa år 1891”. Tänk vilken stämning det måste ha varit i Lovisa då.

Badhuset i Lovisa vis sekelskiftet
Lovisa badhus Badhuset i Lovisa vis sekelskiftet Bild: Lovisa stads Museum lovisa badhus

Jag skulle anlända till Tullbron med ångfartyg och vandra genom gamla stan till Badhusparken, smutta på ”hälsovattnet” och vara en badgäst under glansdagarna. Jag skulle placera mig i ett hörn och bara sitta och titta på folket och lyssna på badgästernas diskussioner.

På kvällen skulle jag delta i festligheterna vid Wattenkuranstalten. Det var en dag fylld av dans, musik, festtal och fyrverkeri. Idel feststämning. Jag skulle vara en av de uppskattningsvis 500 personer som såg hur himlavalvet pryddes av bokstäverna L och B. L för Lovisa, B för Badhus.

Järnvägsstationen 1907
Järnvägsstationen år 1907 Järnvägsstationen 1907 Bild: Bild: Museiverket/M. L. Carstens. Se uppgifter om bilden i Museiverkets samling Kuvakokoelmat.fi: https://www.kuvakokoelmat.fi/pictures/view/HK19900208:220 järnvägstationen i lovisa

Det är verkligen synd att så många fina byggnader inte längre finns kvar i Lovisa. Jag kan ännu förlåta att byggnader brinner ner, vilket Lovisa badhus gjorde en kall januarinatt 1936, men jag har betydligt svårare att acceptera att byggnader rivs. Tänk att sitta på segelpaviljongens veranda och blicka ut över havet. Eller att få tuffa in till Lovisa och stiga av vid den tidsenliga tågstationen. Den resan vill jag också uppleva.

Men fram till att tidsmaskinen har uppfunnits får jag nöja mig med att fortsätta drömma utgående från fotografierna.