Hoppa till huvudinnehåll

”Ett medborgarinitiativ ska vara något exceptionellt”

Lagböcker
Medborgarinitiativen ska inte få en för vardaglig prägel, säger professor i statskunskap Lauri Karvonen. Lagböcker Bild: Yle/Sofi Nordmyr suomen laki

En del politiker vill införa begränsningar för hur ofta samma fråga kan behandlas via ett medborgarinitiativ. Det här är ingen dum idé – ett initiativ ska representera en tung medborgaropinion, säger professor i statskunskap Lauri Karvonen.

Frågan är aktuell efter att ett första medborgarinitiativ om jämlik äktenskapslagstiftning fick ja i riksdagen, medan ett andra initiativ nu försöker häva lagstiftningen.

Under veckoslutet sa Svenska folkpartiets Anna-Maja Henriksson att systemet med medborgarinitiativ riskerar att bli ett pingpong-spel med initiativ och motinitiativ, ifall man inte inför någon form av tidsfrist för hur ofta ett ärende kan behandlas.

En del politiker vill införa begränsningar för hur ofta samma fråga kan tas till behandling, medan andra anser att det skulle vara ett bakslag för demokratin.

Får inte avvisas av rutin

Professor Lauri Karvonen,  Åbo Akademi
Professor Lauri Karvonen hade gärna sett strängare krav på initiativen. Professor Lauri Karvonen, Åbo Akademi Bild: Yle/Linus Hoffman statsvetenskap,val,väljare,beteendeterapi,lauri karvonen

Lauri Karvonen, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi, hade gärna sett strängare krav redan då medborgarinitiativet infördes.

– Ett initiativ ska uppfattas som något exceptionellt. Det ska representera en tung medborgaropinion. Annars finns det en risk att initiativen blir som riksdagsledamöternas motioner, som är talrika och välmenande men som i regel buntas ihop och slås ihjäl.

Så här ska det inte gå för medborgarinitiativen, anser Karvonen.

– Det är viktigt att initiativen inte blir så frekventa att riksdagen rutinmässigt avvisar dem.

Måste utmärka sig på något sätt

I dag behövs 50 000 namn för att ett initiativ ska behandlas av riksdagen. Professor Lauri Karvonen hade gärna krävt det dubbla, 100 000 namn.

– Dessutom hade jag önskat ett krav på geografisk representativitet, så att flera landsändor är representerade när initiativet läggs fram.

Karvonen efterlyser också innehållsliga begränsningar.

– Medborgarinitiativen ska inte ta upp rena anslagsfrågor, som mer pengar till bistånd eller till försvaret. De ska innehålla en ny, kvalitativ kärna, säger han.

Karenstid kan behandlas – senare

Strängare krav är alltså ingen dum idé enligt Karvonen, men nu är ingen bra tidpunkt att införa nya begränsningar. Annars kan förändringarna uppfattas riktade mot det aktuella initiativet om en jämlik äktenskapslag. Den principiella frågan om en eventuell karenstid för hur ofta en och samma fråga kan tas upp genom ett medborgarinitiativ måste behandlas separat, anser Karvonen.

– Om man nu hastigt genomför en begränsning så uppfattas det lätt som en åtgärd riktad mot det aktuella medborgarinitiativet och det är inte bra för den politiska trovärdigheten. Däremot är det helt rimligt att riksdagen inte gång på gång ska behöva ta upp samma fråga.

En medborgarrättighet

Medborgarinitiativet om en jämlik äktenskapslag samt motinitiativet har formulerats och skapats inom ramen för nuvarande regler och måste behandlas därefter, poängterar professor Lauri Karvonen.

– Det här är en rättighet som har getts medborgarna. Man ska inte tumma på den på lättvindiga grunder, utan sätta i gång en ordentlig utredning och låta det ta den tid det tar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes