Hoppa till huvudinnehåll

Ingen sannfinländsk prägel på Soinis utrikespolitik

Timo Soini
Timo Soini Bild: Lehtikuva/Martti Kainulainen timo soini

Det hördes få nya linjedragningar då Timo Soini höll vad som har beskrivits som sitt linjetal på ambassadörsdagarna. Frågan om flyktingkrisen lyste med sin frånvaro och kontrasterna mellan ministern Soini och oppositionsledaren Soini var stora.

Det hördes mycket lite av den retorik Timo Soini har gjort sig känd för då han höll vad som troddes bli hans linjetal för utrikespolitiken de kommande åren.

För den som hade väntat sig löften om att Soini tänker sätta sin eller Sannfinländarnas prägel på utrikespolitiken fanns lite att hämta.

– Det är många som har varit nyfikna på vad en ny sannfinländsk utrikesminister kan tänkas ha för agenda. Jag ska nu lyfta fram några ärenden jag med utrikesministeriets och ambassadörernas hjälp tänker driva i ämbetet. Men jag är den här regeringens utrikesminister och binder mig naturligtvis till regeringsprogrammet, sa Soini.

Soini kom visserligen med en kritisk släng mot EU:s nuvarande riktning och framförallt eurosamarbetet.

Soini beskrev euron som ett fuskbygge som knakar i fogarna under krisernas tyngd.

– Det är onekligen så att grunden för eurosamarbetet har gjutits fel. Och det är svårt att reparerar grunden då den redan är gjuten och det sneda huset står färdigt, sa Soini.

Då det var sagt försvarade Soini ändå beslutet att stöda ett tredje grekiskt räddningspaket, ett beslut han och Sannfinländarna strikt var emot under valkampen och regeringsförhandlingarna.

– Vi gjorde med Grekland vad som göras kunde och jag vill påpeka att villkoren är hårda. Det tredje paketet innebär inte lätta pengar och Grekland måste hålla sina löften in i detalj. Samtidigt måste vi se helhetsbilden, sa Soini.

Flyktingkrisen

I den kontexten nämnde Soini också i förbifarten den pågående flyktingkrisen, som annars inte fick utrymme i talet.

– Då det gäller Grekland är det frågan om också större utrikes- och säkerhetspolitiska ärenden. Europas stabilitet är viktig. Som vi vet har Grekland med sin Medelhavskust fått helt nya utmaningar för landets stabilitet då invandringen och flyktingmängderna via norra Afrika når nya dimensioner, sa Soini.

Han gav ändå inte några tecken på nya åtgärder eller linjedragningar och lät bli att kommentera de andra regeringspartiernas uttalanden om att Finland måste ta ett större ansvar inom ramen för EU:s gemensamma åtgärder.

Flera ministrar har gett kommentarer som tyder på att Finland ska ta emot flera syriska flyktingar än regeringsprogrammet antydde.

Soini lät ändå bli att kommentera Finlands flyktingpolitik, som rapporteras ha fört honom och statsminister Juha Sipilä på kollisionskurs.

Samarbete och fred ledorden

Soini sa att Finlands insatser på den internationella arenan ska präglas av fredsmäkling och konfliktförebyggande arbete.

Ett led i den här politiken var utnämningen av Pekka Haavisto till Afrikasändebud med just fredsarbete som fokus i måndags.

Soini påpekade i det här och flera andra sammanhang vikten av samarbete, vare sig det är i EU-, nordiska eller transatlantiska förtecken.

Samarbetet är allt viktigare i ett utrikespolitiskt klimat i snabb förändring.

– Då jag började som ordförande för riksdagens utrikespolitiska utskott år 2011 talade ingen om IS och dess brutala verksamhet mot till exempel flickor och kvinnor. Boko Haram var inte toppnyhet på CNN. Krim var ännu under ukrainsk kontroll och Ryssland stödde inte ännu separatister i östra Ukraina, sa Soini.

Ryssland, Ryssland, Ryssland

Rysslandsrelationen fick också en hel del utrymme i talet. Soini sa att det är i Finlands intresse att ha öppna och pragmatiska relationer till Ryssland, speciellt i ett klimat där mycket av samarbetet ligger på is, sanktioner och motsanktioner råder och det pågår en ökande rysk militarisering.

Men Finland håller sig till EU:s gemensamma linje, försäkrade Soini, som också påpekade att beredskap är lika viktigt som dialog.

– Vi ska inte låta oss provoceras av provokationer. Men vi och andra länder i regionen måste ändå förbereda oss och inte kompromissa om vår säkerhetspolitiska beredskap. Det ska inte tolkas som en militarisering mot Ryssland, utan som ett helt normalt och nödvändigt upprätthållande och höjande av försvarsförmågan, sa Soini.

Soini påpekade också att EU-samarbetet i fråga om Ukrainakrisen är viktigt och hänvisade till vad han ansåg vara unionens huvuduppgift, att garantera säkerheten och stabiliteten i Europa.

Sverige och Nato

I det sammanhanget nämndes också Natosamarbetet och USA:s roll som viktig i Europas säkerhet.

– Även om Finland inte är Natomedlem är USA:s roll i den europeiska säkerhetspolitiken viktig också för Finland, sa Soini.

Också ökat försvarssamarbete med Sverige var enligt Soini allt viktigare i ett läge där det säkerhetspolitiska läget kring Östersjön har försämrats.

– Allt samarbete görs ändå inte med många partners. Ibland är det bilaterala samarbetet viktigast. Det är vår avsikt att fördjupa ett samarbete som gynnar båda länderna och också hela Östersjöregionens säkerhet, sa Soini.

Soini lovade att arbeta för att försvarssamarbetet med Sverige ska bli tätare och mer konkret, både bilateralt och i internationella sammanhang.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes