Hoppa till huvudinnehåll

Stort forskningsprojekt kartlägger psykospatienters gener

Bakteriologen Holger Rohde vid universitetssjukhuset Eppendorf pekar på en grafisk återgivning av ehec-bakteriens arvsmassa.
Personer med schizofreni får delta i ett ambitiöst forskningsprojekt där deras gener kartläggs. Arkivbild. Bakteriologen Holger Rohde vid universitetssjukhuset Eppendorf pekar på en grafisk återgivning av ehec-bakteriens arvsmassa. Bild: EPA/MARCUS BRANDT genom

Generna hos minst 10 000 finländare med schizofreni ska kartläggas, för att man ska komma fram till nya behandlingsmetoder och mediciner för sjukdomen.

Forskningen är möjlig tack vare att Stanley-centret för psykiatrisk forskning i USA bidrar med 10 miljoner dollar.

Professor Aarno Palotie
Aarno Palotie Professor Aarno Palotie Bild: Yle/Anna Savonius aarno palotie
Pengarna kommer ursprungligen från den amerikanska miljardären Ted Stanley, vars son insjuknade i en psykisk sjukdom.

Professor Aarno Palotie vid Institutet för molekylärmedicin i Finland FIMM är nöjd över donationen.

- Jag tycker att det är fantastiskt. Det är ett tecken på att vissa amerikanska släkter och familjer som själv har patienter med psykiska sjukdomar vill göra allt de kan för att få mer kunskap om de här sjukdomarna, kommenterar Palotie.

Den aktuella forskningen leds i Finland av Institutet för molekylärmedicin och Institutet för hälsa och välfärd THL samt universitetscentralsjukhusen.

Den finländska forskningen är en del av ett större internationellt projekt där man försöker få ny information från länder som har ett annorlunda genetiskt arv än det som är typiskt i Europa. Största delen av den nuvarande kunskapen om psykossjukdomar bygger på forskning som är gjord med mellaneuropeiska patienter.

Ärftlighet är en viktig faktor i hur psykossjukdomar uppstår. Men man känner till ganska få av de hundratals eller kanske tusentals gener som orsakar dem.

- Därför strävar forskningsprojektet till att kartlägga just det här, berättar Steven Hyman som är direktör vid Stanley-centret för psykiatrisk forskning.

Bättre läkemedel är målet

Att komma fram till alla relevanta sjukdomsgener är som att lägga ett stort pussel, och kommer förhoppningsvis att möjliggöra nya läkemedel i framtiden. Det är viktigt eftersom de nuvarande psykosmedicinerna ofta är ineffektiva och har kraftiga biverkningar.

Psykos är för övrigt en psykologisk term som används för ett allvarligt mentalt tillstånd som ofta kan leda till bristande verklighetskontakt.

Men varför valde man just Finland för den här forskningen? Hyman påpekar att Finland har varit mer isolerat än många andra europeiska länder.

- Era gener är alltså inte så olika varandra som i många andra länder, vilket gör det lättare att isolera sjukdomsgener, berättar han och tillägger att här dessutom finns bra patientdatabaser och kunniga forskare.

Varför behöver ni rekrytera mer än 10 000 patienter?

- Om vi tänker att vi har möjligtvis lite mer än tusen gener som påverkar anlaget till de här sjukdomarna, så har varje enstaka genvariant väldigt liten betydelse, och därför måste vi ha en stor mängd patienter som vi kan undersöka, för datamassan blir så stor, så att man faktiskt kan se signalen från bakgrunden, kommenterar Aarno Palotie.

Förhoppningen är att forskningen åtminstone ska kunna hjälpa följande generation av psykospatienter. Det kan ta 10-20 år att utveckla nya läkemedel på basis av de genfynd som görs i dag.

Att delta i forskningsprojektet kommer att vara gratis, men man måste vara minst 18 år gammal. Deltagarna kommer bland annat att genomgå en intervju och ett kort kognitivt test på en pekplatta. Dessutom tas ett blodprov som används för genforskningen.

I ett första skede kommer fokus att ligga på schizofreni, men i framtiden vill man också studera autism och bipolära sjukdomar.

Schizofreniforskningen i Finland väntas underlätta motsvarande forskning annanstans i världen.

Det finns ungefär 100 000 finländare med psykosdiagnos. 3-4 procent av världens befolkning uppskattas ha psykos åtminstone i något skede av sitt liv.

Läs också