Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Invandrarelever behöver mera stöd i skolan

Athir Hamu
Athir Hamu Bild: Yle / Felicia Aminoff athir hamu

Elever med invandrarbakgrund har svagare kunskaper i många skolämnen i jämförelse med resten av den finska befolkningen.

Skillnaden i Finland är bland de största i hela Europa, visar forskning vid Statens revisionsverk.

Det är viktigt för samhället att elever med invandrarbakgrund klarar sig bra i skolan eftersom antalet elever med främmande språk som modersmål är nästan dubbelt flera än för tio år sedan. Grundutbildningen är även ett av de viktigaste sätten för integration i samhället. Det finns flera möjliga orsaker till att många elever med invandrar bakgrund klarar sig sämre i skolan. Ofta är språkkunskaper ett hinder för att föräldrar med invandrarbakgrund ska kunna hjälpa sina barn med skolan.

Föräldrar som inte kan språket kan inte hjälpa med läxläsning

Athir Hamu är i dag 25 år. Han flyttade till Finland med sin familj när han var två år gammal. Han hör till dem som har erfarenhet av hur det är när föräldrarna inte kan hjälpa med till exempel läxläsningen eftersom de inte kan språket.

- Jag och min äldre syster lärde oss snabbt svenska i lekskolan men det tog ju en tid innan resten av familjen lärde sig, säger Hamu.

Forskning vid Statens revisionsverk visar att elever med invandrarbakgrund är mera motiverade än de övriga eleverna. Forskningen visar ändå det finska skolsystemet inte tillräckligt mycket stöder de elever vars föräldrar talar ett annat modersmål än finska eller svenska.

- Visst är det skillnad om ens föräldrar kan hjälpa med läxorna. Hos oss hade man ju ingen möjlighet att ens på riktigt kolla om vi hade läxor. I den åldern sade vi ofta bara att nej, nej, vi har inga läxor, berättar Hamu.

Inte heller lärarna kan ge extra hjälp

Under Hamus lågstadietid hade inte heller lärarna någon tid att ge den extra hjälp som många andra får av sina föräldrar, som att till exempel bli förhörd före ett prov.

Över hälften av alla ungdomar med invandrarbakgrund anses i dag vara i en riskzon med tanke på deras kompetens vilket i sin tur har en inverkan på deras framtidsutsikter.

- Det är oroväckande att skillnaden mellan ungdomar med invandrarbakgrund och övriga elever är så här stor. Vårt skolsystem ger sämre resultat än i alla andra nordiska länder, säger generaldirektör Tuomas Pöysti vid Statens revisionsverk .

Forskningsresultatet är baserat på PISA-undersökningen år 2012. Bakgrundsfaktorer som till exempel föräldrarnas utbildningsgrad ska påverka jämförelsen så lite som möjligt. Trots att dessa faktorer standardiserats, så att till exempel de bästa eleverna med invandrarbakgrund jämförts med de bästa eleverna ur den övriga befolkningen, finns det ändå en tydlig skillnad mellan resultaten hos de olika grupperna.

En delorsak till att skillnaden faktiskt är störst i hela Europa är att de elever som inte har invandrarbakgrund hör till de bästa i PISA-undersökningen i hela världen. Hela skillnaden kan ändå inte förklaras med detta.

- Vi kallar oss för utbildningens supermakt, och världen har gett oss den statusen, men det ser ändå ut som om vi inte kan stöda våra elever med invandrarbakgrund på det sätt som åtminstone jag förväntar mig, säger Heidi Harju-Luukkainen som är docent i pedagogik vid Helsingfors universitet samt ordförande för Hem och Skola.

Utan studieplats och i förlängningen arbetslös

Speciellt andra generationens invandrare kan behöva extra stöd i till exempel finska eller svenska trots att de är födda i Finland.

Athir Hamus avgångsbetyg från grundskolan räckte inte till de yrkesutbildningar han helst hade velat välja, trots att han i högstadiet jobbade för att höja sina betyg. Han har en yrkesexamen inom byggnadsbranschen men eftersom det varit svårt att få jobb inom den branschen jobbar han i dag som krematorietekniker på Sandudds begravningsplats i Helsingfors.

- Visst kan det ha påverkat mina betyg en del att jag inte kunnat få samma hjälp av föräldrarna som många klasskamrater, säger Hamu.

Hamu är ändå nöjd med den yrkesutbildning han kom in på och trivs med sitt nuvarande jobb.

Ur ett jämlikhetsperspektiv är det problematiskt när en del av eleverna har bättre kunskaper i skolan, anser Pöysti. Det är också problematiskt att de elever som inte har invandrarbakgrund har större förutsättningar att få en studieplats efter grundskolan. Om en stor befolkningsgrupp riskerar bli utan studieplats kan det senare resultera i arbetslöshet.

- Det är alltså en ekonomisk investering att nu satsa på grundutbildningen så att vi inte i framtiden har ett scenario där en del inte haft samma förutsättningar att utbilda sig och ta sig ut i arbetslivet, säger Pöysti.

De individuella behoven måste tillgodoses

Pöysti berättar om fall där lärare inte vågat ta upp frågor gällande elever med invandrarbakgrund för att de varit rädda för att behandla sina elever ojämlikt.

Statens revisionsverk rekommenderar att lärarna ska få bättre utbildning för att kunna tillgodose elevers individuella behov och identifiera vilka elever som behöver extra stöd.

- I dag är Finlands skolsystem utformat enligt elever från en enhetlig nordisk kultur vilket också bidrar till de stora skillnaderna i resultaten, säger Pöysti.

Det behövs ändå mera forskning för att utreda hur Finlands skolsystem bäst kunde utvecklas. Även för vuxna som flyttar till Finland efterlyses en utveckling gällande utbildningen.

När Hamu och hans familj kom till Finland var hans mostrar besvikna över att familjens ungdomar som var över 18-år inte snabbare fick möjlighet till yrkesutbildning.

- Jag tycker att man efter en grundkurs i finska eller svenska borde få fortsätta att lära sig språket genom till exempel yrkesutbildning eller via arbetet. Om man fastnar i flera år på språkkurser är det inte så lätt att återvända till arbetslivet efter det, säger Hamu.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes