Hoppa till huvudinnehåll

Självmord går att förhindra

deprimerad människa
deprimerad människa Bild: YLE webbdoktorn

Länge har man hittat Finland högt upp i den dystra självmordsstatistikens lista. Självmord går att förebygga med kunskap och mod att tala om det.

Det är individuellt vad som driver en människa till att begå självmord men några faktorer man kan se är gemensamma - ensamhet och stigmat som är förknippat med psykisk ohälsa och psykiskt illamående. Närmare niohundra finländare tog sina liv under 2013, berättar Johanna Cresswell-Smith, psykolog på Institutet för hälsa och välfärd.

- Vi känner oss inte bekväma med att prata om saken och även människor omkring oss känner sig obekväma, fortsätter hon.

Ofta blir chocken stor för de anhöriga men om man tittar lite bakåt så kan ofta man se att människan har försökt att endera berätta eller via beteende visa att hon eller han inte mår bra.

- Där är viktigt för oss närstående och i samhället överlag att lära oss mer om olika tecken. Vi kan inte förvänta oss att det bara är hälsovården som ska snappa upp varningssignalerna. När vi pratar om självmord så gäller det oss alla.

Om någon pratar om självmord så ska vi ta det på allvar, alltid, punkt slut.― Johanna Cresswell-Smith

Självmord går att stoppa

Att inte kunna stoppa den som bestämt sig för att ta sitt liv är en myt. Om vi pratar om självmord och diskuterar detta öppet så går det att förhindra och förebygga. Vissa menar att det att man hotar med självmord eller pratar om det är ett sätt att få uppmärksamhet,

- Det finns många myter om självmord och en av dem är att man inte ska prata om det. Forskning visar faktiskt motsatsen - om vi kan prata om självmord så är risken mindre att människor tar sitt eget liv. Om någon pratar om självdestruktiva tankar så ska vi alltid ta det på allvar, punkt slut.

Finländsk film är full av lidande.
Finländsk film är full av lidande. Bild: YLE/Håkan Sandblom lidande

Unga män i farozonen

En tredjedel av dödsfallen bland unga i Finland kan relateras till självmord. Det hör dock till tonåren och att vara ung vuxen att ha sina kriser.

- Det är en brytningspunkt från barndom till vuxen. Där är det ganska svårt att veta vad som är en vanlig utvecklingskris och vad som är psykisk ohälsa. Där är det viktigt att notera dessa tecken och lära sig mera.

Överlag är det i Finland unga män som toppar självmordsstatistiken. Bland de äldre är det en av fem som varje år begår självmord.

Ett nationellt projekt som genomfördes i mitten av 90-talet har bidragit till att självmorden i landet har sjunkit något men det behövs flera insatser. I Finland finns föreningen Sorgbandet rf som jobbar med stöd och information när det gäller självmordsbenägna och deras anhöriga.

- Där finns stödgrupper och hjälptelefoner som man kan höra av sig till. Det finns ett krisnummer på Föreningen för mental hälsa i Finland. Sedan har Radio X3M och Ung info ett samarbete som heter Sluta Panta där unga kan prata av sig och jag vet att handledarna är väldigt skickliga på att diskutera de här sakerna med unga.

Föreningen för mentalhälsa i finland
Psykiska första hjälpen är två olika kurser som hålls i höst av Föreningen för mental hälsa i Filand Föreningen för mentalhälsa i finland Bild: Mieli - Föreningen för mental hälsa i Finland psykiska första hjälpen

Psykiska första hjälpen

Psykiska första hjälpen är två olika kurser, del ett och två. Ettan handlar om välbefinnande med betoning på psykisk hälsa, olika riskfaktorer och friskfaktorer samt vad man kan göra i sitt vardagsliv för att må bra.

Den andra delen har mera betoning på psykisk ohälsa, hur vi kan känna igen tecken inom oss själva och andra. Fem grundsteg i psykiska första hjälpen som bygger på samma idé som fysiska första hjälpen.

- Kursen är för precis alla. Vi har alla behov av att jobba med våra egna och andras resurser så vi kan lyfta fram den psykiska hälsan men också att vi lär oss upptäcka psykisk ohälsa och då kan tillämpa de fem stegen i Psykiska första hjälpen.

Lyssna och prata

Lyssna utan att moralisera, ta upp till tals, sätta ord på känslor, känna igen tillfället när man ska uppsöka hjälp är några viktiga steg att ta när man vill hjälpa någon som mår dåligt. När det gäller barn och tonåringar så finns det till exempel Webster-Strattons bok De otroliga åren, som ger föräldrar verktyg i föräldrarskapet.

- Det här att en tonåring stänger in sig på sitt rum behöver ju inte betyda att det finns psykisk ohälsa. Om man känner sig lite deppig så betyder det inte att det är depression. Det kan ju vara en dålig dag. Det är viktigt att kunna lyssna på ett positivt och neutralt sätt.

Livet har sina upp- och nedgångar, det svåra är att se skillnad på vad som är normalt och vad som är sjukdom och depression.

- Den här kursen som vi ska hålla i Psykiska första hjälpen går igenom precis det, så att vi kan lära oss att känna igen vad som hör livet till och vad som kan anses vara psykisk ohälsa.

Här söker du hjälp

  • Mieli, mielenterveysseura.fi, SOS-kriscentret(09) 4135 0510 (öppet 9-15)
  • Sorgbandet rf, www.surunauha.net
  • Sluta panta-chatten, svenska.yle.fi/sluta-panta

Hjälpen kommer försent

Många vittnar om att det i dagens Finland kan vara svårt att få hjälp i tid när det gäller psykisk ohälsa och självmordsbenägenhet. I vissa fall går det så långt att personen i fråga först måste skada sig själv eller någon annan för att få den hjälp den behöver.

- Vi hör det alltför ofta från anhöriga och människor som mår dåligt. Det finns många olika förbund och föreningar man kan vända sig till och de i sin tur kan hjälpa till att skaffa den rätta vården. Jag rekommenderar att man inte ger upp utan att man hittar den där nyckelpersonen som kan hjälpa till med den här processen.

Johanna Cresswell-Smith sätter sätt hopp till att nuvarande regering genomför de reformer som behövs för att tackla problemet med att resurserna för psykiatrivården blivit allt hårdare åtstramad.

Johanna Cresswell-Smith medverkade i Lördax den 22 augusti 2015 och intervjuades av Hannah Norrena och Sonja Smederevac

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle